Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 risker med avgångsvederlag

Många drömmer om att få pengar för att sluta jobba. Men det finns en hel del att tänka på när man tackar ja till ett erbjudande om avgångsvederlag.
Niklas Hallstedt Publicerad
Person väntar på att skriva på avtal.
Få lön utan att jobba? Ja, men det finns flera fallgropar med att tacka ja till ett avgångsvederlag. Foto: Colourbox

Det finns ingen lagstadgad rätt till avgångsvederlag, det vill säga en summa pengar för att själv säga upp sig och lämna sitt arbete. Det är i stället en metod som, oftast större, företag kan ta till för att slippa säga upp anställda på grund av arbetsbrist.

Eftersom avgångsvederlaget är en frivillig lösning som bygger på att den anställde tackar ja riskerar det inte att ge företaget dålig goodwill. Företaget kan också vilja måna om sina ”trotjänare” och se till att de får en schyst uppgörelse. Även de lokala fackklubbarna brukar uppskatta att ingen tvingas bort från företaget.

För den enskilde anställde kan det vara mer komplicerat än så. Även om man vill vara kvar på företaget kan det känns svårt när man är medveten om att arbetsgivaren helst skulle vilja se att man lämnar.

Här är 5 saker att se upp med när du erbjuds avgångsvederlag:

1. Du får för lite pengar relaterat till uppsägningstiden

Det kan vara värt att jämföra summan med hur lång din uppsägningstid är. Uppsägningstiderna i lagen ligger på mellan en och sex månader beroende på hur länge du har varit anställd. Finns kollektivavtal är längsta uppsägningstiden tolv månader, för den som fyllt 55 år och har varit anställd i minst tio år. För dem med korta uppsägningstider är det vanligt att man erbjuds dubbla tiden som avgångsvederlag och blir arbetsbefriad.

2. Du får betala högre skatt

Avgångsvederlaget är skattepliktigt. Får du pengarna som ett engångsbelopp kan det innebära att du måste betala statlig inkomstskatt, om du kommer över brytpunkten. Därför kan det vara en poäng att få pengarna utbetalda i flera omgångar på olika sidor av årsskiftet.

Har företaget dålig ekonomi och riskerar att gå i konkurs är det dock en fördel för dig att få pengarna på en gång, eftersom avgångsvederlag inte omfattas av statlig lönegaranti.

3. Du får ingen tjänstepension för vederlaget

Avgångsvederlaget är pensionsgrundande vad gäller den statliga inkomstpensionen. Däremot är det inte pensionsgrundande för tjänstepensionen ITP.

En möjlig lösning är om du kan förhandla dig till att arbetsgivaren betalar ITP, försäkringar, friskvård och semester under en normal uppsägningstid.

4. Du får inte räkna in pengarna om du blir sjuk

Du får inte tillgodoräkna dig avgångsvederlaget när den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) räknas fram. Om du saknar arbete måste du anmäla dig som arbetssökande för att behålla din tidigare SGI.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen räknas dock avgångsvederlaget som inkomst. Får du a-kassa räknas avgångsvederlaget av.

5. Du kan begränsas att söka andra jobb

Har du en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal som begränsar dina möjligheter att ta jobb i samma bransch som tidigare bör du se till att skriva bort den i överenskommelsen om avgångsvederlag.


Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.