Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Bättre sjukpenning till företagare hyllas av Unionen

Unionen välkomnar regeringens förslag om att alla nya egenföretagare ska få bättre sjukpenning.
– Men man behöver även se över om intentionerna med socialförsäkringssystemet fungerar när det gäller kombinatörerna, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.
Anita Täpp Publicerad
FREDRIK SANDBERG / TT
Regeringen hoppas att det nya förslaget ska få fler att våga gå från en anställning till att bli företagare. FREDRIK SANDBERG / TT

Regeringen föreslår i höstbudgeten att den som startar ett aktiebolag ska få tillgodoräkna sig samma sjukpenninggrundande inkomst som en anställd med liknande arbetsuppgifter har. I dag gäller det bara den som har startat enskild firma. Det ska också gälla längre än i dag, tre år från att företaget startas.

På så vis får nyföretagare som ännu inte kan ta ut så mycket i lön en större trygghet om de exempelvis blir sjuka eller får barn. Regeringen hoppas att fler vågar gå från en anställning till att bli företagare. Förändringen beräknas, enligt Ekot, kosta 84 miljoner kronor per år.

Läs mer: "Grattis till alla nya egenföretagare!"

På Unionen är man nöjd med förslaget.

– Vi har ju pekat på i flera års tid att något behöver göras för att förbättra det sociala skyddet för egenföretagare, så det är ett välkommet förslag. I våras visade också en enkät som vi gjorde att det som gör att man tvekar att bli egenföretagare är oron för vad som händer att man är sjuk. Eller om man klarar ekonomin när man är föräldraledig. Så det här är ett steg i rätt riktning. Vi har ju också drivit att man ska ta bort skillnaden när det gäller skyddet för SGI:n (Sjukpenninggrundade inkomsten) mellan den som driver enskild firma och aktiebolag och det har ju regeringen lyssnat på, vilket är positivt, säger Henrik Ehrenberg.

Dock tycker han att regeringen även bör se över hur socialförsäkringssystemet fungerar när det gäller de så kallade kombinatörerna. Alltså de hundratusentals personer i Sverige som växlar mellan att vara anställda och egenföretagare.

– Där tror jag det finns ganska stora brister fortfarande. Systemen är liksom anpassade för om man är anställd eller egen företagare. Är man både ock så uppstår oklarheter  kring hur SGI:n ska beräknas och jag tror att många som är kombinatörer uppfattar att man inte får det skydd som man kanske borde ha.

400 000 kombinatörer

Förra året visade en rapport från Företagarna att drygt 400 000 personer i Sverige är kombinatörer, då de får sin huvudsakliga inkomst från en anställning men samtidigt driver företag på deltid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund