Annons
Annons
  • "Har man en ingenjörs verktygslåda kan man ha stor variation av arbeten genom sin karriär. Samtidigt blir man tränad problemlösare och har möjlighet att bidra till en bättre värld", säger Ellen Broström. Foto: Privat

”Snedrekryteringen av ingenjörer går att påverka”

Publicerad 9 oktober 2020, kl 07:50

Ellen Broström blev ingenjör för att hon var fascinerad av matematik, teknik och ledarskap. Jämställdheten inom yrket var inget som hon hade funderat över när hon gjorde sitt val. Men väl på utbildningen reflekterade hon över att det var så många fler killar än tjejer som läste teknik.

Det var just en sådan erfarenhet som hade lett till att organisationen Womengineer hade bildats 2008. Under en föreläsning på KTH hade två kvinnliga studenter, Emelie Emanuelsson och Marie Ideström, slagits av att det var väldigt få kvinnor i salen.

När Ellen Broström kom i kontakt med Womengineer under första studieåret insåg hon att det går att påverka snedrekryteringen. Engagemanget i organisationen ledde till att hon i dag sitter i dess styrelse.

När Womengineer drog igång sin verksamhet var 28 procent av de nya ingenjörerna kvinnor, 2019 hade andelen ökat till 35 procent. Och antalet kvinnor som blir ingenjörer ökar i än högre grad, från 947 personer 2008 till cirka 1 555 i fjol.

Målet är att det om tio år ska utexamineras lika många kvinnliga som manliga civilingenjörer.

Hur lyckas man med det?
– I årskurs fem i grundskolan är flickornas och pojkarnas teknikintresse lika stort, det är därefter som skillnaden mellan könen uppstår. Därför inriktar sig Womengineer främst på flickor och unga kvinnor mellan 11 och 19 år. Ett arbete har varit IGE-dagarna – Introduce a Girl to Engineering – där tjejer har fått besöka ingenjörsföretag.

– Det påverkar dem. Efter en sådan dag tycker 80 procent av dem att ingenjörsyrket är mer spännande än de tyckte tidigare. Många flickor känner tvivel på att de skulle klara utbildningen till civilingenjör. Men det finns egentligen inga tvivel om att de skulle klara det, särskilt som tjejer har bättre betyg än killar i matematik, säger Ellen Broström.

Är kvinnliga ingenjörer annorlunda än sina manliga kollegor?
– Jag anser inte riktigt att man kan dra den slutsatsen. För att få fram de bästa lösningarna behövs båda perspektiven. Ett praktexempel är krockkudden. Från början var den designad för att passa män, vilket ledde till att fler kvinnor än män skadades. Det krävdes ett kvinnligt perspektiv för att se den saken.

I den ingenjörsbrist som råder har kvinnliga ingenjörer som tar steget ut på arbetsmarknaden möjlighet att påverka.

– De företag som lyckas rekrytera kvinnor är de som inte bara har värderingar på papper, utan agerar efter dem. De kvinnor som kommer på anställningsintervjuer nu vet vad de ska fråga.

För Ellen Broström innebar också mötet med Womengineer att hon fick upp ögonen för de möjligheter som yrket faktiskt innebär.

– Tidigare hade jag svårt att förstå vad en ingenjör gör. Nu vet jag hur mycket jag kan använda mina ingenjörskunskaper till. Har man en ingenjörs verktygslåda kan man ha stor variation av arbeten genom sin karriär. Samtidigt blir man tränad problemlösare och har möjlighet att bidra till en bättre värld.

I dag jobbar Ellen Broström på det internationella teknikkonsultföretaget Accenture. Mycket i hennes arbete handlar om innovation, berättar hon. Exempelvis hur man kan minska klimatavtrycket från textilindustrin.

Womengineer vill ju också lyfta fram kvinnliga förebilder för kommande generationer av ingenjörer.

Är du själv en förebild?
– Ja, jag tycker att jag är modig som gör det jag tror på, jag står för mina värderingar och sträcker gärna ut en hand för att hjälpa någon annan att ta sig mot sina drömmar. Det gör mig till en förebild, säger Ellen Broström.

Läs mer: "Bland ingenjörer i min ålder finns massa klimatförnekare"

Läs mer: Ingenjörer som hjälper barn att få tillgång till vatten

Womengineer

Womengineer föddes för drygt tio år sedan med syfte att få fler tjejer att söka teknikutbildningar. Målet är att varannan ingenjör som utexamineras ska vara kvinna. Ett sätt att nå dit är det årliga eventet IGEday, Introduce a Girl to Engineering Day, för att väcka teknikintresset hos tjejer mellan 13 och 19 år.

Niklas Hallstedt
Niklas Hallstedt
[email protected]
  • Läs även...

    De fortsatte jobba efter 65

    Allt fler jobbar efter 65 – trots seglivade fördomar om äldres arbetsförmåga. För Ann-Mari Niklasson krävdes det en stroke innan hon motvilligt drog sig tillbaka vid 80.

  • Läs även...

    Debatt: “Riv murarna mellan skola, arbetsliv och företag”

    Sannolikheten att bli en stjärna på arbetsmarknaden är större än att bli en stjärna på fotbollsplanen. Ändå är det i sporten de stora förebilderna finns. Det måste ändras, skriver Jonny Blomberg, styrelsemedlem i Ingenjörer utan Gränser.

  • Läs även...

    Här tjänar en ingenjör mest

    Lönen beror på var du jobbar, i alla fall om du är ingenjör. För en civilingenjör kan det handla om en skillnad på över 8 000 kronor mellan olika delar av landet. För en högskoleingenjör är den största löneskillnaden en tusenlapp mindre.

  • Läs även...

    Googlechefen vill få tjejer att satsa på teknik

    Googles Sverigechef Anna Wikland är en av landets mäktigaste ledare och kämpar hårt för att locka fler tjejer att satsa på teknik: ”Det finns ingen logik i att det går så långsamt.”

  • Läs även...

    Karriär hindrar kvinnor att skaffa barn

    Var fjärde kvinna under 36 år väntar med att skaffa barn för att inte skada sin karriär, enligt en undersökning från Unionen. På Clas Ohlson jobbar man aktivt för att föräldraskap inte ska ses som ett hinder i karriären.

  • Läs även...

    Dubbelt så många mammor går ner i tid

    Fyra av tio kvinnor har gått ner i arbetstid för att ta hand om sina barn men bara knappt hälften så många män har gjort samma sak, det visar Unionens Novus bland privatanställda tjänstemän med barn upp till 11 år.