Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rösta på årets arbetslivsfloskel!

Du har hört dem. Kanske har du undrat vad de egentligen betyder. Men floskler behöver inte vara betydelsebärande. Ibland är de helt enkelt att betrakta som ledningens snuttefiltar.
Kollega Publicerad 20 december 2013, kl 14:25

Politiker är måhända den grupp som använder floskler mest frekvent. Men arbetslivet är inte befriat från dem. För ett par år sedan var en rad företagsledare "försiktigt optimistiska" när de talade om näringslivets utveckling. I dag talar både myndighets- och politikersverige om "matchningsproblematiken".

De har blivit ord och uttryck som används så ofta, och i så många olika sammanhang, att de till slut förlorar sitt innehåll. Floskler.

Kollega har identifierat tolv typiska floskler som vi upplever förekommer ofta, ibland dagligen, i arbetslivet.

Nu är det upp till er att avgöra vilken som blir 2013 års arbetslivsfloskel.

Läs igenom listan och skicka din röst till [email protected] eller lämna din kommentar här nedanför - före den 15 januari 2014.

Den som även lämnar den bästa motiveringen med hänvisning till egen erfarenhet belönas med ett synonymlexikon!
 

1.  Medarbetarna är vår främsta resurs.
Betyder: Arbetsgivarens försök att få dig att känna dig som något mycket mer än en löneslav. "DU är viktig för företaget. Vad var det du hette nu igen?"

 

2. Kom gärna med synpunkter.
Betyder: Ett förslag om ett nytt arbetssätt, en omorganisation, byte av kaffemaskin, dina synpunkter är viktiga i stort som smått. Men bara om dina synpunkter är av det positiva slaget!

 

3. Min dörr står alltid öppen.
Betyder: Chefen vill signalera att det är okej att komma förbi och prata, vädra synpunkter. Men glömmer att nämna att han/hon väldigt sällan är tillgänglig, trots att dörren alltid står öppen.

 

4. Vi ser över våra rutiner.
Betyder: Vem var det som sjabblade? Vederbörande kan räkna med en snar omplacering.

 

5. Vi ska inte jobba mer, vi ska jobba smartare.
Betyder: Företaget har vunnit en upphandling men tänker inte nyanställa, trots att arbetsmängden har ökat avsevärt.

 

6. Det viktiga är att alla drar åt samma håll.
Betyder: "Ni kanske inte sympatiserar med målen, men för guds skull, lita på att vi vet bäst och gör som vi säger!"

 

7. Jag hör vad du säger.
Betyder: "...men det betyder ingenting för mig."

 

8. Vi tänker utanför boxen.
Betyder: "Okej, det var ett dåligt beslut."

 

9. Jag tar med mig det.
Betyder: "Jag orkar inte ta den grejen nu, och om jag har tur kanske alla har glömt det om ett tag."

 

10. Vi måste anpassa kostymen.
Betyder: "Okej, det är sant att vi inte säljer färre produkter, men ägarnas krav på avkastning gör att vi ändå måste säga upp er."

 

11. Vi är varandras arbetsmiljö.
Betyder: "Sluta klaga!"

 

12. Då säger vi så.
Betyder: Ett smidigt sätt att avsluta ett möte, ett samtal eller en fråga. Man behöver inte ens förklara vad "så" är.

Lägg din röst redan idag - i kommentarsfältet nedan eller i mejl till [email protected].

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.