Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Alla har en del i mobbning på jobbet

De flesta av oss skulle nog svara nej på frågan om vi någon gång mobbat en kollega. Men alla på en arbetsplats är potentiella deltagare i en mobbningsprocess.
Linnea Andersson Publicerad 20 november 2018, kl 10:17
Colourbox
Vare sig delaktigheten är aktiv eller passiv är mobbning på jobbet allas ansvar. Colourbox

I Kollegas undersökning som vi presenterade i nummer fem svarar bara en procent ja på frågan om de har varit delaktiga i att mobba någon på sin arbetsplats. Siffran står i skarp kontrast till de 16 procent som uppger att de utsatts för mobbning.

Läs mer: Okunskap om hur mobbning ska hanteras

Mobbning kan ta sig uttryck på många olika sätt. Det kan handla om utfrysning (både från sociala och jobbrelaterade aktiviteter), att bli ignorerad, att fråntas arbetsuppgifter eller få ohälsosamt många, eller att bli verbalt eller till och med fysiskt attackerad. Den kan också ske via sms och mejl.

Läs mer: Två i veckan dör av mobbning

Även om du inte aktivt deltagit i att kränka en kollega kan ditt beteende ha en avgörande roll. Mobbning innefattar fler än två personer även om det bara är en person som aktivt utför negativa handlingar. De runt omkring spelar, ibland helt ovetande, roller. Vissa ser inte, vill inte se eller anser inte att det som sker är mobbning. Andra är rädda om sitt arbete eller för att själva bli utsatta.

I en doktorsavhandling om vuxenmobbning av Louise Svensson definieras vilka olika roller vi spelar när mobbning på jobbet uppstår. Av avhandlingen framkommer att den som mobbar i de flesta fall är antingen chef eller en informell ledare.

CHEFEN

Den som är chef har en viktig roll när det gäller mobbning på arbetsplatsen. Chefens agerande – passivt eller aktivt – uppmärksammas och värderas mer än andras, vilket gör att mobbning ofta blir tydligare när det är chefen som mobbar. Även om mobbning förstås också kan ske bakom stängda dörrar.

Chefen kan vara den som stöttar den utsatta, den som uttryckligen mobbar eller den som helt enkelt ”inte gör något åt det” – trots sitt lagstadgade arbetsmiljöansvar. På grund av sin ställning kan mobbning från chefen gå ut över den mobbades anställning, lön och arbetsuppgifter.

INFORMELLA LEDAREN

Detta är ofta en eller flera personer på liknande hierarkisk nivå som den utsatta. Informella ledare i en grupp är i sig inte något negativt, men de har större möjlighet än andra att kunna mobba.

Informellt ledarskap är tydligast på arbetsplatser där chefen är frånvarande eller där chefen själv har liten reell makt. Ledaren har ofta inflytande tack vare en frekvent och nära kontakt med chefen. Det kan också vara en person som är bra på det ”sociala spelet” och som ser till att hen kan ta sig friheter utan repressalier från gruppen. Informella ledare har ofta jobbat länge på arbetsplatsen och ser till att nya medarbetare får anpassa sig efter de normer som råder.

MEDLÖPAREN

En medlöpare är den som inte vill se, eller som ser men inte vill visa sitt stöd till den utsatta inför andra, eller som rentav ger sitt tysta bifall åt mobbningen.

Den som blir mobbad uppfattar ofta medlöparen som en potentiell mobbare. Det kan räcka med att den utsatta känner sig osäker på var medlöparen står och vad medlöparen vet för att uppfattas som den mobbades motpart.

STÖDJAREN

Denna visar öppet eller slutet sitt stöd för den utsatta. Det kan vara någon på arbetsplatsen som den mobbade kan tala med om sin situation eller som inte uttryckligen ställer sig på mobbarnas sida.

Att ge öppet stöd är att på ett eller annat sätt visa inför arbetsgruppen att man står på den utsattas sida. Eller att till och med konfrontera mobbaren. Stödjaren ser och erkänner situationen som just mobbning. Ett öppet stöd kan leda till repressalier eller att personen själv utsätts för mobbning, beroende på stödjarens egen status i gruppen.

Slutet stödjande är personer som den utsatte kan tala med, men som inte utåt visar sitt stöd. Det kan vara både en chef och en kollega. Hen kanske inte själv har sett mobbningen men lyssnar och tar den utsatte på allvar. Oavsett om stödet är öppet eller dolt kan mobbningen lindras av att det finns stödpersoner.

Bilder: Colourbox

KONTORSMILJÖN HAR BETYDELSE

I sin avhandling upptäckte Louise Svensson att även kontorsmiljön påverkar hur pass utsatt den mobbade känner sig. Ett öppet kontorslandskap kan vara en mardröm för en mobbad. Därför kan det vara väldigt viktigt för den som är utsatt att ha ett eget rum som en reträttplats.

Kollega har tidigare uppmärksammat brittisk forskning som visar på liknande problem med sexism i öppna kontorslandskap. I studien framkom att många kvinnor kände sig ständigt iakttagna av manliga medarbetare och att det inte fanns någonstans att gå undan för att få vara i fred.

Läs mer: Öppna kontorslandskap främjar sexism

Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)

Arbetsmiljö

Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken

Elisabeth Brising Publicerad 18 april 2024, kl 06:00
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken
Till vänster en medicinsnurra på Apotek, till höger Stephanie Nielsen, Norrköping.
Fackliga: Tystnadskultur och rädsla på apoteken