Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

"Bland ingenjörer i min ålder finns massa klimatförnekare"

Redan i början av 1990-talet hade civilingenjören Per Ribbing ett stort miljöintresse. Han var bland annat med när Ingenjörer för miljön drog igång sin verksamhet. Men den riktiga ögonöppnaren kom först i samband med en jorden runt-resa några år senare.
Niklas Hallstedt Publicerad 8 oktober 2020, kl 07:50
Privat
Civilingenjören och teknologie licentiaten Per Ribbing under en av sina resor. Sedan 2011 väljer han tåg och cykel framför flyget. Privat

Som ung civilingenjör fick Per Ribbing se hur urinvånarna i Ecuador behandlades av de multinationella oljebolagen och hur striden om oljan ledde till en gränskonflikt med 25 döda som följd. I en radiopodd har han berättat hur han insåg att de hade dött ”på grund av att jag ska kunna köra bil i Stockholm. Där och då bestämde jag mig för att köpa en elbil”.

– Det var då jag fick upp ögonen för vårt oljeberoende. Jag gick från att vara en teknikglad och obekymrad ingenjör till att plötsligt inse att vi har enorma utmaningar på grund av vår beroendesjukdom: oljeholism.

Miljöengagemanget styrde också hans fortsatta yrkesbana. Efter att först ha arbetat på en stor teknikkonsultfirma blev han energihandläggare på Naturskyddsföreningen. Samtidigt, i januari 1997, köpte han sin första elbil. Den hade blybatterier som räckte åtta mil - om man hade medvind och nedförsbacke.

– Elbil var ju väldigt udda på den tiden. Då var den bara för den mest extreme miljövännen. I dag anses man nästan lite korkad om man inte köper elbil.

Tiderna har förändrats. Per Ribbing är numera också teknologie licentiat i teknisk fysik, fokuserad på förnybar el och klimatledarskap.

Nu är det väl väldigt mycket medvind för miljön?
– Nja, vi har ett gigantiskt problem: vi hanterar inte klimatkrisen som den kris det är. Gör vi det så finns det lösningar, vi kommer att få väldigt många positiva saker genom att ställa om till ett hållbart samhälle.

Är ni ingenjörer i allmänhet krismedvetna?
– Det är en generationsfråga. Är du en yngre ingenjör fattar du det här. Men bland ingenjörer i min ålder, 55 plus och äldre, finns massor av klimatförnekare. Det är bedrövligt, de borde vara klimatkämpar så det bara visslar om det. Dessutom behövs deras insatser. Gubbarna är ju inte korkade, men det är en fråga om skuld. Erkänner man att det finns en klimatkris erkänner man sitt eget ansvar. De har ju varit med och blundat.

Och vi andra, tar vi vårt ansvar?
– Det är lätt att säga att man är för miljön. Det tycker alla är jättebra, men sedan bokar de ändå en resa till Mallorca eller tar bilen till jobbet. Påpekar jag detta blir jag ”the bad guy”.

Hur lever du själv?
– Jag lever väldigt miljörätt, det sticker i ögonen på en del. Jag har inte ens elbil nu, jag har en hopfällbar cykel som jag tar med på tåget. Jag slutade flyga 2011. När jag föreläser på klimatkonferenser runt om i Europa tar jag tåget och cyklar. En gång skulle jag föreläsa i Japan, då tog jag transsibiriska. Och så bor jag i en bostadsrättsförening som ska sätta upp solceller nu.

Hur kommer våra liv se ut om tio år?
– Om moder jord slår bakut då blir det hundratals miljoner klimatflyktingar, krig och konflikter och ett rent helvete på jorden. Men om allt går bra har vi några år på oss att sluta med fossila bränslen. Det kan gå, men vi måste sluta knarka olja.

I dag forskar Per Ribbing om förnybar el. Enligt honom går det att skilja på el producerad på olika vis, exempelvis kolkraftsel och vindkraftsel. Därmed skulle konsumenterna faktiskt sitta på makten för att få till en omställning från fossil energi. Den åsikten delas dock inte av alla kollegor.

– Ursprungsmärkt el blandas inte. Det nya paradigmet innebär ju att massor av ingenjörer har gått och sagt fel under 20 års tid, därför har det gått personlig prestige i saken.

Läs mer: "Snedrekryteringen av ingenjörer går att påverka"

Läs mer: Ingenjörer som hjälper barn att få tillgång till vatten

Ingenjörer för miljön

Ingenjörer för miljön bildades 1992. Organisationen, som bland annat samarbetar med Naturskyddsföreningen, ordnar bland annat föreläsningar och studieresor.

Läs mer om IfM

Karriär

Det här irriterar när tjänstemän söker jobb

En av tre tjänstemän tycker att det är svårt att hitta relevanta tjänster när de söker jobb. Det visar en undersökning från TRR. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm varit med om många märkliga rekryteringsprocesser.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2024, kl 14:51
rekrytering
Jenny Lindahl Nyberg tycker att rekryteringsprocesser skulle kunna skötas mycket bättre. Foto/Shutterstock/privat

Det är tufft att vara mellan jobb. Och rekryteringsprocesser kan dra ut på tiden. Det visar Trygghetsrådets nya rapport om jobbsökande. Där svarar fyra av tio tjänstemän att de tycker att det tog lång tid innan processen var färdig. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm bytte jobb för att komma närmare sina barn, men efter fyra år som administratör skulle företaget omorganisera och hennes tjänst försvann. 

– Det var tufft att bli arbetslös som 50-åring mitt i pandemin, säger hon. 

Jenny Lindahl

Här startar Jennys jobbsökande – och erfarenheter av rekryteringsprocesser, som många gånger gav mer att önska. Hon har varit med om IQ-tester, språktester och självskattningstester som egentligen inte haft något med hennes arbetsuppgifter att göra. 

– Jag har suttit och flyttat fyrkanter, undersökt mönster och logik. Det är långa processer och man lägger mycket tid på det, för att i slutändan kanske inte ens få ett svar tillbaka. Det är förnedrande.

Dock var majoriteten av tjänstemännen i TRR:s undersökning nöjda med den återkoppling de fått av rekryteraren efter tester och intervju. Endast 12 procent var missnöjda. Jenny Lindahl Nyberg uppskattar att ungefär 50 procent av de företagen hon sökt jobb hos, inte återkommit med svar efter att hon skickat in sina uppgifter. 

– Grovhugget kanske en fjärdedel återkommer under rimlig tid. Sedan är det en balansgång att ligga på själv, utan att bli påstridig och besvärlig. 

 

Svårt att skriva personligt brev

I själva rekryteringsprocessen tyckte många i undersökningen att det svåraste momentet var att skriva det personliga brevet. Andra saker upplevs betydligt enklare, som exempelvis att hämta in referenser och skriva CV. Jenny Lindahl Nyberg upplever att hon gör sig bäst öga mot öga med en rekryterare. 

– Det är något annat att ses och få en bild över personen, jämfört med att skicka in ett test, säger hon. 

Efter några jobbvändor och flera ansökningsprocesser fick hon hjälp av sin omställningsorganisation TRR, som tipsade henne om en YH-utbildning. Nu pluggar hon till Hotell Supervisor, ett val hon inte har ångrat. 

– Jag gör praktik nu och det känns helt rätt. I juni blir jag färdig. 

Om undersökningen

TRR är en omställningsorganisation som arbetar för företag och tjänstemän i den privata sektorn. 

Enkäten genomfördes mellan december 2023 och januari 2024.
Sammanlagt svarade 1403 personer.