Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Har du koll på semestern?

Trots att vårvärmen snarast kryper fram i snigelfart närmar sig sommaren med stormsteg och med den en efterlängtad semester. Men när och hur länge har du rätt att vara ledig? Och vad gör du om du blir sjuk när det äntligen är dags för semester? Kollega guidar dig till sommarvilan.
Linnea Andersson Publicerad
Person dyker i vatten från brygga.
Semestertiderna närmar sig med stormsteg - snart är det dags för sol och bad. Foto: Johan Nilsson / TT

Tänker du ta semester i sommar är det hög tid att begära ledigt. Din arbetsgivare ska ha gett besked om semestern två månader innan du planerar att logga ut och slänga dig i hängmattan.

Semesterlagen ger dig rätt till fyra veckors sammanhängande semester mellan juni och augusti. Vissa kollektivavtal berättigar dig till ännu fler veckor, medan vissa i stället begränsar semesterrätten till tre veckors sammanhängande ledighet.

Semesterlagen kan vara ganska snårig och det kan vara svårt att veta vad som gäller. Här är tio vanliga missförstånd.

Vad gör du om du blir sjuk under din välbehövliga ledighet? Eller om barnen blir sjuka? Försäkringskassan ger sina bästa tips!

Även om du har beviljats ledighet och redan inlett din semester har chefen faktiskt rätt att avbryta din ferie. Men det måste finnas mycket starka skäl, annars kan du få skadestånd.

Oavsett hur du tillbringar sommarsemestern – glöm inta att koppla av och koppla bort jobbet! Många tjänstemän i privat sektor är tillgängliga för arbete trots att de är lediga. Kanske är det dags att ta fram en tillgänglighetspolicy på er arbetsplats?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.