Hoppa till huvudinnehåll
Lön

5 risker med avgångsvederlag

Många drömmer om att få pengar för att sluta jobba. Men det finns en hel del att tänka på när man tackar ja till ett erbjudande om avgångsvederlag.
Niklas Hallstedt Publicerad
Person väntar på att skriva på avtal.
Få lön utan att jobba? Ja, men det finns flera fallgropar med att tacka ja till ett avgångsvederlag. Foto: Colourbox

Det finns ingen lagstadgad rätt till avgångsvederlag, det vill säga en summa pengar för att själv säga upp sig och lämna sitt arbete. Det är i stället en metod som, oftast större, företag kan ta till för att slippa säga upp anställda på grund av arbetsbrist.

Eftersom avgångsvederlaget är en frivillig lösning som bygger på att den anställde tackar ja riskerar det inte att ge företaget dålig goodwill. Företaget kan också vilja måna om sina ”trotjänare” och se till att de får en schyst uppgörelse. Även de lokala fackklubbarna brukar uppskatta att ingen tvingas bort från företaget.

För den enskilde anställde kan det vara mer komplicerat än så. Även om man vill vara kvar på företaget kan det känns svårt när man är medveten om att arbetsgivaren helst skulle vilja se att man lämnar.

Här är 5 saker att se upp med när du erbjuds avgångsvederlag:

1. Du får för lite pengar relaterat till uppsägningstiden

Det kan vara värt att jämföra summan med hur lång din uppsägningstid är. Uppsägningstiderna i lagen ligger på mellan en och sex månader beroende på hur länge du har varit anställd. Finns kollektivavtal är längsta uppsägningstiden tolv månader, för den som fyllt 55 år och har varit anställd i minst tio år. För dem med korta uppsägningstider är det vanligt att man erbjuds dubbla tiden som avgångsvederlag och blir arbetsbefriad.

2. Du får betala högre skatt

Avgångsvederlaget är skattepliktigt. Får du pengarna som ett engångsbelopp kan det innebära att du måste betala statlig inkomstskatt, om du kommer över brytpunkten. Därför kan det vara en poäng att få pengarna utbetalda i flera omgångar på olika sidor av årsskiftet.

Har företaget dålig ekonomi och riskerar att gå i konkurs är det dock en fördel för dig att få pengarna på en gång, eftersom avgångsvederlag inte omfattas av statlig lönegaranti.

3. Du får ingen tjänstepension för vederlaget

Avgångsvederlaget är pensionsgrundande vad gäller den statliga inkomstpensionen. Däremot är det inte pensionsgrundande för tjänstepensionen ITP.

En möjlig lösning är om du kan förhandla dig till att arbetsgivaren betalar ITP, försäkringar, friskvård och semester under en normal uppsägningstid.

4. Du får inte räkna in pengarna om du blir sjuk

Du får inte tillgodoräkna dig avgångsvederlaget när den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) räknas fram. Om du saknar arbete måste du anmäla dig som arbetssökande för att behålla din tidigare SGI.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen räknas dock avgångsvederlaget som inkomst. Får du a-kassa räknas avgångsvederlaget av.

5. Du kan begränsas att söka andra jobb

Har du en konkurrensklausul i ditt anställningsavtal som begränsar dina möjligheter att ta jobb i samma bransch som tidigare bör du se till att skriva bort den i överenskommelsen om avgångsvederlag.


Källa: Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska lönespann anges i annonser. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste ange ingångslön eller ingångslöneintervall i platsannonser. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.