Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sov gott nästa år!

Bli vaken på hur du sover! Mer än var tionde svensk lider av krångel med sömnen. Det är 40 procent vanligare att kvinnor – i synnerhet unga tjejer – har problem, jämfört med män, enligt Stressforskningsinstitutet.
Publicerad 7 december 2016, kl 09:53

1. Hur mycket behöver jag sova?

Det är olika. Det är en myt att alla behöver åtta timmars stärkande sömn mellan klockan 23 och 7. Vi är alla olika och har individuella behov. Å andra sidan är de flesta forskare ense om att sju till åtta timmars sömn är det optimala för de flesta. Ett fåtal människor klarar sig fint på fyra-fem timmar per natt.  Sömnbehovet skiljer sig också mellan åldrarna. Generellt sett behöver äldre mindre sömn och yngre mer.

2. Är det dåligt att sova för mycket?

Ja, det är heller inte bra att sova för mycket. För ett par år sedan gjordes en studie på universitetet i Warwick i Storbritannien som visar att personer som sov mer än nio timmar fick nedsatt hjärnverksamhet med sämre minne och förmåga att fatta beslut. Lagom är bäst!

3. Vad händer om jag inte sover tillräckligt?

Du blir trött och fungerar sämre både psykiskt och fysiskt. Fem timmars sömn eller mindre är kopplat till sjukdomar som högt blodtryck, diabetes, övervikt, högt blodtryck, cancer och tidig död. Dessutom påverkas utseendet negativt och du ser glåmig och håglös ut. Att bli grinig och ha kort stubin är en annan konsekvens av sömnbrist vilket i sin tur leder till sämre relationer.  Det blir helt enkelt lätt en ond spiral.

Rent fysiologiskt är sömnen en underhållsperiod för organismen. Skador repareras och återbyggnaden (regenerationen) i cellerna är intensiv, något som i sin tur påverkar immunförsvaret. Dessutom storstädas hjärnans arbetsminne vilket gör den mottaglig för att ta in och bearbeta ny information.  Att sova är också nödvändigt för regleringen av känslor, skriver psykologen och forskaren Aleksander Perski i boken ”Frisk till 100” (Natur&Kultur).

4. Kan jag sova ikapp sömnbrist, exempelvis på helgen?

Därom tvista de lärde. Vissa menar att kroppen sover extra effektivt när du sovit mindre än vanligt för att kompensera sömnbristen. Andra hävdar att bristen byggs upp och ackumuleras över tid i kroppen och det därför är svårt att sova ikapp. Efter en lång period av vakenhet eller många nätter med för lite sömn kan det krävas mycket vila för att du ska återhämta dig helt, enligt en amerikansk studie som presenterats i tidskriften Science Translational Medicine.

5. Är det bra eller dåligt att ta en tupplur?

En tupplur på 10-20 minuter kan vara toppen. Den får dig att snabbladda batterierna. Och ju mer utvilad du är desto mer kreativ och produktiv blir du. Det finns studier som visar att en eftermiddagslur kan förbättra minnet avsevärt.

Inte nog med det: En powernap mitt på dagen kan minska risken för män att drabbas av krans- och kärlsjukdom med hela 64 procent. Det visade en grekisk studie Archives of Internal Medicine, 2007; 167: 296-301. som gjordes för några år sedan. Men det gäller att knoppa regelbundet. Studien visade att de som tog siesta regelbundet löpte 37 procent lägre risk att drabbas av en dödlig krans- och kärlssjukdom jämfört med dem som inte sov middag. 

En tupplur gör dig dessutom snyggare. Det beror bland annat på att musklerna i ansiktet slappnar av. Huden i ansiktet kan kännas torrare och rynkigare när du har sovit för lite. En anledning kan vara att blodgenomströmningen minskar när vi har för låga halter av sömnhormonet melatonin. I stället för att satsa på dyra krämer för att se pigg ut kan det alltså löna sig att sova ordentligt. Det gynnar utseendet, hälsan och plånboken.

En tupplur kan också ha nackdelar. Vissa av oss har svårt att komma till ro mitt på dagen vilket gör det omöjligt att ta en siesta. Sover du längre än en halvtimme är risken att du vaknar omtöcknad och känner dig groggy. Många kan också ha svårt att somna senare på kvällen eller vakna upp mitt i natten utan att falla i sömn igen efter att tagit en lur tidigare på dagen. Är du en person med sömnproblem kan det vara idé att ta det lite försiktig med tupplurer.

6. Vilken tid är bäst att gå och lägga sig?

Det är individuellt. Precis som sömnbehovet skiljer sig mellan olika personer kan vi vara dag- eller nattmänniskor, det vill säga ha tider på dygnet när vi fungerar som bäst. Vi har olika så kallade sömnpersonligheter, skriver psykologen och författaren Björn Hedensjö i sin bok En perfekt natt: varför du sover och hur du gör det bättre (Volante). Att få koll på din unika sömnpersonlighet är ett steg till att bli mer utvilad eftersom det gör att du kan försöka anpassa hur du sover så att det passar dig bäst. Sömnpersonligheten förändras under livet.

Ett problem är att de flesta av oss i Sverige har en sen inre rytm. Och det rimmar illa med samhällets nio till fem-jobb, enligt Hedensjö.  Konsekvensen är att många går omkring med en sömnbrist, ett sorts ”social jetlag”, som gör att vi mår och presterar sämre.  Krångligt, förvisso. Men trots detta är vi inte slavar under våra sömngener utan kan hitta sätt att anpassa oss (se tipsen nedan).

7. Vad ska jag göra när jag inte kan sova?

Det finns tusentals knep och tips för att få bukt med sömnkrångel. Här är tre som har vetenskapligt stöd.

• Utsätt dig för ljus! Gå exempelvis en promenad på förmiddagen. Det gör din biologiska rytm tidigare medan starkt ljus på kvällen gör den senare. Moderna skärmar gör att vi utsätter oss för ljus som bromsar sömnhormonet melatonin. Undvik därför paddan, datorn och mobilen innan du går och lägger dig.

• KBT istället för piller. Läkemedelsverket rekommenderar terapi i stället för piller. Åtta till tio möten med en KBT-psykolog kan hjälpa.

• Bryt de negativa sömntankarna. Ge inte efter för negativa tankar när sömnlösheten slår klorna i dig. Tänk i stället: ”Min kropp är byggd för att tåla en viss sömnbrist” eller ”Jag tar en tupplur i morgon. Den är faktiskt effektivare än slutet av den normala nattsömnen”. (Källa: En perfekt natt: varför du sover och hur du gör det bättre, Volante)

 

Läs mer i serien HÄLSOBOKSLUT 2016: 

Satsa på ett nytt starkt 2017

Hur mår du egentligen?  Är du frisk och pigg? Får du tillräckligt med återhämtning? Hur är det med mat, motion och vänner? Kan något bli bättre? Gör ett hälsobokslut och hitta inspirationen till ett starkt, skönt och sunt 2017.

Hälsa

31 sorters yoga för ditt friskvårdsbidrag

Yoga (Unionen på sanskrit), har blivit ett suffix som kan sättas bakom i stort sett varje substantiv som helst och bli en helt ny yogaform. Grundingredienserna kroppsövningar, andning och andlighet kan varieras i all oändlighet. Här är en långt ifrån komplett lista över yogaformer att lägga friskvårdspengarna på.
Johanna Rovira Publicerad 19 april 2024, kl 06:02
Tre personer som utövar yoga på olika sätt.
Yoga bra för både kropp och själ. Men vilken av alla sorters yoga ska du använda ditt friskvårdsbidrag till? Här är en lista på 31 olika yogaformer att testa. Foto: Colourbox.

Hathayoga: Den yoga som många varianter utgår från, ursprungsyogan. Utövas i långsamt tempo och inkluderar andningsövningar och meditation. 

Bikramyoga: Utförs i rum där temperaturen är 40 grader, vilket ska bidra till att kroppen blir mjukare och slaggprodukter avdunstar.  

Acroyoga: Akrobatisk yoga som utövas i grupper om tre. En bas, en flygare och en passare. 

Hormonyoga:  En blandning av lite olika yogor och meditation. Ska hjälpa mot pre menstruella spänningar, pms, samt klimakteriebesvär. Dessutom generera ett bättre sexliv, bota migrän och fixa torra slemhinnor. 

Getyoga: Att yoga ihop med getter påstås vara en helt fantastisk upplevelse. Lite oklart vad getterna fyller för funktion men enligt arrangörer så skapar idisslarna energi, skratt och glädje. 

Valpyoga eller puppyyoga: Som getyogan fast med valpar i stället för getter. 

Bebisyoga: Byt ut valp och get mot bebis så har du bebisyoga. Betydligt mer begripligt att utföra yoga tillsammans med ett barn än med hund och get. 

Anti-gravityoga: Utförs hängande i en speciell gunga eller hängmatta. Andra namn på formen är yogawing, aerial yoga, airyoga. 

Ashtangayoga: Väldigt fysiskt krävande yoga form. Skippa andligheten och du får….

Poweryoga: En form av Ashtangayoga från USA. Inte så mycket på krut på de spirituella delarna i yoga, utan fokuserar mer på smidighet och styrka 

Anusarayoga: En förgrening av hathayogan som blandar kunskaper från tantrisk filosofi med biomekanik. Ska ge glädje, kreativitet, kraft samt förebygga skador och bygga stark kropp 

Kontorsyoga: Enkla yogaövningar du kan utföra vid ditt skrivbord. 

Restorative yoga: Kuddar och filtar ger kropp och sinne avlastning. Positioner som lär bidra till djup avslappning och påverka nervsystem. 

Globalyoga: En svensk modern mix av tekniker, fysik och mentala övningar. 

Jivamuktiyoga: Fysiskt ansträngande och intellektuellt stimulerande yoga där positioner blandas med filosofi, musik och meditation. Påstås vara Madonnas favorityogaform. 

Kundaliniyoga: Kallas även Layayoga. Enkla rörelser och fokus på meditation och andningstekniker. Mycket spirituell. 

Viryayoga: Virya betyder kraft, energi och entusiasm på sanskrit. En annan svensk mix av öst och väst. 

Vinyasayoga: Samordnar andning och rörelser i ett flöde mellan olika positioner

Ansiktsyoga: Görs genom att träna musklerna i ansiktet. Ska öka blodcirkulationen och släta ut rynkor.

Yinyoga: Den långsammaste yogaformen alla kategorier Återhämning, stretch, terapeutisk yoga. 

Mediyoga: Medicinsk yoga som även kan utföras liggande och sittande.

Metalyoga: Som poweryoga fast med death metalmusik, primalskrin och shots. Trend i New York. 

Popyoga: Lanseras som klassisk yoga som utövas till ett fantastiskt soundtrack av noggrant utvalda låtar. 

Punkyoga: Tänkte du vanlig yoga med musik av Sex Pistols och Clash är du helt fel ute. Punkyoga beskrivs som en dynamisk yoga där man får sucka, fräsa och grina. 

Nakenyoga: Ovanligt beskrivande yoga. Praktiseras utan kläder. Okänt varför. 2023 frikändes man som utövat denna yogaform från sexuellt ofredande, eftersom det inte fanns bevis på uppsåt.

Skrattyoga: Om varken metalyogan eller nakenyogan funkar. 

Saltyoga: Man yogar i ett rum täckt av salt från golv till tak. Mikroskopiska saltpartiklar blåses i luften vilket påstås förbättra sömnen samt minska stress. 

Vattenyoga/aquayoga: Går ut på att man utnyttjar viktlösheten i en bassäng för att få till yogapositioner som annars kan vara svåra. 

Ölyoga: Ett tyskt koncept som letade sig till Sverige 2017. En kombination av traditionell yoga och öldrickande. Finns i alkoholfri variant. 

Sexyoga: Såklart finns kombon sex och yoga. Källorna är förtegna om hur den utövas, men tydligen syftar den till att förbättra sexlivet.  

Paltyoga: Detta yogakoncept har faktiskt inte etablerats än. Kan vara ett tips för hugade yogis som framgångsrikt provat alla andra varianter men behöver något nytt. 

Fakta

Ordet yoga kommer från sanskritens yuj som betyder förening, union. Yoga ska minska stressen och öka energin. Lågintensiv yoga anses få personer med mild eller måttlig depression att må bättre.

Yogi är en person som utövar yoga. 

Hälsa

Pollenallergi på jobbet - så påverkas arbetsförmågan

30 procent av svenskarna har pollenallergi och det påverkar arbetsförmågan för många. Men det finns knep för att hejda symtomen och stötta snörvliga kollegor – som hemarbete, klädvårdsrulle och stopp för ytterkläder i kontorslandskapet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 april 2024, kl 06:05
Pollenallergi Foto: Shutterstock
Pollensäsongen är prövande för många svenskar och det påverkar arbetet. Men det finns sätt att stötta allergiska kollegor under pollensäsongen. Foto: Shutterstock

Pollensäsongen är i full blom i södra Sverige och rör sig nu snart uppåt. Våren kommer inte bara med solsken, utan också med snuva, rinnande ögon och trötthet för många svenskar. Och det påverkar arbetslivet. 

Karin Neuhaus, generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet.
Karin Neuhaus. Foto: Astma- och allergiförbundet

Det finns personer med besvärlig pollenallergi på i stort sett alla arbetsplatser, säger Karin Neuhaus, generalsekreterare på Astma- och allergiförbundet.

Kan pollenallergi påverka arbetsförmågan? 

– Ja, det vet vi att den gör. Studier visar att många har stora besvär som kan pågå under väldigt lång tid, till skillnad från en förkylning. Pollen finns inte bara när det ligger drivor på gatan, säger Karin Neuhaus. 

Enligt Astma- och allergiförbundets medlemsundersökningar leder pollenallergin sällan till sjukfrånvaro, utan snarare till sjuknärvaro.

Hur påverkar pollenallergi arbetsförmågan?

– Man går till sitt arbete men mår dåligt. Det finns också cirka tio procent av de allergiska som får oerhört tuffa och svåra symtom, säger Karin Neuhaus.

Vad kan man göra för att klara av att jobba trots allergin?

– Vi talar om att börja pollenpreppa, att börja medicinera i god tid innan det är dags för de pollensorter du reagerar mot. 

Tips för att stötta allergiska kollegor

Andra råd är att stänga fönstren, inte vädra dagtid, byta kläder när man kommer hem och skölja ur håret innan man sätter sig i soffan.

Får man vara sjukskriven för pollenallergi?

– Det ska läkare avgöra. Det finns de med svår allergi som behöver bli sjukskrivna, som står i kö till immunterapi till exempel. Men det vanligaste är att man går till jobbet, men mår dåligt, underpresterar och kanske inte orkar riktigt hela dagen. Ofta är det ett svårt beslut att sjukskriva sig. 

Hur kan man hjälpa allergiska kollegor?

– Tänk på att du drar med dig pollen inomhus. Det kan vara trevligt att erbjuda en klädvårdsrulle på jobbet för att minska både pollen och pälsdjurshår på arbetsplatsen. Använd klisterrullen även om du inte är allergiker. Häng också av alla ytterkläder i utrymmen för det och ta inte med dem in på arbetsplatsen.

Underlätta för medarbetare med pollenallergi

Icke-allergiker som älskar våren vill gärna omedelbart börja öppna fönster, gå ut och fika eller ordna en härlig picknick i gröngräset. Men då kommer kanske inte den pollenallergiska kollegan att vilja hänga på – värt att tänka på enligt Karin Neuhaus.

Hur kan chefer underlätta för medarbetare med pollenallergi?

– Ta pollenallergi på allvar och förstå att vissa har det tufft under lång tid. Du kan underlätta mycket med ökad möjlighet till hemarbete, om det går. Påminn också gärna allergiker om att pollenpreppa med tabletter innan säsongen kommer i gång, det hjälper upp kroppens motstånd. 

Många tror att de blir trötta av pollenmediciner men så är det inte längre. Däremot kan man bli trött av allergin om man inte medicinerar ordentligt. 

Ökar pollenallergierna?

– Ja, det finns vissa studier som tyder på det. Vi får fler allergener med ett förändrat klimat med nya pollensorter och längre pollensäsonger. Utsätts du för björkpollen i åtta veckor i stället för i fyra upplever du kanske mer besvär. Pollen påverkar också de med grundastma. Astmatiker som har allergi blir ofta sämre av pollen i kombination med luftföroreningar. 

Om pollenallergi
Ungefär 30 procent av svenskarna är känsliga för pollen, men i olika grad och för olika sorter. Cirka tio procent av pollenallergikernas har så svår allergi att de behöver specialisthjälp som till exempel immunterapi. 

Symptomen är rinnande ögon och näsa samt klåda i ansiktet. Trötthet och huvudvärk är också vanligt. 

De flesta är allergiska mot pollen från björk eller gräs, men det finns många andra träd och växter som också kan ge besvär. Det första som blommar i Sverige är al och hassel, sedan kommer björk och andra lövträd och därefter timotej och olika grässorter.

Råd till dig med pollenallergi

Följ pollenrapporten.

Ta receptfri medicin i god tid.

Be att få arbeta hemma om den möjligheten finns.  

Informera kollegor om hur ni kan minska pollen på jobbet. Häng av ytterkläder i kapprum, använd klädvårdsrullar, vädra inte. 

Om du motionerar ute är det bra att göra det under tidig morgon eller kväll. Då är pollenhalterna lägre.

Håll fönster stängda dagtid. 

Byt kläder och skölj ur håret när du kommer hem.  

Läs fler tips för allergiska här.