Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Coworking och hubbar på framtidens kontor

I spåren av pandemin blomstrar coworking-ytor, kreativa hubbar och lösningar för distansarbete. Är det traditionella kontoret på väg bort? Kollega har kollat i kristallkulan.
Anita Täpp Publicerad
Klas Sjöberg
Det är väldigt värdefullt att man ständigt stöter ihop med någon i lokalen och lär sig nya saker om affärslivet, säger Simon Egelius, vd för bemanningsföretaget Recruitive. Klas Sjöberg

När Simon Egelius startade bemanningsföretaget Recruitive för några år sedan beslöt han att hyra en kontorsplats i en lokal för coworking i centrala Stockholm.

Han var övertygad om att det skulle gå bra för företaget och att behovet av kontorsplatser skulle öka. Samtidigt ville han inte ta den ekonomiska risk som hyran av en kontorslokal innebär, med en uppsägningstid på tre år. För kontorsplatsen i coworking-lokalen blev den i stället tre månader.

Annat som avgjorde hans beslut var att all kontorsutrustning och service ingick i hyran så att han helt kunde fokusera på kärnverksamheten. Viktigt var också att tanken med coworking är att man ska kunna mingla med medarbetarna på andra företag som finns på samma arbetsplats.

Läs mer: Sänkt lön vid distansarbete?

– För mig var det jättebra att komma in i den här miljön, eftersom jag var ensam i början. Då kändes det ändå som om jag hade fullt med kollegor runt mig, även om de inte var det. Det ger en känsla av tillhörighet och att man är del av ett större sammanhang, vilket är viktigt, säger Simon Egelius.

I dag har Simon Egelius 370 anställda. De flesta är konsulter som oftast är ute hos kunder eller jobbar hemifrån. Därför hyr han nu totalt 20 kontorsplatser i Stockholm och Göteborg. Dessutom hyr han också platser i Örebro, Västerås, Eskilstuna och Borås.

Han har funderat på att hyra kontorslokal, och räknat på det. Men han har ändå beslutat hålla fast vid coworking-modellen.

– Här har vi ju ett superschysst kontor i ett superbra läge till ett jättebra pris. Och eftersom vi har en slags delningsekonomi, då vi delar på toaletter, kopiatorrum och annat, så tjänar alla på det. Och att vi har tillgång till alla kontorsplatser i landet är också jättebra, säger Simon Egelius.

Han är inte ensam bland svenska företagare om att tänka i de här banorna. Att arbetsgivare väljer coworking-kontor framför traditionella kontor är en allt starkare trend – förstärkt av coronakrisens utmaningar.

Företrädare för två av landets största coworking-företag – Convendum och United Spaces – bekräftar den bilden. Båda upplevde en stor nedgång i början av pandemin, när kontrakt sades upp, för att sedan slutet av sommaren i stället få en stor mängd nya förfrågningar om medlemskap och kontorsplatser. Båda planerar nu att utvidga sin verksamhet.

Fler arbetsgivare kommer att våga låta medarbetarna själva välja var de jobbar

Convendum, som har ett 15-tal lokaler i Stockholms innerstad, funderar på att öppna nya coworking-anläggningar i stadens kranskommuner. Man har nämligen upptäckt att många medlemmar helst vill jobba i den lokal som ligger närmast hemmet. För att slippa pendla.

United Spaces, som har lokaler i Stockholm, Göteborg, Malmö och på Arlanda, kommer snart att starta på ytterligare platser runt om i Sverige och funderar även på huvudstadens kranskommuner.

– En fördel med oss är den korta uppsägningstiden, att man kan skala upp och ned med väldigt kort varsel, säger Yvonne Sörensen, vd på United Spaces.

– Men eftersom många sitter fast i fleråriga kontrakt hör nu även alltfler stora företag av sig och undrar om vi i stället vill ta hand om ett par våningsplan av deras lokal, för att etablera coworking där.

Yvonne Sörensen tror att när pandemin är över och företagen har kommit ur sina kontrakt kommer det att finnas ett ännu större intresse för deras lösning.

Coworking tycks locka alla sorters arbetsgivare. Exempelvis har klädkedjan H&M hyrt in sig hos United Spaces. I Convendums lokaler huserar ett par stora mäklarfirmor, liksom Scanias dotterbolag Lots.

Betyder denna utveckling att många fler av oss framöver kommer att arbeta i coworking-lokaler eller på andra mer okonventionella arbetsplatser?

Ja, vårt användande av kontoren kommer att förändras. Och följden av vårt nuvarande utbredda distansarbete blir att fler arbetsgivare kommer att satsa på aktivitetsbaserade kontor. Det förutspår Lena Lid Falkman, som forskar om ledarskap, organisation och kommunikation vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Även om många undersökningar har visat att de flesta vill fortsätta jobba hemifrån så gäller det inte alla. Och de flesta längtar ändå efter sådant som att stå vid en whiteboard och jobba tillsammans, kunna småprata och bara springa förbi en kollega och kolla något ibland. Så kontoret kommer att fortsätta vara en viktig mötesplats, säger hon.

– Men jag tror också att fler arbetsgivare kommer att våga låta medarbetarna själva välja var de jobbar.

Om fler väljer att jobba hemifrån kommer företagen också att krympa kontorsytan och satsa på aktivitetsbaserade kontor, siar hon.

– Där är de flesta medarbetare kanske ett par dagar i veckan så att man också får till det här med samhörighet, problemlösning och kompetensöverföring, vilket är viktigt och kan vara svårt att få till online.

Men om det blir på det här sättet är det också viktigt att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar vad gäller hemarbetet hänger med, påpekar Lena Lid Falkman.

– Det krävs också mycket av ledarskapet. Att man fokuserar på leverans och resultat liksom på hur medarbetarna mår, snarare än att man kontrollerar tiden de jobbar.

Det finns en fara i att chefer som inte litar på sina medarbetare kollar när de är inloggade och vad de jobbar med, anser hon.

– Det skulle vara förödande för alla om medarbetarna känner att arbetsgivarna inte litar på dem.

En trend på lite längre sikt skulle kunna vara att många kommer att jobba på ett aktivitetsbaserat kontor med utrymme för coworking, tror Lena Lid Falkman. Exempelvis är både Microsoft och Vasakronan, som var först med aktivitetsbaserade kontor i Sverige, på väg att flytta till nya aktivitetsbaserade lokaler, med inslag av coworking.

– Vasakronan ska sitta tillsammans med lite startup och high tech-företag för att få influenser från andra håll. Även Volvo Cars funderar på en liknande lösning, där man exempelvis hyr ut en del av sina ytor till Chalmers. Och jag tror det här kommer att gälla många olika slags företag framöver, säger Lena Lid Falkman.

Föreläsaren och experten Annicka Dickson, som länge har arbetat för att människan ska stå i fokus när aktivitetsbaserade kontor införs, tror också att det kommer bli många fler sådana efter pandemin.

Men hon höjer ett varningens finger. För att hjälpa arbetsgivare att införa väl genomtänkta sådana kontor lanserade hon nyligen sajten arbetsplatsenifokus.se, med målsättningen att alla kostnadsfritt ska kunna få oberoende information och råd och stöd i den processen.

– Man måste inse att aktivitetsbaserat ska vara verksamhetsanpassat, vilket bland annat betyder att medarbetarna behöver vara med i planeringen från början. Liksom att man exempelvis tar hjälp av ljus- och ljudexperter när man planerar inredningen. Det är något som arbetsgivarna behöver mer kunskap om, säger Annicka Dickson.

DE NYA KONTOREN

COWORKING

  • Medlemmarna delar på matsal, reception, lounge, möteslokaler och toaletter.
  • Man kan hyra mycket mindre yta än om man hyr en mer konventionell kontorslokal.

HUB

  • En mindre typ av coworking-yta där man kanske bara har en lounge och en del arbetsplatser, men inga egna kontor.

KONTORSHOTELL

  • Består endast av egna kontor där man oftast inte har några gemensamma ytor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.