Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dyrt att inte reda ut konflikt

Arbetsgivaren borde ha rett ut situationen då en medarbetare lämnade arbetsplatsen efter ett gräl med sin chef. Görs inte detta är det att betrakta som ett avskedande, enligt en ny dom i Arbetsdomstolen. Bolaget måste nu betala ett skadestånd och utebliven lön – sammanlagt 330 000 kronor till den anställde.
Ola Rennstam Publicerad 9 mars 2017, kl 16:58
Sculler/Colourbox
Kemisten lade nycklarna till arbetsplatsen på ett bord och lämnade kontoret, i tron att han blivit avskedad. Men arbetsgivarens uppfattning var att han självmant lämnade sin tjänst. Sculler/Colourbox

Efter ett halvår som kemist på ett bolag i Gävletrakten fick mannen plötsligt sin lön halverad. Enligt arbetsgivaren fanns ett muntligt avtal om att medarbetaren skulle gå ner i tid då det inte fanns tillräckligt att göra. Kemisten nekar till att det funnits en sådan uppgörelse.

Efter åtta månader med halverad inkomst kontaktar han Unionen, bolaget kommer dock inte till förhandlingarna som rör tvisten. När bolagets chef får ett kravbrev från facket uppstår en konflikt mellan honom och den anställde. Enligt kemisten skriker chefen åt honom och slår honom även i ansiktet, något chefen förnekar.

Ett vittne i lokalen bekräftar att den ansvarige för bolaget är arg och har ett högt tonläge, däremot förekommer det aldrig något slag. Grälet slutar med att kemisten lägger nycklarna till arbetsplatsen på ett bord och lämnar kontoret i tron att han blivit avskedad. Bolagets uppfattning är att medarbetaren självmant har lämnat sin tjänst. Att arbetsgivaren därefter aldrig kontaktar honom för att kontrollera hur det verkligen förhåller sig visar sig nu bli riktigt dyrt.

Arbetsdomstolen håller med Unionen om att hanteringen är ett brott mot anställningsskyddet. Domstolen slår fast att ansvaret att reda ut oklarheter efter en upprörd situation ligger på arbetsgivaren. Görs inte detta är det att betrakta som ett avskedande.

Enligt Arbetsdomstolen har arbetsgivaren inte kunnat visa något som pekar på att kemisten verkligen hade en halvtidsanställning. Dessutom talar lönespecifikationer och arbetsgivarintyg för att Unionenmedlemmen hade kvar sin heltidstjänst.

Bolaget döms nu att betala ett ekonomiskt skadestånd till kemisten på närmare 66 000 kronor och ett allmänt skadestånd på totalt 140 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen. Dessutom ska arbetsgivaren betala den uteblivna heltidslönen på drygt 130 000 kronor plus ränta samt stå för tre fjärdedelar av rättegångskostnaderna, närmare 100 000 kronor.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."