Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vad får jag göra på jobbmobilen?

Får chefen snoka upp vad du surfat på? Har arbetsgivaren rätt att kolla igenom dina sms och hålla koll på var du befinner dig? Kollega reder ut vad som gäller när du använder jobbmobilen.
Oscar Broström Publicerad 7 februari 2022, kl 06:00
Kvinna ligger under täcket i sängen och kollar i sin mobil.
Många använder sin jobbmobil även privat. Foto: Shutterstock

Om din arbetsgivare har försett dig med en mobiltelefon har du – i de flesta fall – rätt att använda den även för privat bruk, till exempel för att sms:a, kolla Instagram, betala räkningar i bankappen och så vidare. Men bara för att du får använda telefonen privat, innebär inte det att arbetsgivaren inte har möjlighet att hålla koll på vad du gör med telefonen.

Arbetsgivaren kan följa din aktivitet

Alla sidor du besöker, alla appar du använder och mycket av din aktivitet i telefonen lämnar spår, som kan sparas på arbetsplatsens nätverksserver. Det här innebär att din arbetsgivare kan ha tillgång till information om vad du gjort på jobbmobilen.

Men får chefen titta på den informationen?

Bara för att chefen kan övervaka dig, är det inte självklart att den får det. På Integritetsskyddsmyndighetens hemsida står att läsa att arbetsgivaren måste informera sina anställda om när, hur och varför informationen samlas in. Arbetsgivaren har alltså inte rätt att regelbundet, utan din vetskap, scanna av vad du som arbetstagare gör i din telefon.

Från myndighetens hemsida: ”Om ändamålet med kontrollen är att spåra och motverka oegentligheter eller missbruk ska den anställda kunna förstå vad arbetsgivaren menar med 'oegentligheter' eller "missbruk’".

Privata mejl och sms

Arbetsgivaren har i regel inte rätt att läsa dina privata mejl och sms. Om arbetsgivaren kommer åt känslig information – om din hälsa, en anhörigs hälsa eller vilket fackförbund du är med i – kan det klassas som ett brott.

Samtidigt finns undantag. Om chefen har starka misstankar om illojalt eller brottsligt beteende kan den har rätt att ta del av innehållet i privat e-post och i sms-konversationer.

Har chefen rätt att se var jag befinner mig?

I dag finns lättillgänglig teknik för att hålla koll på vad arbetsutrustning – exempelvis en telefon eller en dator – har för positionering, som det kallas. Men om din chef faktiskt ska nyttja den tekniken för att hålla koll var just du befinner dig, måste den kunna motivera det. Integritetsskyddsmyndigheten menar att det i normala fall inte är tillåtet att använda positionssystem för att exempelvis hålla koll på hur länge en arbetstagare arbetar eller hur långa raster den tar.

Får jag surfa på vad som helst?

Arbetsgivaren bör informera anställda, i samband med att de får sin telefon, om vilka regler och riktlinjer som gäller för jobbmobilen. Här kan arbetsgivaren reglera vilken typ av användning som är okej och vilken som inte är det. En uppmärksammad händelse är en man som fick sparken efter att han porrsurfat, varpå arbetsgivaren blev stämd av facket. I det fallet ska arbetsgivaren inte ha angivit att det fanns några begränsningar i hur arbetstagaren fick använda telefonen. Mannens fackförbund har stämt arbetsgivaren, för bland annat oskälig uppsägning.

Om arbetsgivaren begått övertramp

Om du misstänker eller vet om att arbetsgivaren har kommit över privat information – och känner att fel har begåtts – bör du i första hand kontakta facket. De kan bistå med juridisk hjälp. Det kan dock vara svårt att veta ifall arbetsgivare övervakar information du har i jobbtelefonen. Om det är särskilt viktigt för dig att hålla viss information borta från arbetsgivaren är det bästa att använda en privat mobiltelefon.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten och Unionen.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."