Lars Sköld

Axel Oxenstierna kan utan överdrift betecknas som den svenska stormaktens arkitekt. När Gustav II Adolf stövlade omkring i Tyskland, Ryssland och Polen och radade upp militära segrar var det Oxenstierna som såg till att det fanns en administration för att skriva ut soldater eller att värva och fogdar som drev in pengar att avlöna dem med.

Moa Matthis har granskat bilden av Maria Eleonora, maka till Gustav II Adolf och mor till drottning Kristina. Var hon den hysterika som hon vanligen utmålas som eller fanns det mer under ytan?

Den svenska välfärdsmodellen har hävdat sig väl under femton års EU-medlemskap. Men medlemskapet har ändå lämnat tydliga avtryck i den svenska demokratin. Det slås fast i SNS Demokratiråds rapport för 2010, en rapport som är övertung av statsvetenskapliga perspektiv.

Christer Lundh har daterat upp sin klassiska text om arbetsmarknadens regler och lönebildningens mekanismer. Den förtjänar att läsas även utanför de akademiska studiekamrarna.

Henrik Meinander har sammanfattat det man vet om året 1944, det år som avgjorde vart Finland skulle hamna, bakom järnridån eller i Västeuropa. Svaret var långt ifrån självklart...

Medan Hitlers bödlar förberedde och så småningom genomförde Förintelsen arbetade en grupp i Warszawagettot med att dokumentera vad judarna utsattes för.

Lagen om anställningsskydd (LAS) är den mest kontroversiella av arbetsmarknadslagarna från 1970-talet. Den är skälet till att förhandlingarna om ett nytt huvudavtal bröt samman i mars 2009. I den här tunna skriften fortsätter DNs förre chefredaktör Svante Nycander att plädera för att arbetsmarknadens parter själva ska sköta sina mellanhavanden utan inblandning från regering och riksdag.

Den här boken heter - fullkomligt avsiktligt - "Frihetstidens monarki", inte "Frihetstidens monarker". Den studerar en institution, inte personer. Studieperioden är också omsorgsfullt vald. Genom att studera monarkin när den är som svagast kan man kanske få syn på monarkins väsen och inneboende funktion.

Tre generationer av familjen Tessin ägnade sig åt att förhärliga makten. De började med att bygga palats för de enväldiga kungarna Karl XI och Karl XII och slutade med att inreda stormaktstidens kungaboning till frihetstidens maktlösa monark.

Andra bandet av Norstedts "Sveriges historia" börjar i Vendeltid ca 550 - 800 e Kr. Boken handlar om hur det som så småningom kommer att bli Sverige utvecklas från ett territorium där många stormän och hövdingar dominerar över sina närområden till ett växande rike där centralmakten successivt bygger ut sin makt. Bygdemakt ersätts av riksmakt.

Henrik Arnstad har skrivit har skrivit ännu en angelägen bok. Den handlar om hur ouppgjorda konflikter från andra världskriget fortfarandepåverkar liv och politik.

Journalisten Bjarne Stenqvist råkade ut för ett uppvaknande när han skrev den här boken om det finska inbördeskriget 1918. Det beundrade Finland framstod plötsligt i ett mindre romantiskt ljus.

Under det finska inbördeskriget 1918 begicks vidrigheter på båda sidor, men det största ansvaret faller ändå på den segrande sidan, den vita. Aapo Roselius gör ett framgångsrikt försök att visa hur inbördeskriget både har inhemska och internationella rötter och dessutom förebå-dar en del av den högerextremism som väntade i 1930-talets Europa.

En mycket nyttig bok för den som vill ha kvalificerad information om jätten i öster. Men upplägget reser också invändningar.

Jan Hjärpe, islamolog och flitig kommentator i massmedia, försöker teckna en bild av utvecklingen i den muslimska världen under de senaste 25 åren. Han drar en klar skiljelinje mellan den jihadistiska delen av islam och mera moderata, reformistiska krafter. Dock, Västerlandet och dess "krig mot terrorismen" spelar också en viktig roll.