Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

”Företag är underbemannade”

Unionens medlemmar jobbar nästan 660 000 timmars övertid i veckan. Underbemannade organisationer, brist på inflytande och en företagskultur som gör det svårt att tacka nej till extra uppgifter. De är några av orsakerna till att vi jobbar så mycket övertid, tror Unionens förbundsordförande Martin Linder.
Lina Björk Publicerad 1 november 2018, kl 10:54
ifeelstock/Colourbox
Arbetsgivarens ansvar för det systematiska arbetsmiljöarbetet handlar om allt från bemanning till vilken kultur som ska råda, menar martin Linder ifeelstock/Colourbox

Vad säger de här siffrorna?
– Generellt kan man säga att det råder en orimlig situation kring tjänstemännens övertidsarbete. Man hinner inte med sitt arbete under ordinarie arbetstid och då blir konsekvensen övertidsarbete i någon form.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 heltidstjänster

Vad beror det på?
– Jag tror att det beror på flera saker. Siffrorna visar att företag är underbemannade. Det finns inte balans mellan de krav som ställs och vad som ska göras med de resurser som finns. Jag tror också att vi ser ett tydligt tecken på en skadlig kultur som finns i många företag där många upplever att de inte kan tacka nej till arbetsuppgifter utan att det skulle få negativa konsekvenser karriärmässigt eller hur man uppfattas som kollega. Och slutligen ser vi också att det finns en brist på inflytande på arbetsplatserna, att medarbetare inte kan vara med och påverka hur man prioriterar arbetsuppgifter eller hur man lägger upp sitt arbete

Vad får övertidsarbetet för effekt?
– Det leder framför allt till ökad stress för de anställda. Och vi vet att långvarig ökad stress på grund av att du inte har något inflytande, kontroll eller inte får tillräckligt med återhämtning i förlängningen leder till ohälsa. Och det i sin tur leder till sjukskrivningar vilket drabbar individen hårt men också är kostsamt för företaget.

Läs mer: Arbetstiderna och tempot knäckte Maria

Hur ska man komma till rätta med övertidsarbetet?
– Det är arbetsgivaren som ska ta huvudansvaret för arbetsmiljön och det är mycket de kan göra. Inte minst att arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det handlar om allt från bemanning till vilken typ av kultur som ska råda.

Läs mer: Arbetsgivarens ansvar om du jobbar för mycket

Känner arbetsgivarna till sitt ansvar?
– Det verkar som att det finns mer att önska. Om det är en konsekvens av att man inte vet vad som gäller eller vet hur man ska göra är svårt att svara på. Men det generella problemet att vi verkar vara underbemannade på företagen måste lyftas upp på en högre nivå.

Hur ska man som medlem med för mycket att göra gå tillväga?
– Jag tror att det är viktigt att inte bita ihop och hålla det för sig själv. Jag skulle lyfta frågan med kollegor och chefen. För att tydliggöra vilka arbetsuppgifter som finns och möjligheten att göra dem. Och be om hjälp ifall det är något som behöver prioriteras. Det är inte helt lätt att säga till chefen att man inte hinner med. Därför är det extra viktigt att prata om den kultur som råder på företaget och hur man ska kunna sätta stopp utan att det får negativa konsekvenser.

Hur jobbar Unionen vidare med övertidsfrågan?
– Det är viktigt att vi stöttar våra klubbar och arbetsmiljöombud för de är vår nyckel till företagen. Vi försöker att belysa det här i ett större perspektiv för det är viktigt att se att det inte handlar om individuella problem, och personer som har tagit sig an för mycket jobb, utan organisatoriska problem där individen får betala ett högt pris.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.