Alla länder som anslutit sig till OECD:s riktlinjer för multinationella företag ska ha en nationell kontaktpunkt dit man kan anmäla företag som bryter mot riktlinjerna. Hur kontaktpunkterna fungerar skiljer sig åt mellan olika länder.
I Sverige ligger Nationella kontaktpunkten (NKP:n) under Utrikesdepartementet och består av staten och arbetsmarknadens parter. Det spelar ingen roll om landet som det svenska företaget verkar i har anslutit sig till OECD:s riktlinjer eller inte.
En anmälan kan göras av vem som helst som är del i konflikten. I nuläget har frivilligorganisationen Swedwatch lämnat in två av de tre anmälningar som behandlats av NKP:n de senaste årem, trots att Swedwatch inte är någon direkt part i målen.
Elisabeth Åberg är utredare på Unionen och en av representanterna i NKP:n. Hon säger att kontaktpunkten kan vara en hjälp för fackliga tvister utanför Sverige om fackförbunden eller facklubbarna på företagen inte kan lösa frågan.
- Ofta är det fackklubbarna på de stora företagen som först får reda på en konflikt, men klubbarna har kanske inte alltid erfarenhet eller kunskap att driva internationella frågor. Då kan frågan gå vidare till förbundsnivå och kan frågan inte lösas finns möjligheten att anmäla företaget till NKP:n. Fackförbunden gjorde ett par anmälningar till NKP:n under 1980-talet, säger Elisabeth Åberg.
Det handlar mer om name and shame.
Eftersom OECD:s riktlinjer är frivilliga har NKP:n inte några juridiska befogenheter. Kontaktpunktens uppgift är att främja att svenska företag följer riktlinjerna och ska i enskilda fall försöka påverka genom att antingen medla eller granska. I första skedet är det medling som gäller, men om man inte får till någon dialog med företaget kan NKP:n i stället ta upp ärendet för granskning.
- Vi har inga sanktionsmöjligheter utan det handlar mer om name and shame. I en granskning hör vi parterna och samlar information och kommer sedan med ett utlåtande, säger Elisabeth Åberg.
Hur ofta den Nationella kontaktpunkten träffas beror på hur många anmälningar som kommer in. De senaste två åren har det kommit in tre anmälningar, innan 2012 gjordes en anmälan senast 2006.
Att NKP:n hittills haft så få ärenden tror Elisabeth Åberg främst beror på två saker. Dels att kontaktpunkten är okänd, att människor helt enkelt inte vet om att den finns och dels på den utvecklade partsdialogen i Sverige. Många problem gällande arbetsförhållande hos svenska företag globalt, når sin lösning innan de hinner bli ärenden för kontaktpunkten.
Nationella kontaktpunkten
Länder som anslutit sig till OECD:s riktlinjer för multinationella företag åtar sig att stödja och främja riktlinjerna genom att upprätta nationella kontaktpunkter.
Den svenska kontaktpunkten är en trepartssamverkan mellan staten, näringslivet och arbetstagarnas organisationer.
Näringslivet företräds av Svenskt Näringsliv och Svensk Handel, arbetstagarsidan av LO, Saco, TCO, Unionen och IF Metall.
Utrikesdepartementet är sammankallande men staten kan representeras av andra departement, beroende på vad konflikten gäller.
