Att vi delar upp varandra i olika generationer är inget nytt. När historikern Dick Harrison listar historiens ”värsta” generationer börjar han med de unga i Aten, vars leverne Sokrates ondgjorde sig över 400 år före vår tideräknings början.
Nu har generationstänkandet också slagit igenom på bred front när det kommer till företagens sätt att se på sina anställda. Ett tydligt exempel är Migrationsverket, som i en internrapport för några år sedan utmålade ”curlade 80-talister” som orsak till företagets ineffektivitet. Kritiken lät inte vänta på sig från dem som tyckte att det var alltför hårdraget.
Det finns anledning att inte generalisera alltför mycket, anser Linus Jonkman, personalchef och författare, som bland annat skrivit boken Generationsanpassat ledarskap – från Pearl Harbor till Pearl Jam.
– Jag tror att det är relevant att titta på generationer så länge det inte blir fördomsfullt. Bara för att du är man och född på 1960-talet så kan jag inte säga vem du är. Däremot kan jag fundera på vad tiden då du vuxit upp kan ha betytt för dig.
För företagen är det viktigt att vara lyhörda. Annars blir de omsprungna, inte minst när det handlar om att rekrytera ny personal, menar Linus Jonkman.
– I början av 1990-talet var det företag som IBM som var populära, företag som var stabila och där man kunde tjäna pengar. I dag är det i stället start ups som gäller. Man vill jobba på företag där man kan vara sig själv. Lönen är inte längre det allra viktigaste, i stället har meningsfullheten i arbetet tagit över.
– Det är de företag som är duktigast på att förklara vad de gör som lyckas bäst. Förr kunde man kanske ge en stenhuggare hans verktyg och säga till honom att jobba i åtta timmar, numera måste man berätta att han är delaktig i att bygga en katedral.
När medarbetarna har förändrats har också chefens roll blivit annorlunda. Hen har gått från att vara en auktoritär ledare till en kreativ coach. Numera är chefen en del av teamet och en person som medarbetarna mycket väl kan vara kompis med.
En utmaning för chefen är att det i normalfallet finns medarbetare i olika åldrar. Behöver de behandlas på olika sätt?
– Jag tror att det bästa man kan göra är att ge de anställda stor frihet i det de gör. Det gagnar alla och provocerar ingen, säger Linus Jonkman.
Läs mer: Unga talanger utmaning för chefen
På forsknings- och konsultföretaget Kairos Future har man gjort ett antal studier om olika generationers världsbilder och beteenden. Thomas Fürth, forskningsledare och docent i historia, menar att de yngsta på dagens arbetsmarknad framför allt är intresserade av ”den lilla världen” – för dem är det inte de stora samhällsproblemen utan familjen som står i fokus.
Illustration: Mia Olofsson
Olika grupper måste behandlas på olika sätt – men sedan måste man ändå se varje individ
– Vi ser en omsvängning framför allt bland de sena 90-talisterna: de vill ha fasta arbetstider och trygga anställningar. De tycker inte att arbetet är meningsskapande och vill ha en tydlig gräns mellan arbete och fritid.
Nu är det inte så enkelt att en hel generation omfattar exakt samma värderingar. Därför delar Kairos Future in generationerna i fyra undergrupper:
➧ De som gillar belöningar och frihet – personer som återfinns exempelvis inom IT-sektorn.
➧ De som föredrar engagemang kombinerat med frihet – som ofta är högutbildade.
➧ De som vill ha engagemang men även trygghet – vanligt bland vårdpersonal.
➧ De som vill ha belöningar kombinerat med trygghet – ofta personer med lägre tjänstemannajobb.
Bland unga på arbetsmarknaden är det vanligast att vilja ha engagemang kombinerat med trygghet, men även de som framför allt vill ha engagemang och frihet utgör en stor grupp.
– För arbetsgivarna är det svårare i dag, det finns flera olika grupper att ta hänsyn till och som man måste behandla på olika sätt. Men man ska vara medveten om att det här är kartor, inte verkligheten. Det är ett bra sätt att orientera sig, men sedan måste man ändå se varje individ, säger Thomas Fürth.
Även Anders Parment, generationsforskare och ekonom, anser att det gäller att förstå varje specifik generation. De förändringar som sker i samhället sätter sina avtryck i individerna.
– Se till exempel på dem som är födda på 1940-talet, säger han, som själv är 70-talist.
– Bråka aldrig med en 40-talist, speciellt inte om det är en man. Se på Carl Bildt, Leif GW Persson, Jan Guillou och Bert Karlsson. Visst finns det ett mönster där: blir de motarbetade är de inte lätta att tas med.
Vid det här laget har de flesta 40-talisterna pensionerats, i stället har det kommit nya generationer med andra karaktärsdrag och behov.
– De som är unga i dag har vuxit upp i en miljö där marknadskrafterna styr och man har haft valfrihet ända från förskolan. De är mer rakt på sak än tidigare generationer och mer benägna att ställa frågor, säger Anders Parment, som menar att den nuvarande trenden är att företagen curlar sina medarbetare av rädsla för att inte vara attraktiva nog.
– En del företag lägger massor med resurser på kuddrum och fredagsbarer, men mindre på vad man gör och levererar. Det där kan gå för långt. För unga människor i dag har det blivit allt viktigare att ha ett meningsfullt arbete, säger Anders Parment.
GENERATION X, Y & Z
En populärvariant av generationsindelning:
- Generation X (födda 1961–1980): den ironiska generationen, anses vara självständig, flexibel och pragmatisk.
- Generation Y (födda 1981–1995): karriärister, sägs vara självupptagna, krävande och ha synpunkter på det mesta.
- Generation Z (födda 1995 och senare): tycker att familjelivet är viktigare än jobbet, toleranta och öppna, curlade från barndomen och krävande.
