Regeringen: Arbetsgivare ska bli bättre på arbetsmiljö
Hur vi jobbat under coronapandemin har påverkat oss både fysiskt och psykosocialt. Nu ger regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att öka arbetsgivares kunskap kring sitt arbetsmiljöansvar.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och regeringen ger Arbetsmiljöverket två nya uppdrag kopplat till coronapandemins effekter på arbetsmiljön. Jessica Gow / TT
När covid-19 spreds i samhället under våren togs en rad beslut i den akuta fasen. Regeringen tog bort karensavdraget, tog över sjuklöneansvaret från arbetsgivarna och skippade kravet på läkarintyg för den som är sjuk i mer än 21 dagar.
Men när Folkhälsomyndigheten höll presskonferens under torsdagen stod det klart att faran inte är över och att rekommendationerna kring hemarbete och resor står fast. Det innebär också att anställda och arbetsgivare kommer att ha en förändrad arbetsmiljö för en lång tid framöver. Med den bakgrunden har regeringen gett Arbetsmiljöverket två uppdrag.
– Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av dålig arbetsmiljö, varken fysiskt eller psykosocialt. Ytterst handlar det om att arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, under en presskonferens på fredagsmorgonen.
Det första uppdraget handlar om att höja kunskapen hos arbetsgivare om vilka risker i arbetsmiljön som finns, till följd av pandemin.
– Det kan till exempel handla om hög arbetsbelastning, ökad oro bland anställda, omställningen till hemarbete eller pressade förhållanden. Många anställda ser fördelar med hemmajobb, så som flexibilitet och frihet. Samtidigt kan det innebära isolering, ensamhet och en arbetsdag som inte tar slut. Det här skapar också stora utmaningar för ledarskapet, sade Eva Nordmark.
Arbetsmiljöverket kommer att satsa på särskilda informationsinsatser till arbetsgivare, med fokus främst på arbetstagare som arbetar i hemmet och vård- och omsorgspersonal.
Det andra uppdraget är ett förlängt snabbspår för personlig skyddsutrustning. Arbetsmiljöverket fick redan i april uppdraget att säkerställa skyddsutrustning för samhällsviktiga yrkesgrupper. Det innebar att man kunde ge tillstånd för produkter som ännu inte blivit CE-märkta, alltså att den uppfyller EU:s hälso-, säkerhets- och miljökrav.
Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.
Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren.
Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?
– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB.
Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.
Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket.
– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.
I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika.
Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen.
Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket.
Lös problemen - eller riskera vite
På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite.
Anders Ringqvist. Foto: Privat
Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.
– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han.
Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap.
– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven?
Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika:
– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslagbedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder.
Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar
Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas.
– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist.
Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?
– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.
Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.
Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han:
– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.
Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?
– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.
Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.
