Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Då har du har rätt till smittbärarpenning

Anställda som misstänks vara smittade av coronavirus har möjlighet att ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan. Så här gör du.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2020, kl 16:32
Mikael Fritzon/TT
På infektionskliniken i Kalmar är man förberedd på att ta emot personer som smittats av coronavirus. Mikael Fritzon/TT

Om du måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst, så har du möjlighet att ansöka om smittbärarpenning. Ungefär 400 personer får årligen den ersättningen från Försäkringskassan, majoriteten för Salmonella.

För en månad sedan beslutade regeringen att även coronaviruset ska klassas som så kallad samhällsfarlig sjukdom och därmed har man möjlighet att ansöka om ersättning om man tvingas sitta i karantän.

– Hittills är det sju personer som har ansökt om smittbärarpenning kopplat till coronaviruset, så det är ingen jätteökning, men däremot får vi mycket frågor om vad som gäller, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare hos Försäkringskassan.

Enligt Försäkringskassan krävs dock läkarintyg om avstängning för att få smittbärarpenning.

– Om arbetsgivaren beordrar de anställda att inte komma till jobbet så bör de rimligen betala lön under tiden de är hemma, men det är en arbetsrättslig fråga och ingenting som Försäkringskassan är involverad i. Men får man ett beslut om avstängning från en läkare om att du måste avstå från arbete, så kan smittbärarpenningen bli aktuell, säger Cecilia Udin.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

Arbetsgivarorganisationen Almega rekommenderar sina medlemsföretag att låta medarbetarna som nyligen varit i coronarelaterade riskområden eller exponerats för smitta att stanna hemma 14 dagar innan de kommer tillbaka till arbetsplatsen. Almega uppmanar alla berörda medarbetare att ha en dialog med sin närmaste chef. Men vilken typ av ersättning utgår när arbetsgivaren uppmanar en medarbetare att stanna hemma?

– Om det är på arbetsgivarens initiativ att du inte kan komma till arbetet utgår lön. Är person konstaterat sjuk utgår sjuklön. Är man smittad men ändå arbetsförmögen kan man få smittbärarpenning från Försäkringskassan. Det finns stora möjligheter att utföra många tjänstemannaarbeten i kontorsmiljö hemifrån men det går förstås inte alltid, säger Sophie Thörne, arbetsrättsjurist på Almega.

Vilka frågor får ni från era medlemsföretag?
– Vi har fått en hel del frågor om vilken information som de i sin tur ska ge sina medarbetare. Det kan till exempel vara hur de ska resonera när en medarbetare kommer tillbaka från en resa i ett riskområde. Man vill att medarbetarna ska vara hemma och vill få råd kring hur man ska formulera sig.

– Det finns två delar i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar i den här frågan, den ena gäller smittspridning och den andra är oro och stress hos medarbetarna.

Vilka rekommendationer ger ni om en arbetstagare har en inplanerad semester till exempelvis Iran, som är ett av länderna som UD avråder från att resa till?
– Vi tycker att man ska påtala för medarbetaren att man efter resan måste vara hemma från jobbet under 14 dagar eftersom man varit i ett riskområde. Personen tar en medveten risk och då tycker vi inte att det är självklart att arbetsgivaren ska stå för lön under inkubationstiden efteråt. Vi tror på dialog, det kanske går att flytta på semestern. Man har också ett ansvar själv som individ och bör tänka sig för två gånger. Arbetsgivarens beslut är inte riktat mot individen utan för att man tar sitt arbetsmiljöansvar.

Då har du rätt till ersättning

  • En läkare har beslutat att du inte får jobba på grund av att du är smittad eller misstänks vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.
  • Du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom
  • Du har en smitta, sjukdom eller sår som gör att du inte ska hantera livsmedel.

Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Om du inte kan arbeta på grund av sjukdom kan du ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan. Smittbärarpenningen är 80 procent av din lön, men taket är 804 kronor per dag.

Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.