• Unionenmedlemmar i gymbranschen omfattas äntligen av kollektivavtal. Foto: Henrik Montgomery / TT

Gymanställda får fackliga muskler

Publicerad 7 juni 2017, kl 13:43

Efter många år utan inflytande får nu Unionens medlemmar i gymbranschen möjlighet att påverka sin situation. Detta sedan Unionen tillsammans med Sacoförbundet SRAT har tecknat ett kollektivavtal med Almega.

För ett och ett halvt år sedan berättade Kollega i en serie artiklar om de usla villkoren i gymbranschen, inte minst för de anställda på SATS.

Läs mer: Sjuka villkor i friskvårdsbranschen

Läs mer: 4 000 mindre i månaden för gyminstruktör

Då framkom också att även om det fanns ett kollektivavtal på arbetsplatsen hade majoriteten inget inflytande, eftersom avtalet var tecknat med Sacoförbundet SRAT. För att vara medlem i SRAT krävs en akademisk examen, vilket de flesta gymanställda saknar.

Det betydde alltså att en stor grupp medarbetare stod helt utan fackligt inflytande, och då också möjlighet att rätta till de brister som många upplevde fanns. Unionen ansåg att det stred mot hur den svenska modellen ska fungera och att SRAT hade tecknat avtalet med Almega bakom ryggen på Unionen.

Läs mer: Facklig kollaps på gym

Johnny Håkansson på Unionen betonar att det under de nu avslutade förhandlingarna har funnits en god vilja också från SRAT:s och Almegas sida.

– Det som har varit är historia nu. Vi har alla varit överens om att den gamla lösningen inte var bra och att ett omtag har behövts. Även om vi har haft en del svåra frågor att hantera har det varit en bra stämning i förhandlingarna där vi alla haft ambitionen att få till det här avtalet.

Det nya avtalet börjar gälla från den 1 september i år. Avtalet gäller i tre år, fram till den 31 augusti 2020, varav det sista året är uppsägningsbart. Lönepotterna ligger på 2, 1,8 respektive 2,3 procent. Lönerevision ska ske den 1 september varje år.

– Ett villkor vi fick gå med på i förhandlingarna var att man för att förhandla om lönepotten på varje arbetsplats måste vara minst åtta medlemmar. Tidigare gällde att hela företaget sågs som en enhet att fördela löneutrymmet på. Nu kan klubben alltså förhandla detta lokalt om den har minst åtta medlemmar, säger Johnny Håkansson.

Avsättningar till flexpension görs med 0,2 procent från den 1 november och ytterligare avsättning med 0,2 procent görs från den 1 september 2018.

Enligt avtalet höjs också ob-ersättningen från 23 kronor i timmen till 27 kronor i timmen från den 1 september i år. Nytt är också att det från och med 2019 kommer att finnas en lägstlön, på 17 500 kronor.

I och med att Unionen nu, tillsammans med SRAT, har tecknat ett nytt kollektivavtal för gym- och friskvårdsbranschen kan Unionen också organisera de anställda.

– Från den 1 september kan exempelvis regionala arbetsmiljöombud besöka en arbetsplats och Unionen aktivt värva medlemmar där. Både vi och SRAT ser nu fram emot att kunna organisera oss på arbetsplatserna och tillsammans med företagen få till stånd en god lokal samverkan, säger Johnny Håkansson.

2015 hade Unionen runt 800 medlemmar i branschen. Hur många av de anställda skulle kunna vara Unionenmedlemmar?
– Enligt min egen uppskattning bör det handla om runt 2 500 i nuläget. Men branschen växer och utvecklas så vi har nog möjlighet till fler under åren som kommer, säger Johnny Håkansson.

Läs mer: Medlemsjubel över nytt avtal på SATS

Anita Täpp
Anita Täpp
[email protected]
Lediga jobb
  • Läs även...

    Facket på Electrolux i USA möjligt tack vare Unionen

    I Memhpis upphörde Electroluxfabrikens ledning med sina aggressiva metoder för att stoppa fackligt engagemang. Unionens inflytande på Electrolux svenska företagsledning var en avgörande faktor.

  • Läs även...

    Partierna om: Den svenska partsmodellen

    Kollega har gjort en sammanställning av Unionens viktigaste arbetsmarknadsfrågor till de åtta största partierna inför valet den 9 september.

  • Läs även...

    Många tror sig älska jobbet

    Älskar du ditt jobb? Eller har du bara lyckats intala dig att du gör det, för att inte bryta mot den nuvarande samhällsnormen och riskera att ses som misslyckad? Så kan det faktiskt vara, enligt etnologen Magdalena Petersson McIntyres forskning.

  • Läs även...

    Inlåsning kan leda till depression

    En fjärdedel av anställda riskerar att inte kunna byta jobb den dag de vill. En sådan känsla av inlåsning kan leda till sämre hälsa och till och med depression, visar ny forskning.

  • Läs även...

    Trots reform – fortsatta krav på sänkta löner

    I början av året kom fack, arbetsgivare och regering överens om en ny anställningsform – Etableringsjobb – skräddarsydd för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden. Det utropades som en seger för den svenska modellen. Men det är tveksamt om det räcker för att tysta ropen på sänkta löner.

  • Läs även...

    ”Unionen lever i det förflutna”

    Det var inte bara arbetsgivaransvaret som var en stötesten när Frilans Finans ville teckna kollektivavtal med Unionen. Enligt företagets vd Stephen Schad har förbundet ett ideologiskt arv som inte hör nutiden till. Han efterlyser också ett kollektivavtal anpassat till dagens arbetsmarknad.

  • Läs även...

    Electrolux utreder varför 70 fick sluta efter coronaprotest

    Nyligen blev 70 anställda vid Electrolux fabrik i Mexiko av med jobbet sedan de protesterat mot att skyddsåtgärderna mot corona inte var tillräckliga på arbetsplatsen. Nu har företaget inlett en intern utredning om vad som hände på fabriken.

  • Läs även...

    Semesterlön kan bli ledighet

    På bland annat SVT kan anställda byta det extra lönepåslaget under semestern mot lediga dagar. I årets avtalsrörelse finns förhoppningar om att möjligheten ska spridas till andra branscher.

  • Läs även...

    Nya EU-lagar påverkar svensk arbetsmarknad

    Den senaste mandatperioden har Europaparlamentet och EU:s andra lagstiftare ministerrådet, fattat beslut om flera konkreta lagar på arbetsmarknadsområdet. Det reviderade utstationeringsdirektivet påverkar den svenska arbetsmarknaden mest.

Nyhetsbrev

Prenumerera

Håll dig uppdaterad med färska nyheter från Kollega.