Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hemmajobb upplevs som hot

Att anställda jobbar hemifrån eller kommer sent och går tidigare, kan upplevas som oerhört provocerande. Forskare vid Lunds universitet har undersökt varför chefer och kollegor känner sig hotade av det allt flexiblare arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad 25 januari 2017, kl 15:20
Colourbox
Maktordningen på arbetsplatsen rubbas när folk kommer och går tillsynes lite som de vill, oavsett hur de presterar. Colourbox

Ska du gå hem redan? är det talande namnet på ett forskningsprojekt som bedrivs vid Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. Projektet föddes delvis ur personlig frustration över att få sin närvaro på jobbet ifrågasatt.

– Det är en känd friskfaktor att du mår bättre av att ha inflytande över hur du lägger upp ditt arbete, hur du fördelar din tid och hur du väljer att lösa dina arbetsuppgifter, det som vi kallar egenkontroll, säger Calle Rosengren som driver forskningsprojektet tillsammans med Mikael Ottosson.

Men trots att man talar mycket om vikten av egenkontroll, att få ihop livspusslet och ett allt flexiblare arbetsliv så förväntas man samtidigt att vara närvarande på arbetsplatsen av så väl vissa chefer som en del kollegor.

– I en av våra fokusgrupper blev det högljudda och känslosamma diskussioner där de informella ledarna talade för att arbete utförs på arbetsplatsen, ingen annanstans. De som inte delade den åsikten hade ganska svårt att komma till tals.

Enligt Calle Rosengren handlar det delvis om att maktordningen på arbetsplatsen rubbas när folk kommer och går tillsynes lite som de vill.

Medarbetare, vars ställning handlar om att de troget infunnit sig på jobbet  i alla år, upplever att deras självbild och yrkesidentitet hotas. Calle Rosengren beskriver jobbet som ett drama där anställda har olika roller och där vissa står handfallna när publiken inte är på plats eller om dekoren eller scenen ändras.

– Om man tittar mindre på din närvaro och mer på vad du faktiskt producerar är det klart att det kan kännas obekvämt för vissa. Jag kan ju inte gestalta en hårt arbetande människa när jag inte är synlig för andra.

Han menar att cheferna måste bli betydligt bättre på att tala om vad som förväntas av var och en – vad är mitt uppdrag, när kan det betraktas som uppfyllt. Dessutom måste det finnas spelregler för om och när det är okej att jobba hemifrån för att det inte ska uppstå konflikter på arbetsplatsen.

– Jag vill absolut inte argumentera mot närvaro, men tycker att det måste diskuteras varför närvaro är relevant och i vilka former, så att den blir meningsfull. Diskutera också förväntningar på arbetsplatsen. Det är inte kärnfysik. De nya föreskrifterna från arbetsmiljöverket är ett utmärkt verktyg att utgå ifrån, säger Calle Rosengren.

Arbetsmiljö

Apotek Hjärtat får kritik efter facklig anmälan

Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus får kritik av Arbetsmiljöverket efter en anmälan från skyddsombud om ohållbar stress. Men det är ovanligt. Arbetsmiljöinspektören Anders Ringqvist berättar vad som krävs för att de ska agera.
Elisabeth Brising Publicerad 22 april 2024, kl 06:04
Skylt från Arbetsmiljöverket och skylt från Apotek Hjärtat.
Arbetsmiljöverket riktar kritik mot Apotek Hjärtat på Arvika sjukhus efter en anmälan från skyddsombud om stress. Foto: Naina Helén Jåma/TT/Bertil Ericson/TT.

Kollega har berättat om Unionens medlemmars kritik mot stressen i arbetsmiljön på apotek. Men bara ett fåtal anmälningar, så kallade 6:6a, har skickats in till Arbetsmiljöverket av Unionens skyddsombud senaste åren. 

Varför anmäler ni inte arbetsmiljön oftare om den är bristande?

– Vi vill främst försöka att lösa problemen tillsammans med vår arbetsgivare. Men om vi inte kommer någonstans i våra försök att få till förbättringar kontaktas Arbetsmiljöverket, säger Per Skoglund, Unionens riksklubbordförande på Apoteket AB. 

Stephanie Nielsen, Unionens nya klubbordförande på Kronans apotek, tror att facket historiskt arbetat på ett annat sätt inom apoteksbranschen.

Lena Svensson, riksklubbordförande på Unionen, har själv gjort några anmälningar till Arbetsmiljöverket genom åren. Men hon upplever att det sällan lett till särskilt mycket. 

– Jag upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga, säger hon.  

I höstas anmälde hon, ihop med Sveriges Farmaceuters skyddsombud på Apotek Hjärtat, arbetsmiljön på tre olika apotek i Arvika. 

Medarbetarna upplevde stress, oro, kommunikationsbrister, ändringar i schemat, hög sjukfrånvaro och många medarbetare som sa upp sig enligt anmälan. Anställda kunde inte släppa jobbet när de inte var på plats och hamnade i ett stand-by-läge över att bli uppringda av chefen. 

Fallet ledde till inspektioner, men anmälan lades ner i april på två av apoteken efter beslut av Arbetsmiljöverket. 

Lös problemen - eller riskera vite

På apoteket vid Arvika sjukhus har myndigheten däremot lagt ett förslag om föreläggande om åtgärder. Senast 21 juni ska arbetsgivaren ha redovisat hur man lyckats lösa problemen. Annars riskerar de vite. 

Anders Ringqvist.jpg
Anders Ringqvist. Foto: Privat

Enligt Arbetsmiljöverkets sektionschef Anders Ringqvist måste anställda på apoteket få veta vilka uppgifter de ska utföra, vilka resultat de ska uppnå och hur de ska arbeta.  

– De ska få veta vilka prioriteringar de ska göra när tiden inte räcker till och vem de kan vända sig till för att få stöd och hjälp samt vilka befogenheter de har att bestämma över arbetsuppgifterna, säger han. 

Han beskriver att ärendet handlar om tapp på personal och ledarskap. 

– Den största bristen här är att man inte tänkt till före som arbetsgivare. Man har skyldighet att se och förebygga risker, både hårda och mjuka, som: Vad händer om en chef blir sjukskriven? 

Anders Ringqvist förklarar också varför myndigheten beslutade att lägga ner anmälan mot de två andra apoteken i Arvika: 

– Vi har valt att gå dels till avslag, dels till avvisning. När det blir avslag bedömer vi att det här finns inom vår lag för tillsyn, men vi anser att den brist skyddsombudet tagit upp inte är befogad eller att arbetsgivaren redan har vidtagit åtgärder. 

Arbetsmiljöverkets krav och skyddsombudets ansvar

Anledningen till att myndigheten avvisar anmälan handlar ofta om hur den är skriven. De kan avvisa ett helt ärende eller delar det där arbetsmiljölagen inte kan användas. 

– Till exempel kan vi inte bestämma antalet arbetstagare på en arbetsplats eller vilka dagar apoteken ska hållas stängda, säger Anders Ringqvist. 

Vad säger du till de som upplever Arbetsmiljöverkets regler som fyrkantiga?

– Som skyddsombud har man ett stort ansvar att förstå hur en 6:6a-anmälan framställs. Man behöver utbilda sig i hur den ska formuleras. Det är inte lätt.

Han tipsar om att ta hjälp av fackliga råd och företagshälsovården. Skyddsombud ska använda ett nytt formulär på Arbetsmiljöverkets hemsida som är tänkt att underlätta.

Det kan också vara en poäng att även lyfta in chefens arbetsmiljö i anmälan tipsar han: 

– Chefen ska kunna prioritera och leda arbetet. Det är ett väldigt vanligt problem att chefen inte har tillräcklig kompetens eller förutsättningar för att klara av sitt arbete.

Hur ser du på apoteksbranschens arbetsmiljö i stort?

– En tanke är att ökade vinstkrav leder till att man slimmar en organisation. Apotek har blivit en starkt konkurrensutsatt bransch. Att jobba med arbetsmiljöfrågor kostar både i tid och kompetens. Det är dock ett lagkrav som inte kan prioriteras bort.

Apotek Hjärtats HR-chef Per Bergman vill inte kommentera ärendet på Arvika sjukhus eftersom det är pågående.

Så skriver du anmälan som arbetsmiljöombud

Här anmäler man åtgärder för brister i arbetsmiljön som skyddsombud/arbetsmiljöombud, som det kallas i Unionen. 

Fler tips från Unionen: 
Begäran om arbetsmiljöåtgärder (6:6a)