Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Startup-våg efter neddragning på Sony Mobile

Efter att 975 medarbetare på Sony Mobile i Lund fick lämna sina jobb strax före sommaren har 23 nya uppstartsteam bildats och fler är på gång. Nu hoppas regionen på ett kluster av tech-startups. "I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony", säger projektledaren Charlotta Alegria Ursing.
Gabriella Westberg Publicerad
Johan Wessman
Ideon är ett av flera startupcenter i regionen, som deltagarna i uppstartsprogrammet för de som sades upp efter neddragningarna på Sony Mobile besöker. Johan Wessman

När Unionens förbundsordförande Martin Linder, som då var andra vice ordförande, besökte Sony Mobile i Lund i våras i samband med varslet, underströk han vikten av att företaget, regionen och facket samarbetade för att se till att bevara den kompetens som riskerade bli av med jobbet.

I dag, ett halvår senare, har omställningsarbetet för de som förlorade jobbet på Sony Mobile resulterat i 23 nya uppstartsteam. Och fler är på gång.

När de nära tusen medarbetarna sades upp kunde de välja mellan att få en ersättning från företaget, baserad på anställningstid eller en plats i omställningsprogrammet ”Next Step”. Där får de hjälp med utbildning, karriärrådgivning och cv-träning – och, för de som vill, stöd för att starta egna bolag.

Uppstartsprogrammet drivs av Idélaboratoriet och Innovation Skåne i nära samarbete med Sony Mobiles. Ett samarbete som tog form redan under våren.

Syftet från regionens sida är att skapa arbetstillfällen. Uppstartsprogrammet riktar sig därför inte till dem som vill starta eget som frilanskonsulter till exempel, utan är inriktat på att skapa tillväxtföretag, allra helst snabbväxande, det vill säga sådana som inom ett eller ett par år kan växa till tio anställda och/eller omsätta 10 miljoner eller mer. Det berättar Charlotta Alegria Ursing som är projektledare för uppstartsprogrammet på Innovation Skåne.

Hon berättar att programmet bygger på lärdomar från hur man hanterade omställningarna efter tidigare neddragningar på Sony, på Astra Zeneca och Nokia i både Finland och Danmark.

I den första omgången deltog 34 personer som nu tillsammans bildat de 23 uppstartsteamen. I den andra omgången, som pågår nu, deltar 15 personer och en tredje omgång drar igång i januari.

- I vår kan vi ha 50 nya bolag från Sony. Sedan får vi se hur många som blir snabbväxare. Det vore ju världshistoria om vi skulle få fram 50 tillväxtbolag, säger Charlotta Alegria Ursing.  

Något som slagit henne är att de hittills 49 personer som deltagit den här gången kommer med en påfallande positiv energi.

- Jag har inte sett någon som hänger läpp. Det är tvärt om väldigt positiva, framåtlutande människor som alla är väldigt ivriga att komma igång. Men som också är ödmjuka och vill lära sig nytt. Det är ju en stor kontrast att gå från ett storföretag till att kliva in i startup-världen.

Hon konstaterar också att det inte är några barnrumpor som valt att delta i uppstartsprogrammet.

- Medelåldern är absolut över 35. De flesta har ett gediget arbetsliv bakom sig och har familjer att försörja. Det är mogna människor vi jobbar med, vilket kanske spelar in i framgången. Sedan är det också en väldig bredd på kompetensen, deltagarna har jobbat på helt olika delar av Sony, vilket nog också kan vara bra när det bildas nya team.

Hur går programmet till?
- Vi slänger in dem rakt in i startup-ekosystemet. Väldigt tidigt i programmet får man smaka på uppstartslivet och träffa andra entreprenörer, inkubatorer och besöka olika workspaces. De får kunskap i hur man testar sin affärsidé mot marknaden. Vi jobbar utifrån NABC-metoden och uppmanar alla att prata om sina idéer, testa dem på alla. Men vi matchar inte ihop teamen, det får de göra själva.

Om man ångrar sig efter att man smakat på uppstartslivet, kan man gå tillbaka till andra delar av Next Step-programmet då?
- Ja, det kan man göra. Men det är ingen som har hoppat av. Tvärt om, fler vill hoppa på.

Hur får uppstartsteamen finansering till sina affärsidéer?
- De har lön under en ganska lång period. Sony har varit generösa med det. Genom oss får alla team en rådgivare som även stöttar dem i att hitta eventuell finansiering.

Vad är det för företagsidéer som kommit fram hittills?
- Utveckling av olika appar, mobilteknik kopplat till hälsa, även hälsa för djur, olika tjänster på nätet.

Är det här modellen, för hur att hantera omställning vid stora neddragningar?
- Det här är en modell. Jag tror man ska vara försiktig med att kopiera en modell rakt av till ett annat sammanhang, det beror så mycket på vilken kultur man kommer ifrån, vilka förutsättningar en viss region har att erbjuda och vilken bransch det handlar om. Men visst har vi lärdomar som andra kan ha stor nytta av.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.