Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Då har du har rätt till smittbärarpenning

Anställda som misstänks vara smittade av coronavirus har möjlighet att ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan. Så här gör du.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad
Mikael Fritzon/TT
På infektionskliniken i Kalmar är man förberedd på att ta emot personer som smittats av coronavirus. Mikael Fritzon/TT

Om du måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst, så har du möjlighet att ansöka om smittbärarpenning. Ungefär 400 personer får årligen den ersättningen från Försäkringskassan, majoriteten för Salmonella.

För en månad sedan beslutade regeringen att även coronaviruset ska klassas som så kallad samhällsfarlig sjukdom och därmed har man möjlighet att ansöka om ersättning om man tvingas sitta i karantän.

– Hittills är det sju personer som har ansökt om smittbärarpenning kopplat till coronaviruset, så det är ingen jätteökning, men däremot får vi mycket frågor om vad som gäller, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare hos Försäkringskassan.

Enligt Försäkringskassan krävs dock läkarintyg om avstängning för att få smittbärarpenning.

– Om arbetsgivaren beordrar de anställda att inte komma till jobbet så bör de rimligen betala lön under tiden de är hemma, men det är en arbetsrättslig fråga och ingenting som Försäkringskassan är involverad i. Men får man ett beslut om avstängning från en läkare om att du måste avstå från arbete, så kan smittbärarpenningen bli aktuell, säger Cecilia Udin.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

Arbetsgivarorganisationen Almega rekommenderar sina medlemsföretag att låta medarbetarna som nyligen varit i coronarelaterade riskområden eller exponerats för smitta att stanna hemma 14 dagar innan de kommer tillbaka till arbetsplatsen. Almega uppmanar alla berörda medarbetare att ha en dialog med sin närmaste chef. Men vilken typ av ersättning utgår när arbetsgivaren uppmanar en medarbetare att stanna hemma?

– Om det är på arbetsgivarens initiativ att du inte kan komma till arbetet utgår lön. Är person konstaterat sjuk utgår sjuklön. Är man smittad men ändå arbetsförmögen kan man få smittbärarpenning från Försäkringskassan. Det finns stora möjligheter att utföra många tjänstemannaarbeten i kontorsmiljö hemifrån men det går förstås inte alltid, säger Sophie Thörne, arbetsrättsjurist på Almega.

Vilka frågor får ni från era medlemsföretag?
– Vi har fått en hel del frågor om vilken information som de i sin tur ska ge sina medarbetare. Det kan till exempel vara hur de ska resonera när en medarbetare kommer tillbaka från en resa i ett riskområde. Man vill att medarbetarna ska vara hemma och vill få råd kring hur man ska formulera sig.

– Det finns två delar i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar i den här frågan, den ena gäller smittspridning och den andra är oro och stress hos medarbetarna.

Vilka rekommendationer ger ni om en arbetstagare har en inplanerad semester till exempelvis Iran, som är ett av länderna som UD avråder från att resa till?
– Vi tycker att man ska påtala för medarbetaren att man efter resan måste vara hemma från jobbet under 14 dagar eftersom man varit i ett riskområde. Personen tar en medveten risk och då tycker vi inte att det är självklart att arbetsgivaren ska stå för lön under inkubationstiden efteråt. Vi tror på dialog, det kanske går att flytta på semestern. Man har också ett ansvar själv som individ och bör tänka sig för två gånger. Arbetsgivarens beslut är inte riktat mot individen utan för att man tar sitt arbetsmiljöansvar.

Då har du rätt till ersättning

  • En läkare har beslutat att du inte får jobba på grund av att du är smittad eller misstänks vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.
  • Du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom
  • Du har en smitta, sjukdom eller sår som gör att du inte ska hantera livsmedel.

Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom kan du ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. Smittbärarpenningen är 80 procent av din lön, men taket är 804 kronor per dag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund