Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

TCO anmälde Sverige för brott mot EU-direktiv

Strax efter det att regeringens reform av lagen om anställningsskydd gått igenom, 2007, skickade TCO in ett klagomål till EU-kommissionen om att Sverige bröt mot EU:s direktiv om visstidsarbete. Nu ligger ärendet för bedömning - om det ska prövas i EU-domstolen.
Gabriella Westberg Publicerad 4 september 2013, kl 15:03

I maj 2007 godtog riksdagen regeringens förslag om en reform av Lagen om anställningsskydd (1982:80), rörande visstidsanställningar. Den 1 juli 2007 trädde förändringen i kraft.

Reformen innebär bland annat att en ny typ av visstidsanställning införs - allmän visstid.

Till skillnad från övriga tidsbegränsade anställningsformer (vikariat, provanställning, säsongsarbete och anställning av personer över 67 år) krävs ingen objektiv grund för allmän visstid. Det betyder att arbetsgivaren inte behöver motivera varför anställningen ska vara tidsbegränsad istället för en tillsvidareanställning. 

Även i 2007 års reformerade las anges tak för hur länge en arbetstagare får vara visstidsanställd innan anställningen övergår i en tillsvidaretjänst - för varje tidsbegränsad anställningsform för sig - men varierar arbetsgivaren tidsbegränsade anställningsformer finns i praktiken inte något tak.

Om man ser till Arbetsdomstolens praxis ligger fokus på varje visstidsanställning för sig, oavsett antalet eller varaktigheten hos tidigare anställningar. Det vill säga, inte heller därifrån ges någon vägledning om hur tidsbegränsade anställningar får eller inte får staplas på varandra.

EU-direktivet om visstidsarbete (1999/70/EG) kräver att varje enskilt medlemsland har ett effektivt skydd mot missbruk av upprepade tidsbegränsade anställningar.

Det regleras i klausul 5 i ramavtalet om visstidsarbete bifogat direktivet samt i klausul 8.3 i samma ramavtal. I klausul 5.1 anges att medlemsländerna åläggs att införa åtgärder mot missbruket att låta olika former av visstidskontrakt följa på varandra.

I juni 2007 anmälde därför TCO Sverige till EU-kommissionen, som också konstaterat att Sverige inte har genomfört EU-direktivet om visstidsarbete på ett korrekt sätt. I slutet av februari 2013 gav EU-kommissionen Sverige två månader på sig att anmäla åtgärder för att bättre leva upp till direktivet - annars skulle kommissionen driva ärendet till EU-domstolen.

Den 22 april 2013 svarade den svenska regeringen kommissionen och upprepade då det man tidigare hävdat, att man inte anser sig bryta mot EU-direktivet om visstidsarbete. "Det svenska arbetsrättsliga systemet taget i sin helhet innehåller tillräckligt effektiva medel för att uppnå syftet med direktivet", heter det bland annat i regeringens svar till EU-kommissionen.

I svaret till EU-kommissionen framhålls också att flexibilitet på arbetsmarknaden är nödvändigt med hänsyn till den rådande situationen med hög ungdomsarbetslöshet. Regeringen skriver: "tidsbegränsade anställningar är också ett viktigt komplement till tillsvidareanställningar, särskilt i en tid när anpassningsbarhet är avgörande för att företag ska kunna behålla sin konkurrenskraft."

Om EU-kommissionen godtar Sveriges förklaring eller om man väljer att driva ärendet till EU-domstolen återstår ännu att se. Men även om så sker kan det ta flera år innan domstolen tar upp ärendet till prövning.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.