Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så funkar kaffeautomaten

Nästan två arbetsdagar per år tillbringar vi framför kontorets populäraste automat.
David Österberg Publicerad 21 februari 2019, kl 11:30
NPDstock/Colourbox
Det finns 110 000 kaffemaskiner på kontoren runt om i Sverige och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året. NPDstock/Colourbox

8 av 10 dricker kaffe på jobbet. I snitt tre koppar per dag. Under många år innebar automatkaffe en besk och illaluktande sörja, men förändringens vindar har blåst över automaterna. I dag finns varianter som mal bönor, fixar en moccachino, använder färsk mjölk, gör små och stora koppar och svaga och starka brygder. Ja, det finns till och med automater som känner igen ansikten och därmed kan fixa kaffet precis som användaren vill ha det – utan knapptryckningar.

Smaken på automatkaffe avgörs bland annat av bönornas kvalitet, temperaturen på vattnet, hur automaten är programmerad och av hur ren den är. En automat som aldrig servas gör till slut äckligt kaffe. Men viktigast av allt är att den är fylld med bra kaffe.

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är smakmässigt optimalt. De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver eller ett substitut som alls inte innehåller mjölk. Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik.

Att det är viktigt hur automaten är programmerad visar den årliga tävlingen Coffee Professionals Cup. I den koras det team som gör Nordens bästa automatkaffe.

De enklaste automaterna kostar några tusenlappar, de mest avancerade landar på närmare 100 000 kronor. Men vanligast är att hyra dem. Det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året.

Ett företag med många anställda som har kafferast samtidigt behöver en maskin som snabbt gör många koppar. Ett litet företag kan satsa mer på kvalitet och låta automaten ta tid på sig när den brygger.

Kaffeautomaterna har blivit långsammare med åren. Kaffet blir oftast godare då: att mala bönor kräver lite tid och ju långsammare vattnet rinner genom det nymalda kaffet, desto fler aromer hinner frigöras. Nackdelen är att det blir en del väntan. Kollega har räknat ut att vi i snitt tillbringar ...

12 tim och 40 min i väntan vid kaffemaskinen per år

Läs mer: Så många timmar om året väntar du på kaffe

Kaffe är gott och gör oss dessutom smartare och piggare, enligt flera studier. Koffeinet blockerar de signalsubstanser som gör oss trötta och hjälper oss att fokusera på tråkiga uppgifter. Kaffe innehåller också nyttiga antioxidanter.

Läs mer: Kaffesug försämrar minnet

Kaffeautomater drar en hel del energi. När Energimyndigheten testade automater för ett par år sedan visade det sig att skillnaderna var stora. Om alla kaffeautomater i Sverige byttes till den energisnålaste skulle elanvändningen minska från 82,8 miljoner kilowattimmar till 40,2 miljoner kilowattimmar. Det motsvarar elanvändningen i 2 000 eluppvärmda villor.

Arbetsmiljö

Ebba basar över Eurovision i Malmö

Tredje gången för Malmö, sjunde för Sverige och 68:e upplagan av Eurovision Song Contest. Ebba Adielsson, exekutiv producent, är laddad inför för världens största musiktävling.
Petra Rendik Publicerad 8 maj 2024, kl 06:06
Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest i Malmö.
Spänd men förväntansfull. Så beskriver Ebba Adielsson, producent för Eurovision Song Contest 2024 i Malmö, stämningsläget inför musiktävlingen. Foro: Peter Knutson.

Vad var första känslan när Loreen vann Eurovision och Sverige skulle arrangera tävlingen 2024?

– Skräckblandad förtjusning. En förtjusning över att Loreen blev historisk som enda svensk och första kvinna att vinna tävlingen två gånger. Och över att Sverige vann för sjunde gången. Känslan var ”jättekul”, men också ”hur ska vi få ihop det på ett år?” Jag har aldrig jobbat med Eurovision men hört att när man tar över stafettpinnen brukar Eurovisionchefen säga ”you are already too late”.

Är du nervös?

– Jag är spänd inför uppdraget. Det finns en enorm förväntan på Sverige eftersom det blev så bra när vi producerade 2013 och 2016. Men jag är inte ensam. Det här är kanske det största grupparbetet som någonsin görs och jag har det absolut bästa teamet omkring mig. Personer med stor kompetens, flera har gjort det här tidigare. Jag kunde inte ha fått bättre medarbetare.

Vad är roligast med uppdraget?

– På SVT Nöje har jag varit övergripande programchef för ett 40-tal titlar. Nu får jag vara mer operativ för en enda gigantisk grej. Det är roligt, men också ett stort ansvar. Det är speciellt att få producera världens äldsta musiktävling som har funnits sedan 1956. Då handlade det mycket om att ena ett sargat Europa efter kriget. Det högre syftet med programmet finns kvar än i dag.

Vad är svårast?

– Att det är så ont om tid. Vi ska bygga en hel organisation och ta in många människor som ska hitta sin roll. Och det måste ske i rätt ordning, annars kan det bli en dominoeffekt. Dessutom ska vi hålla produktionen inom en rimlig budget.

Eurovision lär kosta 125 miljoner kronor – samtidigt ska SVT spara 200 miljoner.

– Summan kan slås ut över flera år och programmet ska sändas i väldigt många länder och ses av över 170 miljoner tittare. Det är kostsamt, men vi försöker hitta smarta och hållbara ekonomiska lösningar.

Ditt eget bästa Eurovisionminne?

– England i våras. På min ena sida hade jag Melodifestivalens tävlingsproducent Karin Gunnarsson, på den andra en fotbollsspelare från Liverpool. Och så vinner Loreen!

EBBA ADIELSSON

GÖR: Exekutiv producent och ytterst ansvarig för Eurovision Song Contest i Malmö 2024.

ÅLDER: 52.

KARRIÄR: Programchef på SVT Nöje sedan 2019, en roll hon tillfälligt klivit av inför Eurovision. Studier vid Lunds universitet och i New York. Jobbat i flera år som redaktör och producent på produktionsbolag som Strix och Jarowskij. Exekutiv producent på TV4 och SVT Nöje.

Arbetsmiljö

Skanska stänger kontor under Eurovision

Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
– Om det skulle hända något är det bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.
David Österberg Publicerad 7 maj 2024, kl 11:32
Oro inför Eurovision. Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans.
Byggbolaget Skanska stänger sitt kontor i Malmö under Eurovision. Säkerhetsläget och avspärrningar gör att personalen tvingas jobba på distans. Foto: Johan Nilsson/TT.

Eurovision-veckan har dragit i gång i Malmö. För eurovisionfans och malmöbor väntar sång och dans i Eurovision village innan veckan avslutas på Malmö arena till helgen. Totalt räknar arrangörerna med att 100 000 personer på olika sätt deltar i evenemanget.

Men mot arrangemanget finns flera säkerhetshot. Bland dem finns risken för terrorattentat och urartade demonstrationer mot att Israel deltar i Eurovision. Det förhöjda säkerhetsläget har lett till att delar av Malmö har spärrats av och flera kontor i närheten av Malmö arena håller stängt under veckan. Ett av dem är byggbolaget Skanskas.

– Anledningen är dels risken för att något inträffar, dels att det är omständligt att ta sig dit. Om det händer något är det ju bra att så få människor som möjligt är på plats, säger Nils-Erik Nilsson, ordförande för Unionens riksklubb på Skanska.

Parkeringshus nära arenan har spärrats av

Han tror inte att det stängda kontoret ger medlemmarna några större problem.

– Efter pandemin är vi ju vana vid att arbeta på distans. Men är det så att man verkligen behöver arbeta från kontoret så får man det, men det är nog ingen intresserad av, för det är väldigt besvärligt att ta sig dit nu. De har bland annat stängt det stora parkeringshuset där vi har fasta platser under veckan. Det är också krångligt att gå ut och äta lunch i området.

Skanska har flera kontor i Skåne, men medarbetarna samlas ofta på det största kontoret i Malmö.

– Men de flesta av oss lät bli att åka dit redan förra veckan. Då började avspärrningarna märkas och polisen gjorde ronderingar med bombhundar.