Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Unionen står utanför trepartssamtal om apoteken

När trepartssamtalen för snabbspår för nyanlända drogs igång var Unionen med och diskuterade apoteksbranschens möjligheter, en bransch där man ser stor potential för snabbspåren. Nu ställer sig berörda på förbundet undrande till varför man inte kallats till de fortsatta samtalen.
Gabriella Westberg Publicerad
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Unionen organiserar apoteksanställda sedan Farmaciförbundet uppgick i förbundet i förrfjol. Inledningsvis ingick också Unionen i den grupp, bestående av arbetsmarknadens parter och berörda myndigheter, som skulle försöka hitta lösningar på hur nyanlända skulle kunna matchas till lediga jobb i branschen. Men sedan hände något.

Sedan trepartssamtalen drog igång i våras har de största apotekskedjorna bytt arbetsgivarorganisation till Svensk Handel, från Almega.  I samband med det tog Unionen direktkontakt med Svensk Handel, som dock inte varit involverade i någon av grupperna alls tidigare.

Samtidigt har samtalen fortsatt, i en branschgrupp som varken inkluderar Unionen eller Svensk Handel. Det är i dag Sveriges Farmaceuter, Sveriges Apoteksförening, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Uppsala universitet som samarbetar om snabbspår till apoteken. Det tycker Tero Huhta, ombudsman på Unionen och före detta förhandlingschef på Farmaciförbundet, är fel.

- Där måste ju vi vara med, Unionen organiserar även receptarier och apotekare och borde vara en naturlig del av trepartsgruppen. Majoriteten av apoteken är också medlemmar i Svensk Handel numer.

Enligt Soledad Grafeuille, projektledare och sammankallande från Arbetsförmedlingens sida, bidrog Apoteksföreningens starka engagemang till att det blev de som fick representera apoteken i samtalen. Apoteksföreningen och Socialstyrelsens bedömde sedan att det framför allt är receptarier det råder brist på, inte apotekstekniker, varför man valde att gå vidare med Sveriges Farmaceuter framför Unionen, berättar hon.

- Det var Apoteksföreningen och Socialstyrelsen, som också ingår i samtalen, som identifierade att det är där bristen är mest akut. Det här med apotekstekniker är en ganska svensk grej. Bland de som kommer utomlands ifrån är det apotekare man är, inte apotekstekniker. 

Men det argumentet köper inte Tero Huhta. Unionen organiserar omkring var tredje farmaceut.

Sedan Kollega.se talat med Arbetsförmedlingen har Svensk Handel kontaktats och erbjudits att underteckna apoteksbranschens ansökan om medel för snabbspår. Något de också gjorde i all hast, berättar Katarina Karmstedt-Estman som är kanslichef på Svensk Handel.

- Det var så sent som i går. Och det var verkligen i sista minuten, eftersom ansökningstiden håller på att rinna ut. Jag har inte hört talas om de här trepartssamtalen innan.

Katarina Karmstadt-Estman är ändå glad att hennes organisation nu är med på tåget.

- Det är ju en fantastisk möjlighet att tillsammans med facken få vara med och hjälpa nyanlända människor in i det svenska arbetslivet.

Om man tittar på regeringens lista över branschgrupper som ingått i trepartssamtalen ingår inte Svensk Handel i någon. Varför förstår inte Katarina Karmstedt-Estman.

- Det verkar alldels galet. Det här är ju öronmärkta medel som kan göra stor nytta.

Enligt den ansökan om medel som apoteksgruppen, inklusive Svensk Handel, nu skickar in till arbetsmarknadsdepartementet vill man inom ramen för snabbspåret skapa en webbutbildning på (i första hand) arabiska som nyanlända med yrkeserfarenhet från apotek i andra länder ska kunna göra samtidigt som de läser svenska.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.