Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Efter 45 år på bruket – nu går Håkan i pension

Sällan har begreppet ”fast anställning” varit så passande som i Håkan Olssons fall. Snart går han i pension efter mer än 45 år på massabruket Södra Cell i Mönsterås, där han började som springpojke redan i tidiga tonåren.
Niklas Hallstedt Publicerad 12 februari 2021, kl 14:54
Privat, Per Pixel Petersson/Södra Skogsägarna
Håkan Olsson har jobbat på samma arbetsplats sedan tidiga tonåren. Privat, Per Pixel Petersson/Södra Skogsägarna

Så här i efterhand kan det verka som om Håkan Olssons yrkesliv var utstakat i förväg. Hans pappa jobbade på massabruket i småländska Mönsterås, detsamma gällde Håkans scoutledare. Scoutledaren, som var anställd på personalavdelningen, erbjöd jobb som springpojke på sommar- och jullov när Håkan gick i åttan.

Sedan rullade det på. I gymnasiet sommarjobbade han på bruket, efter lumpen, 21 år gammal, fick han jobb som elektriker. Det var 1975, alltså 46 år sedan. Några år senare blev han chef för en mindre grupp skiftgående underhållskillar och tog steget över till tjänstemannasidan.

Därefter har han bland annat hunnit med att vara förrådschef under ett antal år, för att avsluta karriären med att ha samordningsansvaret för kontroll och provning av tryckutsatt utrustning på bruket.

Det är också det senaste arbetet som han tycker har varit roligast.

– Till skillnad mot mina andra jobb på bruket, så fanns inte det här tidigare. Då var det flera som delade på arbetsuppgifterna. Därför har jag fått utveckla det själv till stor del, säger Håkan Olsson som har några månader kvar i tjänsten, den sista april går han i pension som 67-åring.

Är det ett svårt jobb?
– Nej, det är som det alltid är: Det man kan är inte svårt. Det som de flesta ryggar för är att man måste läsa in sig på många juridiska dokument, bland annat fem eller sex EU-direktiv.

Håkan, som också varit fackligt aktiv, de senaste tio åren som Unionenklubbens ordförande, har alltid trivts på jobbet. Ändå handlar typiskt nog hans bästa minne av jobbet om när han inte var där.

Det var i början av 1990-talet då han under en period bara arbetade kvällar och nätter. Den inarbetade tiden gjorde att han kunde gå på en semester från midsommar till september det året.

– Vårt första barn, vår dotter var tre år, och vi fick en underbar sommar tillsammans.

Har det funnits några dystra stunder på jobbet?
– Ja, under perioder av neddragningar, då blir det alltid en stor oro. Nu är det rätt så länge sedan, men 2010 var det ett tiotal medlemmar i Unionen som fick gå hem.

Vad ska han då göra nu när han själv får gå hem? Någon större oro för att bli sysslolös har han inte. Han gillar att bygga saker, både i trä och metall. Till huset där han bor har han en egen smedja där han tillverkar det han kallar ”konstföremål”.

– Jag bankar på lite järn. Det är inte så jätteavancerat, men jag tycker om att forma till saker.

Ytterligare sysselsättning lär barnbarnen, varav det andra är på gång, stå för. Och skulle inte det räcka till har han ett levande kulturintresse.

–  Jag och hustrun går gärna på teater. Det finns lite grann i Kalmar några mil bort, men vi åker också gärna till Stockholm, Göteborg och Malmö för att ta del av kulturutbudet.

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar. 

Pension

Riskabelt att jobba och samtidigt ta ut pension

Sugen på att fortsätta jobba men samtidig ta ut din allmänna pension och placera den på börsen? Se upp! Det kan få oväntade negativa följder, varnar Pensionsmyndigheten.
Anita Täpp Publicerad 30 november 2022, kl 06:00
Man i senare delen av karriären sitter bredvid yngre man framför datorn.
Att fortsätta jobba och samtidigt ta ut sin allmänna pension, och investera den i aktier, kan innebära ekonomiska risker. Foto: Shutterstock

I slutet av arbetslivet kan finansiella rådgivare föreslå att du tar ut av din statliga allmänna pension och i stället placerar månadsutbetalningarna i exempelvis en kapitalförsäkring. Något som nu är möjligt från 62-års ålder, och från årsskiftet 63 år.

Ett argument kan vara att pengarna då kan växa mer än de annars skulle ha gjort. Ett annat är att din familj kan få de pengar som har hunnits betala in till kapitalförsäkringen om du dör.

Har du tur har kapitalförsäkringen, trots de vanligtvis höga avgifterna för det sparandet, en god värdeutveckling.

Och eftersom pengarna från en kapitalförsäkring normalt betalas ut i fem eller tio år kan det här vara en bra lösning för den som exempelvis vill ha råd att resa mycket under de första åren som pensionär.

Är en chansning 

För den som har en sjukdom och vet att den inte kommer att leva så länge till kan också ett tidigt uttag av den allmänna pensionen vara en bra lösning.

– Men då finns också andra lösningar än att placera pengarna i en ofta dyr kapitalförsäkring, säger Monika Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Det du behöver vara medveten om är att det är en chansning. Och det är inte alltid rådgivarna, som ofta får provision om du gör det här valet, tydligt berättar om nackdelarna.

En risk är att värdeutvecklingen på ditt sparkapital blir sämre än om du hade låtit pengarna vara kvar i det allmänna pensionssystemet.

Negativa skatteeffekter

Du bör också vara medveten om att det här upplägget har flera skatteeffekter som kan vara negativt.

En sådan möjlig effekt är att den månatliga utbetalningen av pensionen, (som exempelvis placeras i en kapitalförsäkring) tillsammans med din arbetsinkomst, kan göra att totalsumman hamnar över taket för den statliga inkomstskatten. Det betyder att du behöver skatta bort mycket mer av din allmänna pension än du hade behövt göra om du hade väntat med att ta ut den.

Du betalar dessutom mer i skatt på pension som tas ut före januari det år du ska fylla 67.

Hur mycket pengar du får in de här första fem eller tio åren påverkar exempelvis också dina möjligheter att få bostadstillägg.

En annan sak man bör vara medveten om är att i och med att man nallat av sin allmänna pension flera år i förväg, kommer m an att få en lägre månadsutbetalning under resten av livet än vad man annars skulle ha fått.

Viktigt göra ett medvetet val

Efter de första åren, när sparkapitalet i kapitalförsäkringen har betalats ut, kan man alltså få det mycket magrare än man hade förväntat sig, vilket också samtal till Pensionsmyndigheten har vittnat om.

– Vi får tyvärr samtal från personer som inte ens har förstått att deras allmänna pension har börjat betalats ut och gått till en kapitalförsäkring. De kan exempelvis kontakta oss vid 65 års ålder när de vill börja ta ut sin pension och får då veta att den redan har betalats ut och placerats i flera år. De har skrivit på något utan att förstå vad det innebär och inte heller upptäckt att de fått pengar från pensionsmyndigheten på sitt konto, pengar som sedan direkt har dragits till kapitalförsäkringen, säger Monica Zettervall.

Hon berättar att en del också har blivit chockade då de insett hur lite pension de kommer få efter de första fem eller tio åren.

 Det är alltså viktigt att man gör medvetna val när det gäller det här, säger Monica Zettervall.

Innan du skriver på . . .

. . . bör du få rådgivarens svar på följande frågor: 

  • Hur påverkas din pension på lång sikt, exempelvis vid 70 och 75 års ålder, när de placerade pengarna ha tagit slut?
  • Hur stor blir kostnaden för samtliga avgifter, som kapital-, års- och fondavgifter, för att förvalta pengarna?  
  • Hur kommer din framtida pension att påverkas vid en negativ utveckling på börsen?
  • Har du rätt att avbryta sparandet om du exempelvis vill göra det om ett år och kommer det i så fall att kosta dig något?