Annons
Annons
  • Risken är att bara de bäst utbildade, mest produktiva och friska får anställningstrygghet, befarar arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman. Foto: Colourbox

Ändring i las kan skapa delad arbetsmarknad

Publicerad 13 december 2019, kl 14:21

Saklig grund kom till i las för att undvika godtyckliga uppsägningar. Att ta bort det riskerar ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden, enligt arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman.

I veckan hoppade fem LO-förbund av förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, och i torsdags meddelade Sacoförbundet Lärarnas Riksförbund att de gör samma sak. Uppgifter till tidningen Arbetsvärlden gör gällande att flera TCO-förbund också överväger att hoppa av.

Förhandlingarna, som har kommit till som en av punkterna i januariavtalet, handlar om att utöka undantagen från turordningsreglerna. På ena sidan finns arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och på den andra LO och tjänstemännen i PTK. Orsaken till krisen är ett förslag om att begreppet ”saklig grund” ska tas bort, vilket enligt facken skulle ge arbetsgivarna för stor makt att säga upp vem de vill.

Läs mer: Fem fack lämnar las-förhandling

Skrivningen om ”saklig grund” i las kom till för att undvika godtyckliga uppsägningar. Det gäller dels vid uppsägningar på grund av arbetsbrist, alltså då företagen måste dra ner på personal på grund av exempelvis minskad orderingång eller omorganisationer. Och dels vid personliga skäl, alltså då en anställd inte uppfyllt sina förpliktelser i anställningsavtalet.

– Tidigare hade arbetsgivarna i princip fri uppsägningsrätt och konsekvenserna blev extra påtagliga vid strukturomvandlingar. Bolagens ekonomiska intressen fick stor betydelse och det togs liten hänsyn till arbetstagarnas behov av trygghet. Lagen instiftades för att arbetsgivarna inte skulle kunna plocka ut dem man vill bli av med, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.

Läs mer: Myt att las inte fungerar

Förutom anställningstryggheten finns det ytterligare ett skäl till skrivningen om saklig grund i lagen, nämligen ett samhällsintresse att upprätthålla en hög sysselsättning för alla på arbetsmarknaden

– Arbetstagare som är attraktiva behöver egentligen inte las, de kommer att få behålla sina jobb eller bli rekryterade av andra arbetsgivare. Las är till för att skydda sysselsättningen för mindre konkurrenskraftiga arbetstagare. Det betyder inte att de gör ett dåligt jobb, men arbetsgivare kan se en möjlighet att rekrytera någon som är ännu effektivare och har ännu nyare kunskaper.

Läs mer: Förhandlingar om arbetsrätten inledda

Direktiven i den så kallade januariöverenskommelsen rör utökade undantag i turordningsreglerna i utbyte mot ett ökat ansvar för arbetsgivarna vad gäller kompetensutveckling. Saklig grund nämns däremot inte, och Carin Ulander-Wänman tvivlar på om parterna kommer våga röra den delen av lagen.

– Det är en kärnparagraf i anställningsskyddet för arbetstagare som är mindre konkurrenskraftiga. Jag har mycket svårt att tro att facken kommer att gå med på en så grundläggande förändring.

Läs mer: Svenskt Näringsliv: "Trygghet är att inte bita sig fast vid ett jobb"

Men om saklig grund skulle tas kan konsekvensen bli att det skapas ett A- och ett B-lag.

– Det finns en risk för en tudelad och elitistisk arbetsmarknad, där bara de som är bäst utbildade, mest produktiva, är friska och inte har småbarn har anställningstrygghet, säger Carin Ulander-Wänman.

– I dag finns det en ”grind” om hur en arbetsgivare ska agera enligt lagstiftningen, tar man bort den kommer det att bli ett högre tryck på arbetsgivarföreträdare att byta ut medarbetare.

Unionen vill inte kommentera de pågående förhandlingarna. Malin Wulkan, tf chefsjurist, påpekar att konsekvenserna för anställningstryggheten beror på om och vad parterna eventuellt kommer överens om för ändringar:

”För Unionen är det en självklar utgångspunkt att värna anställningstryggheten och att det ska finnas ett skydd mot godtycke”, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Ola Rennstam
Ola Rennstam
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Förlaget: Tecknaren ställde orimliga krav

    Enligt Anneli Tisell, grundaren till Babblarna, ville förlaget aldrig att tvisten skulle gå till AD. Men illustratören valde att ställa orimliga krav och att sabotera för förlaget, anser hon.

  • Läs även...

    Babblarnas tecknare ångrar inget trots dom

    En av Babblarnas illustratörer Ola Schubert stämdes i Arbetsdomstolen av sin förra arbetsgivare. Han förlorade och dömdes att betala 3,8 miljoner kronor. Men han skulle göra om det för att försvara sina rättigheter.

  • Läs även...

    Två miljoner till Unionens medlemmar

    Drygt två miljoner kronor fick Unionens medlemmar i ersättning efter rättsprocesser som drivits av LO-TCO Rättsskydd 2019. Unionen var också ett av de TCO-förbund som Rättsskyddet drev flest processer åt i Arbetsdomstolen.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.