Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Sverige blev för dyrt"

Sedan 1997 styrs lönebildningen i Sverige av Industriavtalet, som sätter det så kallade ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Här är berättelsen om hur det kom till.
Linnea Andersson Publicerad 20 mars 2015, kl 14:43
Graf över reallöneutvecklingen inom industrin.
Reallöneutvecklingen har varit positiv inom gruv- och tillverkningsindustrin, med undantag för slutet av 70- samt början av 80- och 90-talen. Efter några års negativ reallöneutveckling i början av 90-talet nåddes en topp 1996. Utvecklingen har varit fortsatt positiv men ökningstakten har minskat, som ett resultat av ökande inflationstakt i kombination med i stort sett konstanta nominella löneökningar. Det finns ett tydligt samband mellan inflationstakt och ökningstakt av reallön. Källa: SCB

När avtalsrörelsen 1995 resulterade i löneökningar som ansågs så höga att de försvagade konkurrenskraften, uppmanade den dåvarande regeringen arbetsmarknadens parter att arbeta fram en ny form för lönebildning. Sverige blev, efter fjolårets folkomröstning, medlemsland i EU under 1995 och regeringen ville se till att löneökningarna matchade de genomsnittliga nivåerna i resten av EU.

Sommaren 1996 bjöd förbund från LO, TCO och Saco, via en debattartikel in arbetsgivarsidan till förhandlingar. Två månader senare tackade arbetsgivarna, via en ny debattartikel, ja till inviten och på våren 1997 undertecknades det färdiga Industriavtalet.

Idén med avtalet var att parterna inom industrin, fack och arbetsgivare, skulle ta hänsyn till konkurrensläget för industrisektorn och komma fram till den procentuella löneökningen för kommande avtalsperiod. ”Märket” skulle sedan fungera som en norm för löneökningarna på resten av arbetsmarknaden.

Avtalsrörelsen 1995 var inte den första som ställt till ekonomiska problem i Sverige. Redan under 70- och 80-talen började man ta ut för höga löneökningar. Det ledde till en kostnadskris som man löste med hjälp av devalvering ett par gånger. Sverige hade fortsatt höga löneökningar under 90-talet och dessutom inflation, som man försökte kompensera för med ännu högre löneökningar vilket drev upp kostnaderna i Sverige jämfört med andra länder. Det var en av orsakerna till 90-talskrisen. Sverige var helt enkelt för dyrt.

Industriavtalet har tillämpats sedan 1998. Men inte utan att vara omstritt. Sveriges största arbetsgivarorganisation, Teknikföretagen, valde 2010 att säga upp avtalet med motiveringen att övriga parter inte tagit tillräckligt stor hänsyn till industrins normerande roll och behov av att kunna konkurrera med utländska företag. Kvar stod fyra avtalsslutande parter från arbetsgivarsidan: Skogsindustrierna, Stål- och metall, Industri- och kemigruppen samt Livsmedelsföretagen.

Men året därpå var Teknikföretagen med igen då ett nytt avtal tecknades. I det nya Industriavtalet förtydligades att det var industrin som skulle sätta nivån för kostnaderna på arbetsmarknaden, det vill säga lönerna. Bakom avtalet stod fem fackförbund (Unionen, GS, IF Metall, Livs och Sveriges Ingenjörer), tillsammans med tolv arbetsgivarorganisationer. Fackförbundet Pappers valde dock att kliva av samarbetet.

Mellan 1998, då det första Industriavtalet började tillämpas, och 2013 har produktivitetsökningarna legat på 5,5 procent per år. Samtidigt har de reala arbetskraftskostnaderna årligen ökat med 2,3 procent. I omvärlden är det få länder som når upp till samma nivåer som Sverige. Ett argument som, enligt Unionen, väger tungt till fördel för Industriavtalet.

Lön

7 korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Både universitet och yrkeshögskolan erbjuder korta utbildningar som kan leda till jobb med hög lön.
David Österberg Publicerad 17 januari 2024, kl 06:01
6 studenter samlade vid datorskärmar, ser glada ut.
Hög lön och kort utbildning. Vi listar några yrken där det är bra betalt, utan många års studier Foto: Colourbox.

Vill du ha ett jobb med hög lön, men inte gå en lång utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är korta – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Löneintervallen baseras på Unionens statistik över marknadslöner 2022. Lönerna gäller för personer som jobbat några år. Ingångslönerna är lägre.

 

  1. Inköpare

Lön: 35 000-44 000.

Gör: Analyserar marknaden. Har kontakt med leverantörer och letar efter nya leverantörer. Begär in offerter, förhandlar och tecknar avtal.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

2. Systemutvecklare

Lön: 36 000-47 000, men kan vara betydligt högre.

Gör: Programmerar, testar program, utvecklar och förvaltar IT-projekt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola, men finns också treårig universitetsutbildning.

 

3. Säljare

Lön: 39 000-50 000, vanligt med provision.

Gör: Kontakt med nya och befintliga kunder. Utreder kundernas behov och föreslår lösningar. Förhandlar om priser och villkor och tecknar avtal.

Utbildning: Stort utbud av utbildning. Från en termin till två år.

 

4. Fastighetsmäklare

Lön: 40 000-62 000, vanligt med provision.

Gör: Visar och marknadsför bostäder, sköter förhandlingar och skriver kontrakt. 

Utbildning: Två års studier på högskola i ämnen som juridik, redovisning och byggnadsteknik.

 

5. Redovisningsekonom

Lön: 35 000-42 000

Gör: Kontrollerar in- och utbetalningar. Ser till att skatt, moms och arbetsgivaravgifter betalas in och sammanställer årsbokslut.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

6. Spelutvecklare

Lön: 36 000-60 000

Gör: Programmerar och utvecklar spel och andra interaktiva medier.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola eller tre år på universitet.

 

7. Drifttekniker

Lön: 35 000-46 000

Gör: Styr och övervakar anläggningar. Felsöker och åtgärdar driftstörningar.

Utbildning: Mellan ett och två år på yrkeshögskola, men finns också som universitetsutbildning.

 

På studera.nu hittar du information om utbildningar och kurser. På yrkeshogskolan.se kan du se Yrkeshögskolans utbud av utbildningar.