Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

De fick lön utan att jobba

Få lön utan att lyfta ett finger? Då och då lurar anställda sina arbetsgivare att de jobbar när de i själva verket inte gör någonting. Här är några exempel!
Lina Björk Publicerad 10 september 2021, kl 07:04
Kvinna iförd sovmask sover med huvudet på skrivbordet.
Att ta en tupplur på jobbet kan förbättra både koncentrationen och göra dig piggare. Men att sova bort hela arbetsdagen kan stå dig dyrt.. Foto: Shutterstock

Att göra så lite som möjligt och ändå få lön. Är man tillräckligt påhittig tycks det vara fullt möjligt. Men se upp – att låtsas jobba och att lura arbetsgivaren kan bli en dyrköpt historia. Notan för din lathet kan bli både avsked, böter och fängelse. 

Ringde sig själv i 55 timmar

I veckan rapporterade Dagens Nyheter om en anställd på Skatteverkets skatteupplysning som hade tröttnat på att ta emot samtal från kunder. För att slippa svara i telefonen ringde han sin egen lur och markerades då som upptagen för inkommande samtal, som kopplades vidare till hans medarbetare. Chefen märkte dock att mannen hade haft ovanligt långa kundsamtal – det längsta upp emot 4,5 timmar. När han konfronterades kom det fram att den totala telefontiden uppgått till 55 timmar under en tvåmånadersperiod, motsvarande över sju arbetsdagar. Det är ännu oklart vad Skatteverkets personalansvarsnämnd kommer göra åt ärendet.

Inga arbetsuppgifter på 14 år

När den tyske mannen som jobbade på en byggavdelning gick i pension passade han på att skicka ett avskedsmejl till sina kollegor. I det deklarerade han att han inte hade lyft ett finger på företaget på 14 år, då han inte haft några arbetsuppgifter. Orsaken till att mannen gått under radarn var att företaget gjort en rad omorganisationer där uppgifter tagits ifrån honom och lagts på andra, samtidigt som andra avdelningar gjorde uppgifter som egentligen var ålagda honom. Sammanlagt hade mannen hämtat ut 6,5 miljoner kronor i lön sedan 1998. I sitt sista mejl till kollegorna skrev han: ”Sedan 1998 har jag varit här, men ändå inte”.

Sov i gruvan

Vem blir inte lite trött på jobbet ibland? När några arbetare i gruvan på LKAB i Malmberget fick nej på att skaffa ett vilrum tog de saken i egna händer och inredde en egen sovplats. Den var väl dold i gruvan och sängen bestod av en bänk mellan två skåp. När utrymmet väl upptäcktes blev två personer av med jobbet och ytterligare två gruvarbetare valde att säga upp sig själva. ”Nu är djupsömnen bruten” deklarerade LKAB:s informationschef Anders Lindberg efter avslöjandet.

Fruarna stämplade in

2016 satte den italienska regeringen ner foten mot anställningsfusk och införde nya lagar för att försvåra för anställda som stämplade in på jobbet, men inte utförde några arbetsuppgifter. Enligt den italienska nyhetsbyrån Ansa var bakgrunden ett antal fall där fruar till anställda stämplade in på männens jobb medan makarna ägnade sig åt shopping och kanotpaddling.

I några fall gick de själva till jobbet iförda underkläder, stämplade in och gick sedan hem och lade sig igen. En italienare kallad ”frånvarokungen” ska ha slagit alla rekord då han lyckats behålla sin anställning i 15 år utan att vara på plats. Han riskerar nu böter på 4,5 miljoner kronor.

Förkovrade sig i filosofi

När bygginspektören skulle belönas för lång och trogen tjänst efter 20 år i företaget upptäckte arbetsgivaren att tjänstgöringen varken var lång eller trogen – mannen hade inte kommit till jobbet på sex år. Händelsen inträffade i den spanska staden Cádiz och rapporterades första gången av tidningen El Mundo. Mannen hade till uppgift att övervaka byggnationen av ett vattenreningsverk i staden, men sågs aldrig till.

Företaget som ansvarade för bygget antog att mannen stannat på sitt kontor i stadshuset, när han i själva verket var hemma och förkovrade sig i filosofi. Till sitt försvar säger den numera pensionerade tjänstemannen att det inte fanns några arbetsuppgifter och att han upplevde det som ett straff att bli placerad vid bygget. Han är nu dömd att betala 257 000 kronor till sin arbetsgivare vilket motsvarar inspektörens nettoårslön.

Mamma godkände tjänstgöringsrapporter

I början av 2018 skulle anställda på kommunen i Falun få nya arbetstelefoner. Ett paket hämtades dock aldrig ut vilket blev upptakten på en stor bedrägeriskandal. Det visade sig att mannen som skulle hämta ut telefonen inte hade satt sin fot på jobbet på 14 år. Ändå hade alla hans tjänstgöringsrapporter godkänts av enhetschefen, vilket senare visade sig vara hans mamma, enligt SVT Nyheter Dalarna. Sammanlagt fick mannen 4,2 miljoner kronor i lön under åren som han inte var på jobbet. Både mamma och son dömdes senare till villkorlig dom med samhällstjänst och dagsböter.

Rast och paus på jobbet

  • Enligt lagen ska anställda ha en rast senast efter 5 timmars arbete. Specifikt hur lång den ska vara anges inte men arbetsmiljöverkets riktlinjer rekommenderas minst 30 minuter.
  • Unionen anser att rasten bör vara omkring 60 minuter.
  • Rast innebär att du inte står till arbetsgivarens förfogande, det vill säga du har rätt att lämna jobbet och exempelvis äta, stänga av telefonen och inte behöva vara tillgänglig. Rasten räknas inte in i arbetstiden.
  • Utöver rasterna också rätt till kortare avbrott, pauser. Då har du inte automatiskt rätt att lämna arbetsplatsen och tiden räknas in i arbetstiden.

Källa: Unionen

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.