Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SOS Alarms svar

Anders Klarström, presstalesman på SOS Alarm, besvarar Kollegas frågor om Margret Hurtigs fall.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2012, kl 09:20

Är det, enligt SOS Alarms mening, ett sekretessbrott om en larmoperatör lämnar ut uppgifter som adress, namn, portkod och vägbeskrivning till ambulanspersonal under utryckning? Jobbet som operatör handlar ju trots allt om att rädda liv.

- I enlighet med sjukvårdssekretessen och lagen om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler (1981:1104 §4) ska uppgifter om hjälpsökande kommuniceras på ett säkert sätt via telefon eller via våra digitala system. Den analoga radion uppfyller inte detta krav, då det är lätt för allmänheten att scanna av dessa frekvenser. All information som förmedlas via analog radio ska därför alltid begränsas på ett korrekt sätt. Det är ytterst en fråga om den hjälpsökandes integritet.

Rent genrellt - oavsett om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott eller inte - anser företaget att det är en rimlig åtgärd att avskeda en mångårig och erkänt kompetent medarbetare för att denne lämnat ut adressuppgifter till ambulans under utryckning? Som utomstående låter en varning som mer rimligt.

- Vi följer de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet. Mer än så vill vi inte kommentera detta med hänsyn till våra medarbetare.

Om Margret Hurtig gjort sig skyldig till sekretessbrott - varför gjordes då aldrig någon polisanmälan?

- Detta ärende rymdes inom ramarna för de arbetsrättsliga lagar och regler som gäller för vår verksamhet, vilket medförde att vi vidtog arbetsrättsliga åtgärder. Mot bakgrund av detta valde vi att inte vidta ytterligare åtgärder.

Har arbetsgivaren, enligt er mening, rätt att lyssna av en larmoperatör utan dennes vetskap under samtal på, inte 112, utan den telefonlinje som ambulanspersonal använder för att avrapportera efter en utryckning?

- Ja, i enlighet med de lagar och regler som gäller för vår verksamhet har vi rätt till detta.

Margret Hurtig hävdar att SOS Alarm konsekvent försöker skrämma sin personal till tystnad genom att göra sig av med dem som vågar säga sin mening. Unionen driver just nu ytterligare ett fall som har många likheter med Margrets. Har SOS Alarm någon förklaring till varför man så ofta hamnar i tvist?

- Detta är en bild som får stå för Margret Hurtig. Fakta är att SOS Alarm har haft två fall i Arbetsdomstolen sedan starten 1974.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."