Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Berättade om sin ADD – blev uppsagd

När chefen ville ändra i arbetsbeskrivningen berättade mannen om sin funktionsnedsättning, add. Dagen därpå fick han veta att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen en stiftelse för diskriminering.
Elisabeth Brising Publicerad 29 augusti 2022, kl 14:53
Man som jobbar vid dator.
När den anställde berättade om sin funktionsnedsättning fick han höra dagen därpå att han skulle bli uppsagd. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren för diskriminering. Foto: Shutterstock

Mannen började jobba på stiftelsen på deltid under sommaren 2020 som kommunikationsansvarig. Arbetsgivaren var nöjd med hans insatser och ett år senare fick han en heltidstjänst. Stiftelsens syfte är att dela ut anslag till unga talanger och arbeta för tryggare anställningsvillkor i sin bransch.

Sommaren 2021 fick mannen en ny chef och vd. Chefen ville att mannen skulle arbeta mer med administration och mindre med kommunikation trots att det inte stod i hans tjänstebeskrivning. Arbetsuppgifterna ändrades ofta med kort varsel från dag till dag.

Oro för arbetsmiljön

Den anställde, som tidigare känt sig uppskattad, upplevde att han fick svårt att planera sitt jobb. Kommunikatören har diagnosen add, en form av adhd. Det innebär att han kan koncentrera sig djupt, men har svårt att skifta fokus snabbt. Tidigare har den anställde aldrig haft anledning att berätta om sin diagnos.

När mannen tog upp sin oro över arbetsmiljön och sin yrkesroll svarade vd:n med frustration och sa att den anställde måste göra de administrativa arbetsuppgifter han blev ålagd från dag till dag. 

På ett möte som skulle handla om arbetsmiljön sa vd:n till kommunikatören att han måste välja mellan att fortsätta vara anställd och jobba 70 procent med administration eller säga upp sig.

Berättade om sin funktionsvariation - blev uppsagd 

Mannen valde dagen efter att berätta för chefen om sin funktionsnedsättning i ett sms. Han beskrev hur den gör det svårt för honom att ha en roll där han ofta blir avbruten och väntas byta fokus snabbt.

Dagen därpå kallade vd till ett nytt möte där hon klargjorde att det inte finns plats för en kommunikatör som inte vill göra administration. Hon sa att det kommer "heta arbetsbrist” vid en förhandling med facket om tjänsten, det vill säga bli en uppsägning.

Tre veckor senare hölls en tvisteförhandling med Unionen då vd:n ville säga upp kommunikatören på grund av arbetsbrist med motiveringen att stiftelsen inte hade behov av en kommunikatör längre. Förhandlingen slutade i oenighet.

Kräver skadestånd för diskriminering

Nu stämmer Unionen stiftelsen i Stockholms tingsrätt för ogiltig uppsägning och diskriminering. Dessutom anses mannen ha utsatts för repressalier eftersom han fråntagits arbetsuppgifter medan han jobbar kvar på stiftelsen i väntan på rättens avgörande.

Unionens jurist yrkar på diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd till den anställde.

– Det går inte att bortse från att det handlar om diskriminering. Det finns ett otroligt tydligt tidsmässigt samband mellan att vd:n får veta diagnosen och att hon dagen efter kallar till ett möte då hon säger att det inte finns plats för honom, säger Lisa Melin, Unionens jurist. 

Om diagnosen add

Add är en variant av adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) där man tagit bort bokstaven h. Personer med add besväras inte av överaktivitet som de med ADHD. Däremot förekommer ofta svårigheter med uppmärksamhet som kan yttra sig på olika sätt för olika personer. Ofta är svårigheterna vid ADD mindre märkbara för omgivningen än för personer med ADHD. 

Källa: 1177 Vårdguiden och Hjärnfonden.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."