Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vill att HD prövar dom om uppsägningstid

Sex eller tolv månaders uppsägningstid? Sex, säger Almega och Arbetsdomstolen. Tolv, säger Unionen. Nu vill Unionen att Högsta domstolen avgör frågan.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Allt började 2011. Fyra Unionenmedlemmar blev uppsagda från sina jobb vid ISS facility services. Samtliga hade ett par år tidigare följt med när ISS tog över växel, reception och vaktmästeri från deras tidigare arbetsgivare, Astra zeneca och Apoteket AB.

Vid uppsägningen hade alla fyllt 55 år och sammanlagt varit anställda mellan 13 och 41 år. Unionen ansåg därför att kollektivavtalets dubbla uppsägningstid, tolv månader, skulle gälla. Almega hävdade att den längre uppsägningstiden inte gäller vid övergång av verksamhet.

2012 drev Unionen målet till Arbetsdomstolen, AD. AD skickade frågan vidare till EU-domstolen för ett förhandsbesked på grund av EU:s överlåtelsedirektiv. Beskedet kom 2017 och var så öppet för tolkning att både Almega och Unionen utropade sig till segrare.

Läs mer: Unionen vann i EU-domstolen

Ett år senare, våren 2018, hade AD tolkat beskedet och gick på Almegas linje: dubbel uppsägningstid kräver tio års anställningstid hos den nya arbetsgivaren.

Läs mer: Unionen förlorade tvist om uppsägningstid

Men Unionen ger inte upp. Under torsdagen lämnade förbundet en resningsansökan till Högsta domstolen. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, är frågan så principiellt viktig att Unionen inte kan acceptera domen från AD.

– Att Unionen i ett enskilt ärende begär resning betyder inte att vi inte har tilltro till Arbetsdomstolen. I det här fallet bedömer vi att Arbetsdomstolen inte gjort en riktig tolkning av EU-domstolens avgörande. Därför begär vi nu resning hos Högsta domstolen, säger han.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."