Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivarens ansvar att anställda vet vad som gäller

Vad som gäller för förtroendevalda är oklart. Men för anställda som har en skriven policy om något på jobbet gäller att arbetsgivaren också måste se till att varje individ har fått tillräckligt med information om policyn för att kunna följa den.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox.com
Arbetsgivare kan inte bara införa en policy utan måste se till att informationen och innehållet går fram till anställda. Colourbox.com

Enligt Malin Wulcan, biträdande chefsjurist på Unionen, finns ännu inget rättspraxis som ger ett fullständigt svar på vad som händer om en anställd bryter mot en policy på jobbet. Men om det skulle uppstå en rättslig tvist där en arbetsgivare vill straffa en medarbetare som har brutit mot en policy på jobbet skulle facket normalt ifrågasätta om arbetsgivaren verkligen har varit tillräckligt tydlig med vad som gäller.

 Då måste man implementerat policyn på ett väldigt tydligt sätt i hela organisationen. Det skulle exempelvis kunna vara att man har ett möte där alla anställda får tydlig information om policyn.

Kan man få sparken om man bryter mot en policy?
Det beror så klart på vad det handlar om. Om man exempelvis gör något för att få ekonomiska förmåner så att ens opartiskhet ifrågasätts och man dessutom har en sådan position att man kan fatta beslut om saker och ting så är det möjligt att det skulle kunna få allvarliga konsekvenser.

Men det ska vara mycket allvarliga saker innan det får leda till uppsägning eller avsked. Normalt skulle det nog ge en lindrigare påföljd, som att man ger en varning och att man via samtal klargör vad som gäller. Men ytterst så handlar det ju om vad en domstol skulle säga och mig veterligen så finns det inget rättsfall som gör att det här blir tydligt än, säger Malin Wulcan.

Läs mer: Oklart vad som gäller för bjudresor

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen