Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Checklista för anställningsavtal

Tacka inte ja till nya jobbet utan att först kolla anställningsavtalet. Finns det inget kollektivavtal kanske du går back, trots att lönen på nya arbetsplatsen är högre.
Johanna Rovira Publicerad
1STunningArt/Colourbox.com
Vad ska ett anställningavtal innehålla? 1STunningArt/Colourbox.com

Du har precis blivit erbjuden ett nytt jobb med högre lön – flera tusenlappar mer i månaden. Ser bra ut på pappret – men innan du skriver under ditt anställningskontrakt finns det en del saker du bör leta efter och ta med i kalkylen för att inte riskera att stå där med skägget i brevlådan efter några år.

Finns det föräldralön?

Om inte, och du inte är helt främmande inför tanken att bli förälder, tänk på att föräldralönen i sex månader är värd en hel del – ca 20 000 kronor per barn om du har en månadslön på 32 000 – ännu mer om din lön är högre.

Har du rätt till övertidsersättning?

Om inte, se till att du får en extra semestervecka och frihet i arbetstidens förläggning. Jobbar du över ca tio timmar i veckan kan du begära nästan en halv månadslön till (fast jobbar du så mycket över hela tiden så strider det mot arbetstidslagen och EU:s arbetstidsdirektiv). Jobbar du gratistimmar åt din arbetsgivare så sänks ju timlönen.

Finns det någon typ av arbetstidsförkortning?

Har du arbetstidsförkortning på ditt nuvarande jobb kan du räkna om din månadslön till timlön för att jämföra med nya lönen.

Finns det konkurrensklausul?

Och vad står det i den? Är det rimligt att ha en konkurrensklausul för den typen av jobb och har du fått någon kompensation för den?

Står det i kontraktet att du ska ha tillgång till bil och körkort?

Får du i så fall en rimlig milersättning? Varning: Milersättning ska aldrig ingå i provisionslön – du riskerar att gå back. Vad händer om du blir av med körkortet eller om bilen går sönder och du inte har råd att reparera den? Innebär det att du blir utan jobb? Det finns domar där den som tillfälligt blivit av med körkortet också förlorat jobbet, men varje enskilt fall måste prövas.

Står det något om årliga lönerevisioner?

Det är du inte garanterad om det inte finns kollektivavtal. Även om den föreslagna lönen är hög i dag, så riskerar du att halka efter lönemässigt ju fler år som går utan löneökningar. Och om lönen inte höjs varje år halkar även tjänstepensionen efter.

Har du extra semester?

En del kollektivavtal innehåller extra semesterdagar och i princip alla kollektivavtal ger högre semestertillägg än vad du har rätt till annars.

Får du avsättning till tjänstepension?

Om ja – hur mycket? Är du man bör du ha åtminstone 4,7 procent av din utbetalda lön upp till 38 438 kronor avsatt för att få lika stor inbetalning till pensionen som du skulle fått på ditt gamla jobb med kollektivavtal. Tjänar du mer ska du ha ännu mer avsatt (se exempel nedan). Är du kvinna bör du eventuellt begära högre inbetalningar eftersom kvinnor får mindre pension för pengarna i de flesta pensionsplaner utan kollektivavtal.

Hur hög är avgiften?

Med kollektivavtalad ITP kan du få ner avgiften på pensionskapitalet till 0,1 procent vilket ger mer pension för pengarna. Är avgiften över 0,5 procent gröper den ur pensionen (skillnaden kan bli sjusiffrig under ett arbetsliv enligt PTK). För att du som anställd på ett företag utan kollektivavtal ska få lika hög pension som inom ITP måste någon kompensera för de högre avgifterna. Antingen betalar din arbetsgivare in mer, eller så får du spara privat för att komma upp i samma månadspension. Se mer hur mycket du förlorar på höga avgifter i räkneexemplet nedan.

Kompensation för flexpension – ja, möjligheten att få gå ner i tid tidigare kanske är svår att omvandla till reda kronor, men en ytterligare avsättning till tjänstepensionen på upp till 2 procent är vad de flesta anställda på företag med kollektivavtal kan räkna med under de närmaste åren.

Förväntas du själv spara till din pension?

Räkna ut enligt exemplet nedan. Om några år förväntas inbetalningarna till ITP vara högre så skriv in i avtalet att din ersättning ska höjas i takt med övriga privattjänstemäns pensioner.

Finns det andra försäkringar?

I kollektivavtalet finns försäkringar som bland annat ger dig rätt till ersättning om du skulle skadas på jobbet eller på väg till och från jobbet. Eller om du skulle bli av med jobbet. Dessa försäkringar (TGL och TFA) har ett värde på 650 kr i månaden enligt Trygghetsrådet som hjälper dig till nytt jobb om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist, värderas till 1 100 kronor/år.

Finns det sjukförsäkring?

Om inte – vad kostar en privat? Är du ung och frisk blir det kanske billigt, men har du någon sjukdom eller ligger i riskzonen för sjukdom och börjar bli till åren blir det dyrare. Ofta krävs dessutom en hälsodeklaration om du ska teckna en privat sjukförsäkring och minsta lilla åkomma höjer premien. Utan kollektivavtal får du flera tusenlappar mindre i lönekuvertet om du skulle bli sjuk. 

Ser det nya jobbet fortfarande lika bra ut? Är du osäker kan du alltid kontakta Unionen för att få hjälp att granska ditt anställningsavtal.

Räkneexempel 1: Multiplicera 4,7 procent av lönen upp till 38 438 kronor i månaden. Från och med april nästa år 4,9 procent. Lägg till 30,2 procent på den del av lönen som eventuellt överstiger 38 438. Lägg till mellan 500-900 i månaden i högre avgifter och kostnader och begär så mycket högre lön. 

Räkneexempel 2: Är avgiften så hög som 1 procent förvinner en femtedel av pensionspengarna till fondförvaltare, försäkringsbolag och banker. Är nivån 3 procent försvinner halva ditt pensionskapital.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtal

Fackens lönekrav: 3,9 procent nästa år

3,9 procents löneökning och kortare arbetstid. Det är fackens krav i nästa års avtalsrörelse. Arbetsgivarna anser att kraven är för hårda.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 2 november 2026, kl 13:32
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.