Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hemmajobb mot arbetsgivarens vilja – skäl för avsked

En programutvecklare på ett företag i Kista fortsatte att jobba hemifrån, trots att han blev beordrad av sin arbetsgivare att börja arbeta på kontoret. Arbetsdomstolen anser att beteendet var skäl för avsked.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 23 maj 2019, kl 16:13
Syda Productions/Colourbox
Mannen fortsatte att jobba hemifrån mot arbetsgivarens vilja. Syda Productions/Colourbox

Den 11 augusti 2016 beordrade ett företag som utvecklar programvara för datorer en programutvecklare att börja arbeta på kontoret fyra dagar senare. Mannen vägrade att göra som arbetsgivaren ville. Han hänvisade till att han inte fick plats på arbetsplatsen och att det skulle krävas fyra timmars pendling om dagen för honom att sig till och från kontoret. Den 19 augusti upplystes han i ett mejl om att han kunde förlora jobbet om han inte kom in till kontoret. En månad senare avskedades han.

Programutvecklaren ansåg att avskedandet stred mot lagen om anställningsskydd (las) och väckte talan i tingsrätten. Tingsrätten gav mannen rätt – han hade avskedats i strid med anställningsskyddslagen – och bolagets dömdes att betala 125 000 kronor i allmänt skadestånd till honom. Bolaget överklagade då domen till Arbetsdomstolen (AD).

Programutvecklaren delar inte arbetsgivarens bild. Han anser inte att han har vägrat att inställa sig på kontoret, utan att han hade ett muntligt avtal om att hemmet var hans arbetsplats. Han hävdade att bolaget inte hade rätt att ändra på anställningsavtalet på ett så ingripande sätt i fråga om arbetsstället. Enligt AD hade programutvecklaren rätt att tillsvidare arbeta hemifrån, men bolaget hade också befogenhet att begära att han fortsättningsvis skulle jobba på kontoret.

Fram till bolagsstämman i augusti 2016 var mannen och arbetsgivaren överens om att han kunde jobba från sin bostad. Men i juli hade han, utan att meddela arbetsgivaren, åkt till Taiwan för att träffa företagets samarbetspartner där. Enligt AD fanns det därmed fog för företagets krav på att programutvecklaren skulle arbeta på kontoret, där de kunde ha bättre kontroll över vad han gjorde.  

AD anser att programutvecklarens vägran att under drygt en månad lyda arbetsgivarens order att inställa sig och arbeta på kontoret är en sådan arbetsvägran – eller olovlig frånvaro – som normalt utgör grund för avskedande. Det fanns därmed laga skäl för avskedande. Tingsrättens dom ändrades också på så sätt att mannens yrkande om skadestånd avslogs.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."