Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Mötesfri dag på jobbet

En mötesfri dag i arbetsveckan ger tid för reflektion och djupjobb. På energibolaget Eon testar en avdelning tisdagar.
Publicerad 31 januari 2022, kl 06:00
Tycker du att det vore skönt med en hel arbetsdag utan möten? Illustration: Anna Skoog

No Meeting Wednesday – att ha en mötesfri dag i veckan – är något som allt fler företag hakar på. Linn Johansson, presskommunikatör på avdelningen Brand & Marketing på energibolaget Eon, läste om modellen och tyckte att den verkade intressant.

– Jag upplevde själv att mina dagar ofta togs över av möten och tänkte att en mötesfri dag kunde underlätta att få till obruten tid för djuparbete, säger hon.

Den senaste riskkartläggningen, som avdelningen gjorde i våras, handlade mycket om att jobba hemifrån. Där framkom att många tyckte att det var svårt att sätta gränser för när arbetstiden börjar och slutar, och att det fanns en känsla av att man alltid ska vara tillgänglig via mobil och dator, samt att de digitala mötena var många och låg väldigt tätt.

Det var då Linn Johansson lyfte frågan om en mötesfri dag kunde vara något för dem att prova.

Just onsdag passade inte, den var redan upptagen för teamets veckomöte, men tisdagar var en dag alla kunde enas om och så föddes avdelningens Tuesday Focus Day. För det är just att ge tid till fokus och reflektion som är hela syftet med dagen.

Att avsätta en specifik dag gjorde att det blev av för mig

Eon är ett stort bolag med många medarbetare och team. I början fanns det en oro för att det skulle bli svårt att få ihop möten med andra i företaget, men det har fungerat bra. Även om dagen är blockerad i kalendern är det fritt fram att boka möten även på tisdagar.

– Jag har aldrig lyckats hålla dagen helt mötesfri, men det positiva har varit att dagen ändå präglats av betydligt färre möten än vanligt, och de möten jag tagit har varit sådana som jag själv har valt att prioritera. Att dagen ligger blockerad i min kalender har respekterats, på så sätt har jag fått mer kontroll över vad jag vill använda den dagen till, säger Linn Johansson.

Om och när teamet återgår till kontoret på heltid, nu när restriktionerna släpps, kommer inte att avgöra om modellen med en mötesfri dag i veckan blir bestående. Linn Johansson tror att det viktigaste är att man fortsätter att diskutera hur man frigör tid för arbetsuppgifter som kräver kreativitet, strategiskt tänkande och eftertanke.

– Det behöver kanske inte vara en hel dag, det fungerar nog lika bra att blockera arbetstid i kalendern, men då ska man vara noga med att göra det också. Att avsätta en specifik dag gjorde att det blev av för mig, säger hon.

Anna Bartholf, avdelningschef på Brand & Marketing, ser även andra fördelar med att teamet har testat en mötesfri dag i veckan.

– Det viktigaste har varit att visa för varandra att det går att ta kontroll över en situation och en känsla genom att göra en konkret förändring. Jag uppmuntrar gärna till att våga testa nya grepp för att nå nya och andra typer av resultat. Nu ska vi utvärdera våra mötesfria tisdagar och så får vi se om behovet finns kvar – om det är något vi fortsätter med eller om vi testar något annat, säger hon.

Arbetsdag utan möten

➧ Sedan i mitten av 2010-talet har trenden med en mötesfri dag i veckan vuxit sig allt starkare. Shopify var ett av de företag som var tidigt ute. Facebook införde det under pandemin.

➧ Det ökade hemarbetet har bidragit till att fler provar modellen. Många upplever att de digitala mötena går i ett och att det är svårt att hinna fokusera på själva jobbet.

➧ Syftet med en mötesfri dag i veckan är att skapa obruten arbetstid för reflektion, djuparbete och kreativt tänkande.

➧ Poängen är att en fast dag i veckan gör modellen långsiktigt hållbar.

 

Fotnot: Linn Johansson och Anna Bartholf har båda svarat på våra frågor via e-post, något de menar också är ett sätt att underlätta och själv styra sin arbetsdag.

 

Text: Ulrika Sundström

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.