Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Speeddating för nyanlända till bristyrken

Tjänstemannasektorn inom byggbranschen och apoteksbranschen är två områden där Unionen ser att det finns potential att skapa snabbspår för nyanlända, bland annat genom speeddating. Förbundet ingår även i samtal inom energi- och trävarubranscherna, där man nu ansöker om finansiering för att komma igång.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
TT

I våras bjöd regeringen in arbetsmarknadens parter till samtal för att hitta snabbspår för nyanlända att matchas till bristyrken.

Syftet med att bjuda in parterna är att hålla diskussionerna branschnära. Samtalen handlar om att tillsammans hitta praktiska tillvägagångssätt för att till exempel validera kunskaper, matcha kompetens mot behov och identifiera vilket stöd som behövs för handledare och arbetsgivare på företagen.

För närvarande pågår 13 sådana branschsamtal. I slutet av september inleddes det första snabbspåret – för kockar.

Unionen ingår för närvarande i tre branschgrupper; tjänstemannasektorn inom byggbranschen, trävarubranschen och grafiska företag samt energi- och elektronikbranschen. Förbundet har även uttryckt en vilja att delta i de fortsatta samtalen för skog och lantbruk samt farmaci.

Läs mer: Unionen står utanför partssamtal om apoteken

Längst har man kommit med byggbranschen, där man ser att förbundet har en viktig roll att spela.

- Dels är det en stor tjänstemannasektor i byggbranschen och dels ser vi att det kommer att bli våra medlemmar som kommer att hålla i introduktion, handledning och de nyanländas arbetsmijö på företagen, säger Nicola Lewis, biträdande förhandlingschef på Unionen.

I samtalen kring byggbranschens tjänstemannasektor ingår, utöver Unionen, Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Arbetsförmedlingen och Skolverket. Nu ansöker gruppen om finansiering för att arrangera ett antal konferenser runt om i landet dit både företag och arbetssökande bjuds in till speeddating. Tanken är att företagen ska få information på förmiddagen och träffa arbetssökande på eftermiddagen.

För energi- och elektronikbranschen samarbetar Energiföretagens arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer med Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) och från statens håll Arbetsförmedlingen och Skolverket.  

Även den gruppen ansöker nu om finansiering för att genomföra en förstudie. Det för att kartlägga vilka behov som finns i olika företag och hitta lösningar på hur det i praktiken ska gå till att validera kunskaper.

Senast den 15 oktober ska ansökningar om finansiering ha kommit in till arbetsmarknadsdepartementet för att man ska kunna dra igång med snabbspåren under vintern och våren.

Trepartssamtal om snabbspår

Trepartssamtal där Unionen ingår eller har ingått:

  • Apotekare 
    Parter: Sveriges Farmaceuter och Sveriges Apotekförening.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen och Uppsala Universitet.
     
  • Trävarubranschen och grafiska företag 
    Parter: Trä- och Möbelföretagen (TMF), Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA), Grafiska Företagen, Unionen och GS.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen.
     
  • Energi- och elektronikbranschen 
    Parter: EnergiFöretagens Arbetsgivarförening (EFA), Ledarna, SEKO, Svenska Elektrikerförbundet, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Elektriska Installatörsorganisationen (EIO).
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Byggbranschens 
    tjänstemannasektor 

    Parter: Sveriges Byggindustrier, Sveriges Ingenjörer, Unionen och Ledarna.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen och Skolverket.
     
  • Skog och lantbruk 
    Parter: Skogs- och Lantarbetsgivarna (SLA) och Kommunal.
    Myndigheter: Arbetsförmedlingen, Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet, Statens jordbruksverk och Skolverket.

Se hela listan över alla 13 trepartssamtal.

Regeringen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.