Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Andreas fick nytt jobb på 11 dagar

När coronakrisen slog till blev driftteknikern Andreas Molinder Agborg av med jobbet. Elva dagar senare skrev han på ett nytt kontrakt. Han uppmanar arbetslösa att använda sina nätverk och att fokusera på allt de lärt sig i arbetslivet.
David Österberg Publicerad
Privat
När det var bra väder tog Andreas med sig datorn ut i naturen och satt där och sökte jobb. Privat

Andreas Molinder Agborg har haft ett annorlunda år. Förra hösten valde han att gå vidare när företaget han jobbade för skulle slås samman med ett annat företag.

– Jag hade varit där i 14 år och kände att jag ville gå vidare mot nya utmaningar. Tidpunkten kändes också helt rätt, innan sammanslagningen skulle ske.

Att stå utan arbete var först lite läskigt, men mest spännande. Han började sitt jobbsökande med att göra några tester hos TRR, inhämta tips och råd hos Unionen, registrera sig på Arbetsförmedlingen och nätverka mer än han hade gjort tidigare. Efter ett tag hittade han olika metoder i jakten på en ny tjänst.

– Vissa dagar koncentrerade jag mig på att vässa på mitt personliga brev och cv, andra dagar på att leta tjänster och skicka ansökningar.

Han såg också till att ta hand om sig själv.

– Det är viktigt att känna att man mår bra när man söker jobb. För mig fungerade upplägget med att jag på förmiddagarna hittade på olika saker, till exempel träffade vänner, tog en promenad eller nätverkade. Eftermiddagarna vek jag till att söka jobb i två till tre timmar. Jag såg även till att variera var jag befann mig när jag sökte nya jobb. Vid bra väder tog jag med mig datorn ut i naturen. En kaffe på ett kafé blev också ett alternativ.

Andreas insåg dessutom vilket stort nätverk han byggt upp genom alla år i arbetslivet – och såg till att dra nytta av det.

– Om man har haft bra relationer med kollegor och kunder får man jättemycket hjälp och stöttning. Det gäller att använda sitt nätverk och berätta för folk att man söker jobb. Skriv på Facebook och Linkedin vad du har gjort och vad du vill göra.

I december förra året gav jobbsökandet resultat och i januari påbörjade han sin provanställning. Men tre månader senare slog coronakrisen till och Andreas var återigen arbetslös.

– Jag gjorde mig direkt tillgänglig på Linkedin och berättade om min situation på Facebook  och elva dagar senare skrev jag på för en ny tjänst. Jag var egentligen aldrig särskilt orolig. Telekom är en ganska tacksam bransch och det finns en hel del jobb att söka.

Läs mer: Vissa branscher klarar krisen bättre

Tiderna är fortfarande osäkra – men Andreas ser ändå positivt på framtiden.

– Du kommer långt med en positiv grundinställning. Jag tycker att det har varit en spännande resa och ett annorlunda år.

Andreas tips till dig som är arbetslös

  • Du är inte ensam! Dela med dig av din situation. Tycker du att det är svårt, börja prata med någon som du känner förtroende för.
  • Eget ansvar är en mycket viktig nyckel för att lyckas. Sätt upp korta punkter på hur du vill att din dag ska bli för att på kvällskvisten utvärdera om du uppnådde ett tillfredsställande resultat.
  • Exponera dig och visa att du är tillgänglig för ett nytt jobb. Berätta för andra vad du har arbetat med och vad du vill arbeta med. Bredda dina sökningar och tänk på allt du lärt dig i arbetslivet.
  • Misströsta inte om du inte får svar, många företag får flera hundra ansökningar. Lägg dock gärna ner lite extra tid på mejl där företag återkopplar med ett kort och vänligt ”tack” tillbaka.
  • Belöna dig själv när du har gjort något du känner dig nöjd med, till exempel putsat på ditt cv eller när det personliga brevet till en tjänst du sökte blev bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Vårbudgeten: Inget höjt tak för lönebidrag

Taket i lönebidraget höjs inte nu heller. Människor med funktionsnedsättning riskerar ett liv i fattigdom, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
Sandra Lund Publicerad 14 april 2026, kl 05:59
 Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige
– Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige med anledning av regeringens vårbudget. Foto: Linnea Bengtsson

Under de senaste årens budgetpromenader med finansministern, har människor som är beroende av lönebidrag fått visst hopp. 

Taket för lönebidraget har ofta funnits med i förhandlingarna, det har nu legat stilla på 20 000 kronor sedan 2020. 

Ersättningar har urholkats längre tid

Att taket inte höjs har fått färre arbetsgivare att anställa människor med funktionsnedsättning, och fler att kliva ut i arbetslöshet, vilket Kollega tidigare berättat.

Även under måndagens presentation av regeringes vårbudget fanns hopp om höjt bidragstak. Men det blev inget. 

– Vi är besvikna över att budgeten inte innehåller några satsningar som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ersättningarna har urholkats under en längre tid. Bara omkring varannan har någon form av arbete och många riskerar ett liv i fattigdom. Funktionsrätten backar, det är en skamfläck för Sverige, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige i en kommentar.

Enligt SCB finns runt 778 000 människor med en funktionsnedsättning i åldrarna 16-65 år. 

Höjt lönebidrag skulle ge tusentals jobb

Och där 88 procent är sysselsatta av befolkningen i stort, ligger det på 65 procent bland människor med funktionsnedsättning.

– Det här gapet är oacceptabelt. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte gör någon riktad satsning för att fler personer med funktionsnedsättning ska få ett arbete, trots att det finns konkreta förslag med brett stöd. Att höja lönebidraget skulle exempelvis kunna ge tusentals nya jobb, enligt rapporter från arbetsgivarorganisationer, säger Nicklas Mårtensson. 

Det här är lönebidrag

  • Ett ekonomiskt bidrag till arbetsgivarens lönekostnader när någon som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga anställs.
  • Det är en kompensation för de anpassningar arbetsgivaren gör på grund av till exempel nedsatt rörelseförmåga eller psykisk ohälsa.
  • Används framför allt i privat sektor, 77 procent.
  • Kan ges för lönekostnaden upp till 20 000 kronor brutto. Har inte ändrats sedan 2020.