Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

SD-aktiv och förtroendevald

Ann-Katrin Löfwenhamn sitter i kommunfullmäktige för SD och i Unionens regionsstyrelse i Dalarna. Hon ser ingen motsättning mellan förbundets stadgar om allas lika värde och det parti hon representerar.
Publicerad

I början av april blev Ann-Katrin Löfwenhamn omvald som ledamot i Unionens regionsstyrelse i Dalarna. Hon är också ledamot i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna i Borlänge. Och regionansvarig för SD-kvinnor Norra.

- Jag har aldrig blandat mina uppdrag, vare sig i de politiska eller fackliga. Så länge Unionen är partipolitiskt obundet ser jag inga problem.

Att flera fackförbund, som ST och Vision, aktivt tagit ställning mot hennes parti, och till exempel inte tillåter förtroendeuppdrag för aktiva sverigedemokrater, kallar hon ”tragiskt”.

- Alla fackförbund har problem att få tag i förtroendevalda, så det där kommer att bli ett problem för facken. För det finns en anledning till att SD sitter i riksdagen. Svenska folket har röstat på oss, säger hon.

Unionen tar inte ställning för eller mot SD, och har inga åsikter om partitillhörighet bland förtroendevalda. Det har väckt starka känslor hos många medlemmar och anställda inom förbundet eftersom förbundets stadgar också talar om solidaritet och respekt för jämställdhet, mångfald och alla människors lika värde. Vilket somliga anser rimma illa med att vara aktiv inom SD.

- Jag håller med om allt det där om allas lika värde. Problemet är att vi inte har det i dag eftersom vi tar in alldeles för många invandrare. De hamnar i utanförskap och lider. Det kan inte vara roligt för dem heller.

Men utanförskap kan väl även drabba dem som är födda i Sverige?

- Så är det. Men vi tar in för många. Det är ju inte bara invandrare som lider, utan även pensionärer. Vi måste ju ha ett folk som betalar skatt.

Majoriteten av dem som kommer hit jobbar och betalar skatt. Många ekonomer talar om invandring som bra för tillväxt och skatteunderlag.

- Arbetskraftsinvandring förstår jag. Men sedan har vi flyktingar och anhöriginvandring.

Ann-Katrin Löfwenhamn tycker att man ska få ta hit sin familj förutsatt att den som redan är här kan försörja familjen. På frågan om hon då inte gör just skillnad på människor svarar hon återigen att det är bättre att ”se över hur många vi tar in”. Och vad gäller att hennes parti sagt nej till vård för papperslösa människor och att partiledare Jimmie Åkesson under sitt tal i Almedalen förra året kallade den dag då barn till papperslösa fick rätt att gå i skola för ”en skammens dag” säger hon att hon inte håller med partiet.

- De ska ha rätt till akutvård men polisen måste ha rätt att haffa dem då. De är faktiskt kriminella.

När det gäller jämställdhet anser Ann-Katrin Löfwenhamn att det finns skillnader hur kvinnor och män behandlas i dag.

- Det är ju inte samma rättigheter, inte lönen heller. Det ser jag ju på jobbet. Det ska vara samma lika för alla.

Hur vill du jobba för det?

- Man ska varken kvotera in kvinnor eller män utan köra på de premisser man har. Men vi får strida, det ska vara lika oavsett om man är ljus, mörk, gul, blå, man eller kvinna.

Ann-Katrin Löfwenhamn har också varit aktiv på nätet när det gäller våldtäkter. I en artikel som handlar om att våldtäkter ökar skriver hon att hon hoppas att ”dom som tycker det är ok att dessa sjuka 2-benta varelser får fortsätta våldta får uppleva detta själva och att vi som tycker att dom ska sys in länge eller skickas härifrån slipper”.

- Det var lite ironi och inte allvarligt menat. Jag ville säga att våldtäkter förstör liv för all framtid och att det därför borde vara högre straff.

Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).