Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer vill ha de anställda på kontoret

Kontoret är bra om man vill umgås med kollegorna – men inte om man vill vara kreativ. Varannan tjänsteman vill ha ett flexiblare arbetsliv och jobba hemifrån mer. Men många chefer är skeptiska.
David Österberg Publicerad 13 januari 2017, kl 12:36
Colourbox
Fyra av tio chefer är skeptiska till att de anställda klarar av att prestera när de jobbar från annan plats än kontoret. Colourbox

När tjänstemän funderar på att byta jobb är tre saker viktigast: Lön, personlig utveckling och flexibla arbetstider. Det visar en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Telenor. Enligt den vill varannan tjänsteman arbeta mer flexibelt och mindre beroende av arbetsplatsen och fasta tider.

Det förvånar inte Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

– Ju mer kontroll man har över sin arbetstid, desto mer kontroll får man över sitt liv som helhet. Och flera undersökningar visar att den som upplever att den har kontroll över sitt arbetsliv också mår bättre.

Det flexibla arbetslivet har uppenbara fördelar. Men också nackdelar, enligt Henrik Ehrenberg.

– Risken är att man upplever att ens arbetsgivare, kollegor och kunder förväntar sig att man ska vara tillgänglig hela tiden när man inte sitter på sin plats på kontoret. Det kan man komma åt dels genom det systematiska arbetsmiljöarbetet, dels genom en policy – helst nedskriven – kring vilka förväntningar som är rimliga, hur tillgänglig man behöver vara när man inte är på kontoret och när man förväntas svara på mejl och sms som skickats efter arbetstid.

Undersökningen från Telenor visar också att chefer inte alltid är förtjusta i att deras medarbetare arbetar hemifrån. Fyra av tio är skeptiska till att de anställda klarar av att prestera när de inte jobbar från kontoret.

– Ett flexibelt arbetsliv bygger på tillit mellan arbetsgivare och arbetstagare. Och kanske också på att arbetsinsatsen mäts på ett annat sätt än tidigare. Om en chef är skeptisk till att medarbetarna arbetar hemifrån för att han eller hon är tveksam till att medarbetaren verkligen arbetar behöver man arbeta på sin tillitskultur, säger Henrik Ehrenberg.

Att motarbeta medarbetarnas önskan om ett flexiblare arbetsliv är ingen bra idé, enligt Christian Strömlid, marknadschef på Telenor Företag.

– Det är något som chefer av en mängd olika skäl, inte minst affärsmässiga, behöver fundera över. Undersökningen konstaterar tydligt att många inte alls förknippar sina kontor med kreativitet och innovation, egenskaper som ju vanligtvis är hett eftertraktade hos medarbetare, säger han.

Ett kontor är däremot en bra plats för att umgås med kollegor och funkar också hyggligt när man behöver arbeta fokuserat med viktiga arbetsuppgifter, enligt undersökningen. Bara tio procent tycker att kontoret är en bra plats när det gäller att vara kreativ och komma på nya idéer.

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten.