Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen står utanför trepartssamtal om apoteken

När trepartssamtalen för snabbspår för nyanlända drogs igång var Unionen med och diskuterade apoteksbranschens möjligheter, en bransch där man ser stor potential för snabbspåren. Nu ställer sig berörda på förbundet undrande till varför man inte kallats till de fortsatta samtalen.
Gabriella Westberg Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Unionen organiserar apoteksanställda sedan Farmaciförbundet uppgick i förbundet i förrfjol. Inledningsvis ingick också Unionen i den grupp, bestående av arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter, som skulle försöka hitta lösningar på hur nyanlända skulle kunna matchas till lediga jobb i branschen. Men sedan hände något.

Sedan trepartssamtalen drog igång i våras har de största apotekskedjorna bytt arbetsgivarorganisation till Svensk Handel, från Almega.  I samband med det tog Unionen direktkontakt med Svensk Handel, som dock inte varit involverade i någon av grupperna alls tidigare.

Samtidigt har samtalen fortsatt, i en branschgrupp som varken inkluderar Unionen eller Svensk Handel. Det är i dag Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Uppsala universitet som samarbetar om snabbspår till apoteken. Det tycker Tero Huhta, ombudsman på Unionen och före detta förhandlingschef på Farmaciförbundet, är fel.

- Där måste ju vi vara med, Unionen organiserar även receptarier och apotekare och borde vara en naturlig del av trepartsgruppen. Majoriteten av apoteken är också medlemmar i Svensk Handel numer.

Enligt Soledad Grafeuille, projektledare och sammankallande från Arbetsförmedlingens sida, bidrog Apoteksföreningens starka engagemang till att det blev de som fick representera apoteken i samtalen. Apoteksföreningen och Socialstyrelsens bedömde sedan att det framför allt är receptarier det råder brist på, inte apotekstekniker, varför man valde att gå vidare med Sveriges Farmaceuter framför Unionen, berättar hon.

- Det var Apoteksföreningen och Socialstyrelsen, som också ingår i samtalen, som identifierade att det är där bristen är mest akut. Det här med apotekstekniker är en ganska svensk grej. Bland de som kommer utomlands ifrån är det apotekare man är, inte apotekstekniker. 

Men det argumentet köper inte Tero Huhta. Unionen organiserar omkring var tredje farmaceut.

Sedan Kollega.se talat med Arbetsförmedlingen har Svensk Handel kontaktats och erbjudits att underteckna apoteksbranschens ansökan om medel för snabbspår. Något de också gjorde i all hast, berättar Katarina Karmstedt-Estman som är kanslichef på Svensk Handel.

- Det var så sent som i går. Och det var verkligen i sista minuten, eftersom ansökningstiden håller på att rinna ut. Jag har inte hört talas om de här trepartssamtalen innan.

Katarina Karmstadt-Estman är ändå glad att hennes organisation nu är med på tåget.

- Det är ju en fantastisk möjlighet att tillsammans med facken få vara med och hjälpa nyanlända människor in i det svenska arbetslivet.

Om man tittar på regeringens lista över branschgrupper som ingått i trepartssamtalen ingår inte Svensk Handel i någon. Varför förstår inte Katarina Karmstedt-Estman.

- Det verkar alldels galet. Det här är ju öronmärkta medel som kan göra stor nytta.

Enligt den ansökan om medel som apoteksgruppen, inklusive Svensk Handel, nu skickar in till arbetsmarknadsdepartementet vill man inom ramen för snabbspåret skapa en webbutbildning på (i första hand) arabiska som nyanlända med yrkeserfarenhet från apotek i andra länder ska kunna göra samtidigt som de läser svenska.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.