Att så många anställda upplever att det aktuella distansarbetet fungerar bra är sannolikt en sanning med modifikation. Det anser Magnus Lindkvist, som i många år har arbetat med trendspaning och framtidsplanering åt företag.
Läs mer: Coworking och hubbar på framtidens kontor
– Eftersom alla inte bor eller har den familjesituation som krävs för att det ska fungera så tror jag många ljuger. Kanske för att de ändå känner sig friare nu, säger han.
Viktigt är dock, påpekar han, det faktum att många studier har visat att en oväntad förändring i sig – som att man byter möblemang eller arbetsplats – kan göra att människors känsla av att vara på alerten ökar. Vilket kan innebära att man skärper sig och jobbar mer koncentrerat och bättre.
– Men sedan sjunker produktiviteten. Produktivitet är svårmätt, men alla arbetsgivare i Sverige, USA och Kina som jag talat med hävdar att produktionen har gått ner till följd av allt distansarbete.
Kan leda till ökad övervakning
Magnus Lindkvist tror att ett fortsatt utbrett distansarbete kan leda till en ökad bevakning av vad vi gör på arbetstid.
– Många trender i USA når också oss och där är en megatrend just nu att arbetsgivarna, som upplever att produktionen har gått ner, vill ha en större kontroll över vad medarbetarna gör på arbetstid.
Än är övervakning av anställda vanligast i Kina, bland annat på några av världens största internetföretag, berättar Magnus Lindkvist. Och även om vi inte har den kinesiska eller anglosaxiska hierarkin på våra arbetsplatser tror han samma sak kan hända här.
– Ingen person behöver sköta det. Man bara lägger in en programvara som spelar in allt du gör på din dator och mobil och sedan sköts kontrollen med hjälp av artificiell intelligens.
En yrkesgrupp som snabbt skulle kunna bli övervakad i Sverige är programmerarna, menar Magnus Lindkvist.
– I det fallet är det ju enkelt att kolla hur produktiv var och en är, genom att man kontrollerar hur mycket kod en programmerare producerar en dag och sedan jämför det med hur mycket kod kollegorna har producerat, säger han.
– Vi har ju för övrigt redan övervakningssystem i Sverige, som när man kontrollerar hur många ställverk man lyckas få ihop på en fabrik. Så det här tror jag också kan gälla administrativ personal framöver.
Arbetsgivare vill sänka lönen
En annan trend som Magnus Lindkvist menar kan få genomslag i Sverige är att arbetsgivarna vill sänka lönen.
– Nu har ju några av världens största och mest beundrade företag i Silicon Valley, som Twitter, Amazon och Apple, erbjudit medarbetarna att jobba hemifrån resten av livet. Men då har man också sagt att man vill justera lönen nedåt, så att den motsvarar löneläget i den del av landet där man bor och jobbar från, säger han.
– Det tror jag också kan bli aktuellt här om många fortsätter jobba hemifrån. Vilket i så fall sannolikt blir en stor fråga. Inte minst för facket. Magnus Lindkvist.
MÅNGA VILL FORTSÄTTA JOBBA hemifrån
- Flera undersökningar har visat att många som jobbar hemifrån vill fortsätta göra det efter pandemin.
- Enligt en studie, gjord på uppdrag av The Remote Lab, vill 96 procent av de anställda gärna fortsätta arbeta mycket på distans.
- Dock önskar 71 procent av arbetsgivarna att medarbetarna kommer tillbaka till kontoret.
(Studien gjordes april–augusti 2020. 1 076 anställda och 366 arbetsgivare deltog.)
HÄLFTEN LÄNGTAR TILL KONTORET
- Enligt en Sifo-undersökning, som gjorts på uppdrag av Unionen, vill mer än hälften av de distansarbetande privattjänstemännen jobba mer på kontoret efter pandemin.
- En orsak är att man saknar det sociala utbytet, som att lösa problem vid möten och fikasnacket med kollegorna.
- Fyra av tio tror också deras fysik kan skadas av en undermålig ergonomisk arbetsmiljö i hemmet och upplever en mindre känsla av tillhörighet.
- Många tycker också att de har sämre förutsättningar att göra ett bra och effektivt jobb.
(Undersökningen gjordes 17 september–1 oktober 2020. 1 200 tjänstemän deltog.)
