Annons
Annons
  • Uppdraget som arbetsmiljöombud, eller skyddsombud, är nog så viktigt nu när många jobbar hemifrån. Foto: Shutterstock

Har du tackat ditt arbetsmiljöombud?

Publicerad 22 oktober 2020, kl 15:25

De har makten att stoppa arbetet om det är fara för anställdas liv och hälsa, men jobbar ofta i det tysta med bedrifter som inte noteras. I veckan uppmärksammas arbetsmiljöombudens arbete.

Arbetsmiljöombuden, AMO, eller skyddsombuden som de också kallas, har inte ansvar för arbetsmiljön på ditt företag. Men de har makten att säkerställa att arbetsgivaren faktiskt tar sitt ansvar. Ett slitigt men betydelsefullt uppdrag, särskilt i coronatider.

– Det är annorlunda nu helt klart. Framför allt då många frågor och funderingar från medlemmar kommer fram då man springer på varandra i korridoren och det gör vi inte längre för alla sitter ju hemma och jobbar, säger Sussi Larsson, som är arbetsmiljöombud på grossistföretaget Menigo.

Läs mer: Arbetsgivarna ska bli bättre på arbetsmiljö

Samtidigt har arbetsmiljöarbetet fungerat bra under pandemin. Bland annat tecknade företaget tidigt ett avtal med en stödlinje, dit de anställda kunde ringa om de hade frågor eller kände sig oroliga till följd av virusspridningen. Medarbetarna fick också möjlighet att plocka hem teknisk utrustning och kontorsmaterial.

– Det enda arbetsgivaren inte stod för var transporten, men om man hade tillgång till en lastbil så kunde man i princip plocka med sig hela sin arbetsplats hem. Det fanns tidigt en förståelse för vilket stöd medarbetarna behövde.

Unionen har totalt 8 167 förtroendevalda som är huvudskyddsombud, arbetsmiljöombud eller regionala ombud. Själv tog Sussi Larsson på sig uppdraget lite av en slump. När företaget skulle flytta från gamla till nya lokaler erbjöd hon sig att vara ansvarig för de husfrågor som kom upp efter flytten. Det debatterades högt och lågt om möblemang, dålig luft, ergonomi, och kaffeautomater. När det gått en tid så hade Sussi kommit in så mycket i arbetsmiljöfrågorna, att när frågan kom var det lika bra att fortsätta.

– Men jag är också en person som brinner för rättvisa, allas lika värde och att de anställda mår bra, så det var naturligt att jag tog mig an rollen, säger Sussi Larsson.  

Läs mer: Anställda drabbas när arbetsmiljön prioriteras ned

Ylva Harnesks uppdrag startade med ett fall. För många år sedan, då hon började jobba på telekombolaget Teleperformance snubblade hon på en sladd och föll illa. Men ingen gjorde något, så hon låg kvar. Sedan låg hon kvar lite till.

– Jag blev chockad att ingen reagerade. Efteråt var det heller ingen som visste hur man skulle göra, var det skulle rapporteras och hur det skulle förebyggas i framtiden. Så då tänkte jag så här kan vi inte ha det.

När Unionen besökte arbetsplatsen lite senare och föreslog att de anställda skulle starta en klubb så räckte Ylva upp handen och tog på sig uppdraget som arbetsmiljöombud. Något hon aldrig har ångrat, trots att det ibland stormar en del.

– Det ligger ju lite i uppdraget. Många tycker att jag är skitjobbig, att jag tjatar men då påminner jag dem om hur det var innan vi hade klubb och inflytande. Nu har vi samverkan, får information om saker som är på gång. Det gör stor skillnad att tänka på arbetsmiljön, men visst görs mycket jobb i det tysta, säger Ylva Harnesk. 

Arbetsmiljöombud

Skyddsombud eller arbetsmiljöombud ska utses på arbetsplatser med minst fem anställda. De fungerar som arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor.

Skyddsombudet ska verka för en bra arbetsmiljö och bevaka arbetsmiljön och att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen.

De omkring 100 000 skyddsombud som finns i dag har en lång rad lagstadgade befogenheter och rättigheter. De kan till exempel stoppa arbetet vid allvarlig fara för arbetstagares liv och hälsa.

  • Läs även...

    "Jag var livrädd för att gå till kontoret"

    Eva tillhör en riskgrupp och försökte förgäves få sin arbetsgivare att förstå att hon behövde jobba hemifrån. Men när Arbetsmiljöverket hävde fackets skyddsstopp slutade det i stället med att Eva blev av med jobbet.

  • Läs även...

    Företagshälsans larm: Fler får besvär av hemarbete

    Skador i nacke, rygg och axlar ökar till följd av hemarbetet. Det oroar företagshälsan och forskare, som menar att besvären kan bli kostsamma för både individ och samhälle på sikt.

  • Läs även...

    Långtidssjuk i covid: ”Som att jobba bakis”

    Maria Sundbom Ressaissi är långtidssjuk i covid. Hon har haft symptom i snart är ett år, vilket påverkar både jobbet och livet. Men när Folkhälsomyndigheten skickar ut en enkät med anledning av coronaviruset, ställs inga frågor om långtidscovid.

  • Läs även...

    Missnöje på Gekås: Förbjöds jobba hemifrån

    Det råder missnöje bland Unionenmedlemmarna på Gekås Ullared. En av flera saker som irriterat fackklubben är att Gekås förbjudit tjänstemännen att jobba hemifrån under pandemin, även när smittspridningen var hög.

  • Läs även...

    Här får anställda 1 000 dollar till hemmakontoret

    1 000 dollar, motsvarande nära 8 500 svenska kronor. Så mycket får runt 450 anställda på Stanley Security i Sverige för att få till ett bättre hemmakontor under pandemin. Detsamma gäller för tiotusentals andra hemmajobbare i samma koncern.

  • Läs även...

    Svagare skydd vid arbetsskada i hemmet

    Jobbar du hemifrån till följd av corona? Din arbetsgivare har fortfarande arbetsmiljöansvar. Men råkar du ut för en arbetsskada är ditt skydd betydligt svagare.

  • Läs även...

    "Många tvingas utföra meningslösa uppgifter"

    Många känner att de har ett rätt innehållslöst jobb, som de främst utför för att få lön. David Eklind Kloo vill med boken Arbetets mening få igång en diskussion om vad vi egentligen gör med vår tid och våra liv.

  • Läs även...

    Unionen larmar om arbetsmiljön i Brynäs

    Det är stora brister i arbetsmiljön i Brynäs IF. Nu vädjar Unionen till ishockeyföreningens nya styrelse att ta tag i problemen: "Det är skrämmande hur personalen mår", säger Unionens ombudsman Annelie Giselson.

  • Läs även...

    Debatt: Anställda nyckeln för framtidens kontor

    Aktivitetsbaserade kontor är stökiga och omoderna. När framtidens arbetsplatser skapas efter pandemin måste arbetsgivarna lyssna på de anställda som behöver både kreativa rum och lugn, skriver sociologiprofessorn Anders Kjellberg.