Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fetma fall för EU

I Danmark fick en anställd sparken på grund av fetma. I Sverige hade det knappast varit möjligt, enligt Unionens jurist.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 oktober 2013, kl 12:35

Är det förbjudet att diskriminera feta enligt EU-rätten? Den frågan har en dansk domstol nu skickat vidare till EU-domstolen, berättar nyhetsbrevet EU & arbetsrätt.

Målet rör en man som blev uppsagd från jobbet som dagbarnvårdare när antalet barn inom barnomsorgen minskade. Enligt mannen och hans fackförbund FOA var skälet till uppsägningen hans fetma.

Arbetsgivaren hävdar att mannen sades upp på grund av arbetsbrist, men menar också att det under alla omständigheter inte är förbjudet att särbehandla människor på grund av deras vikt.

FOA hävdar att särbehandling på grund av fetma strider mot grundläggande EU-rättigheter. Skulle EU-domstolen komma fram till att det inte finns något förbud mot diskriminering på grund av fetma anser FOA att mannens fetma ska ses som ett funktionshinder.

I Sverige är inte fetma någon diskrimineringsgrund i lagens mening.

- Det är inte ett funktionshinder i sig, utan det är väl snarare så att konsekvenserna av övervikt kan leda till en funktionsnedsättning, säger Clas Lundstedt, pressansvarig på Diskrimineringsombudsmannen.

 Det innebär dock inte att överviktiga kan sägas upp hur som helst.

- Man kan väl tänka sig vissa särskilda fall när man inte kan utföra sitt arbete på grund av övervikt, som att man till exempel är rökdykare och riskerar att fastna i tunnlar, säger Lars Åström, jurist på Unionen.

- Men inte vad gäller våra medlemsgrupper. Skulle någon bli uppsagd på grund av fetma skulle vi ta strid rejält. Och jag tror att vi skulle ha framgång. Fetma är ingen saklig grund för uppsägning.

Även i Sverige förekommer det dock att överviktiga särbehandlas. En undersökning bland tusen företag gjord av Henrietta Huzell, forskare i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, visar att sju av tio arbetsgivare väljer bort överviktiga vid nyrekrytering. 90 procent av arbetsgivarna vill att de anställda ska ha god fysik.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.