Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Åtta modiga visslare

Det här är åtta personer som vågat sätta sin karriär och sin personliga säkerhet på spel för att berätta om oegentligheter och missförhållanden vi annars inte kunnat känna till. Visselblåsare vi beundrar!
Johanna Rovira Publicerad 28 oktober 2016, kl 13:24

Eric Ben-Artzi

I USA skyddas visselblåsare i viss mån av lagen False Claim Act. Den innebär att den som avslöjar slöseri med skattepengar kan få upp till 25 procent av den summa som staten får tillbaka tack vare avslöjandet.

De flesta visslare gör det dock inte för pengarnas skull. Nyligen tackade en visselblåsare, som fått sparken för att ha visslat, nej till belöningen på 8,25 miljoner dollar. Eric Ben-Artzi deklarerade att han ”vägrar vara med i plundrandet av de människor jag anställdes för att skydda”.

Cynthia Cooper

Det var Cynthia Cooper som stod bakom avslöjandet av ett av 2000-talets värsta bedrägerier på telekombolaget WorldCom. Hon var internrevisor och rapporterade om omfattande bokföringsfiffel, trots att både chefer och kollegor försökte få henne att titta åt ett annat håll.

Hon menar att visslare aldrig på laglig väg kommer att kunna skyddas helt från repressalier och trakasserier. Enligt henne är fri press ett lika bra skydd som lagen. 

Chelsea Manning

Den amerikanske underrättelseanalytikern Chelsea Manning läckte information bland annat om flyganfall på Bagdad och på Granai i Afghanistan samt hundratusentals amerikanska diplomatiska underrättelser och försvarsrapporter.

Materialet, som bland annat visar hur amerikansk militär skjuter ihjäl civila irakier, publicerades av Wikileaks under 2010. Manning dömdes till 35 års fängelse, vilket är det längsta straffet någonsin för att ha läckt hemligstämplade uppgifter till medier.

Ingvar Bratt

Civilingenjören Ingvar Bratt läckte på 1980-talet till pressen att hans arbetsgivare Bofors sålt vapen till Dubai och Bahrain, trots det rådde exportförbud på vapen till dessa länder. Bratt avslöjade att leveranser avsedda för Singapore i stället hade gått till Dubai och Bahrain.

Bratt sades upp från sitt jobb och affären ledde till lex Bratt – en lag som bland annat innebär att anställda får röja företagshemligheter som avslöjar brottslighet.

Karin Thörnqvist

Karin Törnqvist, testledare hos Göteborg Energi, upptäckte brister och felaktigheter, bland annat i en upphandling av ett nytt avläsningssystem för elmätare - en jätteorder på 700 miljoner kronor. Hon kritiserade bland annat att den konsult som skött upphandlingen samtidigt avlönades av leverantören. När hon påpekade detta för sina chefer ville ingen lyssna, varför hon vände sig till Uppdrag granskning.

Efter programmet förlorade både hon och hennes make sina konsultuppdrag och fick länge inga nya. Hon fick dessutom hotfulla mejl, utsattes för smutskastning som att hon var psykiskt instabil, ljög och fabulerade. Knappt år efter att Karin Törnqvist förlorat sitt uppdrag ändrade sig Göteborg Energi och gick på hennes linje.

Anders Kompass

Anders Kompass, chef inom FM:s avdelning för mänskliga rättigheter i Genève, rapporterade 2014 hur FN-soldater begått sexuella övergrepp på barn i Centralafrikanska republiken. Rapporten hemligstämplades och Kompass avstängdes från sitt jobb, uppmanades säga upp sig själv, anklagades för tjänstefel och belades med munkavle.

Anders Kompass återvände till sitt jobb efter att både interna och externa utredningar gett honom rätt, men avgick en kort tid senare som FN-chef eftersom han inte längre ville arbeta i en organisation som inte tar ansvar.

 

Anders Ahlmark

Sjöfartsverkets förste kartograf Anders Ahlmark avslöjade till pressen att Tsesisolyckan 1977 – då ett ryskt tankfartyg gick på grund i Södertäljeviken och hundratals ton olja läckte ut – berodde på att ett grund i en säker farled aldrig satts ut på sjökortet. Ahlmark blev utskälld och utfryst och omplacerades till Kasunfyren på Ölands södra grund och kom att kallas ”Fången på fyren”.

Med hjälp av facket fick han återvända till Centralförvaltningen, men fick inte tillbaka jobbet som kartograf utan hade inga egentliga arbetsuppgifter. Han och hans fru köptes ut från Sjöfartsverket 1989.

Foto: TT/Nyhetsbyrån, Getty Images, Pascal Perich

Se filmerna med Palmer och Snowden!

Brian Palmer är expert på civilkurage. Kollegas reporter Johanna Rovira träffade honom för att prata om vilka egenskaper som utmärker en visselblåsare - och vad man bör tänka på innan man blåser i visslan. Se det här!

Brian Palmer har i sin tur träffat och intervjuat Edward Snowden, visselblåsaren som avslöjade National Security Agency, NSA:s globala övervakning av i princip alla från Angela Merkel till var och en av oss som har en mobiltelefon eller en dator. Se deras möte här!

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."