Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Försäkringskassan slopar krav på läkarintyg

Den som söker sjukpenning kan nu få ersättning även utan läkarintyg. Syftet är att avlasta sjukvården och se till att sjuka personer inte behöver vänta på sina pengar.
David Österberg Publicerad 7 april 2020, kl 13:46
Johan Nilsson / TT
Kravet på läkarintyg slopas under coronakrisen, dels för att avlasta sjukvården, dels för att underlätta för de som söker sjukpenning. Johan Nilsson / TT

Före coronakrisen var den som var sjuk i mer än sju dagar tvungen att ha ett läkarintyg för att få sjukpenning. I mars beslutade regeringen att flytta kravet till dag 15.

Nu tar Försäkringskassan ytterligare ett steg och slopar tillfälligt kravet på intyg fram till och med dag 21.

– Vi har beslutat att vi avvaktar med att begära läkarintyg fram till och med dag 21 om en person inte skickat in intyg tillsammans med sin ansökan om sjukpenning. Syftet är främst att avlasta sjukvården, men vi vill också underlätta för de personer som söker sjukpenning. Det kan vara svårt att få tid för att få ett läkarintyg och vi vill säkerställa att de personer som har rätt till sjukpenning får den, säger Terese Östlin, nationell samordnare för sjukförsäkringen på Försäkringskassan.

Kravet på slopat intyg är inte kopplat till någon specifik sjukdom eller skada.

Eventuellt kommer Försäkringskassan att begära att ansökan kompletteras i efterhand. Det beslutet är ännu inte fattat.

– Det kan bli så att vi i vissa fall inte kommer att behöva läkarintyg för de första 21 dagarna, men det är något vi får återkomma till.

Hur ser ni på risken för ökat fusk med sjukpenningen?
– Det är fortfarande så att man skickar sin ansökan med en försäkran på heder och samvete. Just nu är det viktigt att vi avlastar sjukvården och ser till att människor inte hamnar i kläm.

Trycket på Försäkringskassan har ökat enormt under de senaste veckorna. I mars fick myndigheten 12 000 fler ansökningar om sjukpenning än normalt. Under första veckan i april tog myndigheten emot 25 000 ansökningar - en dubblering mot samma vecka förra året. Därför försöker Försäkringskassan hitta lösningar för att snabba på handläggningen.

Läs mer: Mildare regler för sjukpenning under corona

– För ersättningen för den slopade karensen har vi utvecklat en e-tjänst så att den handläggningen sköts delvis maskinellt. Vi försöker också att hitta fler lösningar för att avlasta vården. Vi har till exempel beslutat att avvakta med att begära in kompletteringar av läkarintyg och betala ut sjukpenning ändå om vi bedömer det som sannolikt att en person har rätt till ersättning, säger Terese Östlin.

Slopat krav på läkarintyg

  • Det slopade kravet på läkarintyg de första 14 dagarna trädde i kraft den 7 april, men gäller retroaktivt från den 13 mars.
  • Försäkringskassans beslut att avvakta med att begära in läkarintyg fram till och med dag 21 (om det inte finns bifogat i ansökan) gäller från och med den 27 mars.
Sjukförsäkring

Hur mycket orkar en sjuk?

Kan du lägga en timme i månaden på ideellt arbete så kan du jobba. Så resonerade Försäkringskassan och nekade synskadade Maria Wilhelmsson sjukersättning.
Lina Björk Publicerad 8 september 2022, kl 06:10
Maria Wilhelmsson står i sitt kök
Att jobba ideellt en timme i månaden går inte att jämföra med ett jobb, anser Maria Wilhelmsson. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Maria Wilhelmson har en grav synskada och ser ungefär sju procent. Det gör att hon har svårt att jobba heltid i sitt jobb som administratör, eftersom koncentrationen framför datorn gör henne väldigt trött. Hon sökte därför sjukersättning för 25 procent.

– Jag har försökt att jobba heltid förut men det går inte. Det finns ingenting kvar av mig när arbetsdagen är slut.

Till en början såg allt ut att gå vägen hos Försäkringskassan. En handläggare ringde upp och ställde kompletterande frågor om jobbet och eventuella bisysslor. Maria Wilhelmson berättade att hon inte hade några bisysslor, men kom sedan på att hon engagerar sig i Synskadades Riksförbund en timme i månaden.

– Jag sitter i en festkommitté som anordnar tre fester om året. Jag har ingen lön för arbetet och det är helt kravlöst. Skulle jag inte må bra så kommer jag helt enkelt inte. Jag kunde inte tänka mig att det skulle påverka min möjlighet att få sjukersättning.

Men det gjorde det. Försäkringskassan likställde engagemanget i Synskadades Riksförbund med jobb. Och bedömningen blev att hennes arbetsförmåga inte var nedsatt.

– Jag blev så ledsen. Det ideella engagemanget ger mig så mycket. Jag blir uppdaterad på vad som händer, får träffa andra synskadade i samma situation och känna mig värdefull utan att det ställs höga krav på mig. För mig är det inte ett jobb.

Svårt att ha hobby och sjukersättning

Maria Wilhelmsson avsade sig uppdraget med festkommittén för att få vardag, jobb och ork att gå ihop. Trots det har hon ännu inte fått godkänt för ersättningen. Ärendet ligger hos Förvaltningsrätten. Hon jobbar i dag 75 procent.

Hon är dock inte ensam om att ha fått sin sjukersättning eller sjukpenning nekad på grund av bisyssla.

Under hösten blev den utredning som regeringen tillsatt för att titta på sjukförsäkringen klar. Där riktade ideella föreningar starkt kritik mot försäkringssystemet då personer med sjukersättning inte vågar engagera sig i fritidsaktiviteter eller ideella uppdrag av rädsla för att få sin ersättning nedsatt eller indragen.

Regelverket kritiseras också för att vara snårigt och inte ge någon klarhet i vad som ska räknas som fritidssyssla och ideellt arbete.

– Jag förstår att det finns begränsningar, det är helt rimligt. Såklart ska man inte kunna jobba i andra verksamheter samtidigt som man får sjukersättning. Men en timme i månaden utan lön och krav, där någonstans måste väl ändå gränsen gå? säger Maria Wilhelmson.

Utredningen föreslår att den som får sjukersättning, alltså det som tidigare kallades förtidspension, ska ha rätt att arbeta ideellt 10 timmar per vecka utan att ersättningen dras in. Något beslut är ännu inte fattat. Frågan bereds i Regeringskansliet.

– Det här är en viktig fråga för väldigt många. Personer med funktionsnedsättningar måste också kunna hålla på med en hobby för att förbättra sitt mående utan att straffas för det. Att få träffa andra människor och känna ett värde kan ju i längden göra en friskare, vilket betyder att man kan komma tillbaka till arbetslivet, säger Maria Wilhelmson.

Om aktiviteten ökar i tid kan den betraktas som arbete

Försäkringskassan ska alltid göra en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet både när det gäller sjukersättning och sjukpenning.

– Generellt sätt kan man säga att reglerna tolkas hårdare när det gäller sjukersättning, som tidigare hette förtidspension, säger Andreas Pettersson, områdeschef på Försäkringskassan.

– Men viktigt är att titta på individen, eftersom två personer kan ha samma sjukdom men helt olika sjukdomsbild och mående.

Vid både sjukpenning och sjukersättning finns det möjlighet att delta i samhällslivet, till exempel genom att vara aktiv i en förening, eller utföra en hobby. Saker som du skulle gjort utanför din arbetstid i normala fall. Men vid bedömningen av arbetsförmågan ska förmågan att utföra sådana aktiviteter vägas in.

En timme i månaden utan lön och krav, där måste väl ändå gränsen gå?

Terese Östlin är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

– Om du trots din sjukdom kan utföra aktiviteter som får dig att må bra är det positivt, säger hon.

– Till en början kanske det handlar om att passa tider, vara social och träffa andra människor, vilket i längden kan förbättra ditt mående så att du kan komma tillbaka till jobbet. Problemet uppstår om aktiviteten är av sådan art eller omfattning, så att den kan jämställas med arbete.

Gränsfall kan exempelvis vara aktiviteter som påminner om ditt ordinarie jobb, att du börjar tjäna pengar på din hobby eller att du är med i tävlingssammanhang som upptar en större tid av fritidsaktiviteten.

Undviker personer fritidsaktiviteter av rädsla att bli av med sin ersättning?

– De gånger som det blivit fel handlar det nog ofta om att informationen inte nått fram i tid, eller att vi inte haft en diskussion om vad som gäller, säger Andreas Pettersson.

– Sedan finns det fall där man haft sjukersättning under flera år och blivit bättre, börjat ägna sig åt en hobby men inte tänkt på att anmäla det till myndigheterna.

Man ska anmäla till Försäkringskassan om det uppstått någon förändring som skulle kunna påverka rätten till ersättning.

– Om du känner dig osäker på vilka aktiviteter som du kan utföra när du får ersättning från Försäkringskassan kan du alltid prata med din handläggare. I de flesta fall brukar det inte vara något problem, så jag tycker inte att folk ska känna sig oroliga, säger Terese Östlin.

Sjukersättning och sjukpenning

• Om du tillfälligt inte kan arbeta för att du är sjuk kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Den betalas ut på antingen 25, 50, 75 eller 100 procent.

• Sjukersättning kan du få om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du aldrig mer kommer att kunna arbeta. Tidigare kallades den för förtidspension och betalas likt sjukpenningen ut på 25,50,75 eller 100 procent.

• Sjukersättningen kan omprövas med några års mellanrum.