Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

I slutet av arbetslivet kan finansiella rådgivare föreslå att du tar ut av din statliga allmänna pension och i stället placerar månadsutbetalningarna i exempelvis en kapitalförsäkring. Något som nu är möjligt från 62-års ålder, och från årsskiftet 63 år.

Ett argument kan vara att pengarna då kan växa mer än de annars skulle ha gjort. Ett annat är att din familj kan få de pengar som har hunnits betala in till kapitalförsäkringen om du dör.

Har du tur har kapitalförsäkringen, trots de vanligtvis höga avgifterna för det sparandet, en god värdeutveckling.

Och eftersom pengarna från en kapitalförsäkring normalt betalas ut i fem eller tio år kan det här vara en bra lösning för den som exempelvis vill ha råd att resa mycket under de första åren som pensionär.

Är en chansning 

För den som har en sjukdom och vet att den inte kommer att leva så länge till kan också ett tidigt uttag av den allmänna pensionen vara en bra lösning.

– Men då finns också andra lösningar än att placera pengarna i en ofta dyr kapitalförsäkring, säger Monika Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Det du behöver vara medveten om är att det är en chansning. Och det är inte alltid rådgivarna, som ofta får provision om du gör det här valet, tydligt berättar om nackdelarna.

En risk är att värdeutvecklingen på ditt sparkapital blir sämre än om du hade låtit pengarna vara kvar i det allmänna pensionssystemet.

Negativa skatteeffekter

Du bör också vara medveten om att det här upplägget har flera skatteeffekter som kan vara negativt.

En sådan möjlig effekt är att den månatliga utbetalningen av pensionen, (som exempelvis placeras i en kapitalförsäkring) tillsammans med din arbetsinkomst, kan göra att totalsumman hamnar över taket för den statliga inkomstskatten. Det betyder att du behöver skatta bort mycket mer av din allmänna pension än du hade behövt göra om du hade väntat med att ta ut den.

Du betalar dessutom mer i skatt på pension som tas ut före januari det år du ska fylla 67.

Hur mycket pengar du får in de här första fem eller tio åren påverkar exempelvis också dina möjligheter att få bostadstillägg.

En annan sak man bör vara medveten om är att i och med att man nallat av sin allmänna pension flera år i förväg, kommer m an att få en lägre månadsutbetalning under resten av livet än vad man annars skulle ha fått.

Viktigt göra ett medvetet val

Efter de första åren, när sparkapitalet i kapitalförsäkringen har betalats ut, kan man alltså få det mycket magrare än man hade förväntat sig, vilket också samtal till Pensionsmyndigheten har vittnat om.

– Vi får tyvärr samtal från personer som inte ens har förstått att deras allmänna pension har börjat betalats ut och gått till en kapitalförsäkring. De kan exempelvis kontakta oss vid 65 års ålder när de vill börja ta ut sin pension och får då veta att den redan har betalats ut och placerats i flera år. De har skrivit på något utan att förstå vad det innebär och inte heller upptäckt att de fått pengar från pensionsmyndigheten på sitt konto, pengar som sedan direkt har dragits till kapitalförsäkringen, säger Monica Zettervall.

Hon berättar att en del också har blivit chockade då de insett hur lite pension de kommer få efter de första fem eller tio åren.

– Det är alltså viktigt att man gör medvetna val när det gäller det här, säger Monica Zettervall.

De flesta av Unionens medlemmar, vars arbetsgivare har tecknat kollektivavtal, har tjänstepensionen ITP.

Enligt ITP-avtalet är arbetsgivarna i nuläget bara skyldiga att betala in premier till tjänstepensionen fram till anställda fyller 65. Efter det har den som jobbar längre inte heller rätt till den sjukpension som kompletterar Försäkringskassans sjukersättning vilket ger långtidssjuka mer att leva på.

För att försöka ändra på det kallade facken inom PTK förra sommaren arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, till förhandling, med målet att höja åldersgränserna i ITP.

Och nu har parterna kommit överens om att en del av de tjänstemän som har ITP från årsskiftet kommer att kunna plussa på sin tjänstepension i ytterligare ett år, fram till 66-årsdagen.

"En dubbelbottnad fråga"

Men det här gäller endast dem som har den ena varianten av ITP, kallad ITP1, vilket i huvudsak yngre som är födda tidigast 1979, har.

Enligt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef och förhandlingsledare i PTK, var målet med förhandlingen att åldersgränsen skulle höjas för alla med ITP.

Men dit nådde facken alltså inte. För när det gäller den som har en variant kallad ITP2 kommer arbetsgivarna också i fortsättningen bara behöva betala in pensionspremier till 65-årsdagen.

– Fast det är verkligen en dubbelbottnad fråga. För visst kan man tycka att alla som jobbar efter 65 borde få pensionspremier till 66. Men enligt villkoren i ITP2 så får den som har haft den i 30 år full tjänstepensionen och vi vet att många medlemmar inte vill att de villkoren ändras, säger Martin Wästfelt.

Förlängd rätt till sjukpension

– Sedan är ju en förhandling alltid ett givande och tagande och om vi krävt att också de som tillhör ITP2 skulle få premier efter 65 så hade arbetsgivarna kunnat tycka att alla ska jobba i 31 år för att få full pension. Och då hade det varit svårt för oss att hålla fast vid 65-års principen i ITP2, för att få igenom annat som vi ändå tyckte var viktigare.

En sådan sak, som facken nu har lyckats driva igenom, är att alla som har ITP, oavsett variant, från årsskiftet kommer att ha rätt till sjukpension fram till 66 års ålder.

– Att alla har samma försäkringsskydd till 66 har varit en viktig fråga för oss och är alltså också något som den som har ITP2 tjänar på, säger Martin Wästfelt.

En eftergift som facken fick göra i förhandlingen innebär att det från årsskiftet kommer att införas ett inkomsttak för den som har ITP1 och som tjänar mer än 30 inkomstbasbelopp, vilket i år motsvarar en månadsinkomst på 177 500 kronor.

"Finns absolut individer som kommer drabbas"

Om man tjänar mer än så kommer nu arbetsgivarna inte längre vara skyldiga att göra pensionsinbetalningar för det beloppet. Och det gäller under all tid som man har den inkomsten.

– Vi har tyckt det har varit bra att det inte har funnits något tak. Men det här var vi tvungna att gå med på för att kunna åstadkomma de andra förändringarna, som vi ändå bedömde vara viktigare, säger Martin Wästfelt.

– Det finns absolut individer som kommer att drabbas av det här. Men i ITP2 finns ett tak på den här nivån. Och då har en del kommit överens med sin arbetsgivare om en pensionslösning som kompletterar den kollektivavtalade tjänstepensionen, vilket man ju också kan göra om man har ITP1.

Martin Wästfelt framhåller att det då också är fackets uppgift att hjälpa de personer som kommer ligga över inkomsttaket så att de kan hitta bra eller godtagbara lösningar med sin arbetsgivare. Exempelvis genom att ge råd om hur man kan förhandla om det.

"En möjlighet för den som vill fortsätta"

Och i huvudsak är han ändå nöjd med vad PTK har åstadkommit i förhandlingarna.

– Även om vi inte har fått igenom allt vi ville så har det ändå skett ett viktigt principiellt genombrott som suttit väldigt långt inne och som är något som facken har funderat på ända sedan 2001 då rätten att jobba kvar till 67 år blev inskrivet i Lagen om anställningsskydd.  Så sammantaget är det positivt att vi har lyckats bryta igenom 65-årsgränsen nu.

Martin Wästfelt vill också poängtera att den uppgörelse som nu har träffats inte ska uppfattas som ett krav på att alla ska jobba längre.

– Hur länge du väljer att jobba styr du själv över. Det vi har skapat är alltså bara en möjlighet för den som orkar och vill fortsätta efter 65, säger han.