Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Arbetsbristen var fingerad!
Den gravida frisörskan
En frisör blev gravid och berättade det för sin chef som inte tog nyheten med glädje. Stämningen blev tryckt och arbetsgivarens attityd mot kvinnan förändrades. Bland annat tyckte chefen att frisören blivit långsam och inte längre brydde sig om sina kunder och lönsamheten i salongen. Några veckor senare kulminerade bråket och frisören sades upp på grund av arbetsbrist. Dock anställdes snart en ny frisör på hennes stol.
AD:s dom: Arbetsbristen var fingerad och sannolikt sades frisören upp på grund av sin graviditet. Salongen har därmed gjort sig skyldig till könsdiskriminering. Det finns ingen laglig grund för uppsägningen.
Man över bord! Eller?
Befälhavaren som inte stannade vid ”Man över bord”
Befälhavaren manövrerade en båt som körde chartertrafik i Stockholms skärgård. Strax före midnatt började några av passagerarna att bråka med varandra och befälhavaren ombads att ta fartyget in till kaj i förtid. Därefter fick han besked om att en man har hoppat överbord, men han valde att inte stanna och leta efter personen utan kör vidare. Däremot larmade han sjöräddningen om att en man fanns i vattnet. Befälhavaren avskedades från sin tjänst.
AD:s dom: Befälhavaren var i en pressad situation och hade kort om tid att ta ett beslut. Trots det måste rederiet kunna lita på gott omdöme när det inträffar liknande kriser. Dessutom har befälhavaren brutit mot sjölagen som säger att du är skyldig att hjälpa en person i nöd. Arbetsdomstolen anser därför att avskedandet är befogat.
Förtjänar allvarlig kritik
Kvinnan kollade upp sin makes ärende
En handläggare vid Försäkringskassan gjorde sökningar om sin makes ärende på myndigheten. Maken var deprimerad, aggressiv och utåtagerande vilket ledde till att han ansökte om sjukersättning. Men beslutet drog ut på tiden och kvinnan blev som besatt av att makens ansökan om sjukersättning skulle godkännas. Hon gick sammanlagt in i makens ärende 115 gånger för att se hur handläggningen fortskred. Tillslut fastnade hon i en intern kontroll och sades upp av Försäkringskassan.
AD:s dom: Det är av yttersta vikt att offentliga tjänstemän följer de lagar och interna instruktioner som gäller för myndigheten så att opartiskhet inte kan ifrågasättas. Mot bakgrund av detta förtjänar kvinnan allvarlig kritik. Men kvinnan har inte vidtagit några handläggningsåtgärder i ärendet, hon har endast tittat i filen. Arbetsdomstolen anser därför att en uppsägning var en alltför ingripande åtgärd.
Ej sakligt grundad!
Den sjuke slöjdläraren
Kvinnan hade sedan 1992 haft diagnosen fibromyalgi som orsakade ledvärk, migrän, tinnitus och trötthet. Efter flera vändor med sjukskrivningar, där kommunen till en början helt fullföljde rehabiliteringen så började de slira på ansvaret. När slöjdläraren bad om att bli omplacerad till en mindre stressig enhet fick hon nej. När hon bad om en ny stol fick hon nej. Till slut sjukskrevs hon på heltid och ett halvår senare sades hon upp av kommunen som påstod att hon inte kunde utföra något arbete av vikt.
AD:s dom: Slöjdlärarens arbetsförmåga var visserligen nedsatt, men sjukdomen gick i skov och det är möjligt att hon kunnat börja jobba igen om skäliga anpassningsåtgärder vidtagits. Uppsägningen är därför inte sakligt grundad.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen