Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Hela pensionen till dig själv eller en del till familjen?

Hur ska man tänka när man väljer efterlevandeskydd? Pensionsexperten Staffan Ström, på tjänstepensionsföretaget Alecta, ger sina bästa tips.
Anita Täpp Publicerad 27 september 2017, kl 14:28
Collectum
Collectum

Den som inte har familj ska självklart inte heller välja efterlevandeskydd. Men om man har familj så ska man börja med att ställa sig frågan om hur ekonomin blir för de efterlevande om man skulle gå bort, säger Staffan Ström.

 Ofta behövs någon form av skydd, men det är inte självklart. Man kan ju till exempel ha en högavlönad partner eller ha en förmögenhet i familjen.

– När vi har tittat på vilka det är som väljer de här skydden är det i första hand lågavlönade kvinnor. De kryssar i alla sorters efterlevandeskydd eftersom de vill ta ansvar för sin familj till och med efter döden. Deras högavlönade make, om jag generaliserar lite, kryssar inte i något. Han tänker att det är bättre att pengarna går till hans egen pension och tror sig vara odödlig. Egentligen borde det naturligtvis vara tvärtom, att han borde tänka på sin lågavlönade partner.

Så det är alltså värt mycket att ta bort det?
– Under den första halvan av yrkeslivet, när barnen är små och man ofta har små marginaler i familjens ekonomi, är skydden väldigt bra att ha och de är inte dyra. Men när man börjar närma sig pensionen ska man fundera på om de verkligen behövs fortfarande. Den här typen av skydd blir oftare dyrare ju äldre man är, och genom att välja bort dem kan man bättra på sin egen pension. En beräkning från Collectum visar till exempel att man kan höja sin egen tjänstepension med uppåt 20 procent om man väljer bort återbetalningsskyddet i samband med att man går i pension.  

– Ett bra tillfälle att fundera över vilket skydd familjen egentligen behöver är när barnen flyttat hemifrån och har egen försörjning. Då tycker jag att man ska sätta sig ner med sin partner och räkna på vad som händer med ekonomin om någon går bort. Om den efterlevande klarar sig på sin egen inkomst behövs inga skydd längre. Men om det blir svårt att klara sig på en inkomst kan det vara bra att ha kvar skydden.

Hur ska jag göra om jag har familjepension till mina efterlevande?
– Familjepensionen är på många sätt en väldigt bra försäkring. Den gäller med fullt belopp från första dagen på jobbet, den anpassas automatiskt efter hur många barn man har och den ger min make/make ersättning hela livet ut, oavsett hur gammal jag är vid dödsfallet. Men för den som inte har någon familj eller inte har något behov av att skydda dem ekonomiskt vid dödsfall är den såklart onödig. Då kan man välja bort den och istället få lite större inbetalningar till sin egen pension istället. Men det gäller att tänka sig för. Har man en gång valt bort den kan man inte återgå till den igen.

Det händer att företag i dag vill ha samma pensionsplan för alla anställda och då har ITP1. Vad händer med min familjepension om jag byter till en sådan arbetsgivare? Eller om jag avsäger mig familjepensionen i medelåldern?
– 
Då får dina anhöriga det som hann tjänas in till familjepensionen fram till dess att du bytte arbetsgivare eller valde bort familjepensionen.

Vad kan jag göra om jag har familjepension som imn sambo inte kan dra nytta av?
– Då tycker jag att du ska välja bort familjepensionen. Då styrs inbetalningarna om till din ITPK istället, och i den kan du välja återbetalningsskydd som ska gå till din sambo. Och glöm inte att samtidigt fylla i ett förmånstagarförordnande så att din sambo får dina TGL-pengar, säger Staffan Ström.

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar. 

Pension

Riskabelt att jobba och samtidigt ta ut pension

Sugen på att fortsätta jobba men samtidig ta ut din allmänna pension och placera den på börsen? Se upp! Det kan få oväntade negativa följder, varnar Pensionsmyndigheten.
Anita Täpp Publicerad 30 november 2022, kl 06:00
Man i senare delen av karriären sitter bredvid yngre man framför datorn.
Att fortsätta jobba och samtidigt ta ut sin allmänna pension, och investera den i aktier, kan innebära ekonomiska risker. Foto: Shutterstock

I slutet av arbetslivet kan finansiella rådgivare föreslå att du tar ut av din statliga allmänna pension och i stället placerar månadsutbetalningarna i exempelvis en kapitalförsäkring. Något som nu är möjligt från 62-års ålder, och från årsskiftet 63 år.

Ett argument kan vara att pengarna då kan växa mer än de annars skulle ha gjort. Ett annat är att din familj kan få de pengar som har hunnits betala in till kapitalförsäkringen om du dör.

Har du tur har kapitalförsäkringen, trots de vanligtvis höga avgifterna för det sparandet, en god värdeutveckling.

Och eftersom pengarna från en kapitalförsäkring normalt betalas ut i fem eller tio år kan det här vara en bra lösning för den som exempelvis vill ha råd att resa mycket under de första åren som pensionär.

Är en chansning 

För den som har en sjukdom och vet att den inte kommer att leva så länge till kan också ett tidigt uttag av den allmänna pensionen vara en bra lösning.

– Men då finns också andra lösningar än att placera pengarna i en ofta dyr kapitalförsäkring, säger Monika Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Det du behöver vara medveten om är att det är en chansning. Och det är inte alltid rådgivarna, som ofta får provision om du gör det här valet, tydligt berättar om nackdelarna.

En risk är att värdeutvecklingen på ditt sparkapital blir sämre än om du hade låtit pengarna vara kvar i det allmänna pensionssystemet.

Negativa skatteeffekter

Du bör också vara medveten om att det här upplägget har flera skatteeffekter som kan vara negativt.

En sådan möjlig effekt är att den månatliga utbetalningen av pensionen, (som exempelvis placeras i en kapitalförsäkring) tillsammans med din arbetsinkomst, kan göra att totalsumman hamnar över taket för den statliga inkomstskatten. Det betyder att du behöver skatta bort mycket mer av din allmänna pension än du hade behövt göra om du hade väntat med att ta ut den.

Du betalar dessutom mer i skatt på pension som tas ut före januari det år du ska fylla 67.

Hur mycket pengar du får in de här första fem eller tio åren påverkar exempelvis också dina möjligheter att få bostadstillägg.

En annan sak man bör vara medveten om är att i och med att man nallat av sin allmänna pension flera år i förväg, kommer m an att få en lägre månadsutbetalning under resten av livet än vad man annars skulle ha fått.

Viktigt göra ett medvetet val

Efter de första åren, när sparkapitalet i kapitalförsäkringen har betalats ut, kan man alltså få det mycket magrare än man hade förväntat sig, vilket också samtal till Pensionsmyndigheten har vittnat om.

– Vi får tyvärr samtal från personer som inte ens har förstått att deras allmänna pension har börjat betalats ut och gått till en kapitalförsäkring. De kan exempelvis kontakta oss vid 65 års ålder när de vill börja ta ut sin pension och får då veta att den redan har betalats ut och placerats i flera år. De har skrivit på något utan att förstå vad det innebär och inte heller upptäckt att de fått pengar från pensionsmyndigheten på sitt konto, pengar som sedan direkt har dragits till kapitalförsäkringen, säger Monica Zettervall.

Hon berättar att en del också har blivit chockade då de insett hur lite pension de kommer få efter de första fem eller tio åren.

 Det är alltså viktigt att man gör medvetna val när det gäller det här, säger Monica Zettervall.

Innan du skriver på . . .

. . . bör du få rådgivarens svar på följande frågor: 

  • Hur påverkas din pension på lång sikt, exempelvis vid 70 och 75 års ålder, när de placerade pengarna ha tagit slut?
  • Hur stor blir kostnaden för samtliga avgifter, som kapital-, års- och fondavgifter, för att förvalta pengarna?  
  • Hur kommer din framtida pension att påverkas vid en negativ utveckling på börsen?
  • Har du rätt att avbryta sparandet om du exempelvis vill göra det om ett år och kommer det i så fall att kosta dig något?