Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Högre löneökningar krävs för att klara inflationsmål

I en ny rapport spår Konjunkturinstitutet, KI, att de nya löneavtalen som börjar gälla nästa år kommer att hamna i nivå med de förra. Men för att nå inflationsmålet krävs egentligen högre löneökningar, menar KI.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2019, kl 11:52
Colourbox
Enligt KI:s beräkingar skulle löneökningar på 3,0 procent i näringslivet de närmaste åren vara förenliga med inflationsmålet. Colourbox

När konjunkturen är på väg ner och arbetslösheten på väg upp stiger intresset för den kommande avtalsrörelsen. I den förra avtalsomgången, för tre år sedan, kom fack och arbetsgivare överens om löneökningar på 2,1 procent per år. I praktiken, inräknat löneglidning, har det inneburit en löneökningstakt på cirka 2,5 procent per år.

Läs mer: Så höga löneökningar ger det nya avtalet

Det är, i förhållande till det höga resursutnyttjandet i svensk industri de senaste åren, överraskande låga löneökningar, anser KI som menar att en orsak är att löneutvecklingen i flera viktiga konkurrentländer varit svag. Enligt KI kan det svenska systemet, där det är industrin som styr avtalen för hela arbetsmarknaden, medföra att löneökningarna blir för låga i förhållande till Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.

KI:s beräknar nu att löneökningar på 3,0 procent i näringslivet de närmaste åren skulle vara förenliga med inflationsmålet. Detta förutsatt att produktivitetstillväxten är lika låg som de senaste åren. Stiger däremot produktivitetsutvecklingen till den tidigare genomsnittsnivån kan det i stället handla om löneökningar på 3,5 procent per år.

Nu tror inte KI att ökningarna kommer att hamna riktigt på den nivån. I stället bedömer man att det kommande avtalet kommer att hamna i nivå med det nu gällande, vilket i sin tur innebär en löneökningstakt på 2,6 procent nästa år. I den prognosen har man bland annat tagit hänsyn till det faktum att löneökningstakten inom tysk industri växlat ner.

Att avtalen hamnar på en låg nivå är dock inte bara av ondo. På så vis har arbetsmarknadens parter sannolikt bidragit till ökad sysselsättning.

Det finns dock ett annat sätt för parterna att bidra till att hålla arbetslösheten nere är, anser KI. De kan bidra till lägre arbetslöshet genom att verka för lägre lägstalöner. Sverige har internationellt sett höga lägstalöner. Sverige har internationellt sett höga lägstalöner, sade Karolina Holmberg, enhetschef för arbetsmarknad och prisbildning på KI, när rapporten presenterades under onsdagen.

Hon påpekade dock att det ”inte kan uteslutas” att lägre lägstalöner kan leda till lägre löner även för dem som har jobb i vissa branscher, men att den risken måste vägas mot de kostnader som uppstår om lönebildningen försämrar möjligheterna att få jobb för många.

Inflationsmålet

Riksbankens inflationsmål började gälla 1995. Avsikten med ett inflationsmål är att det ska fungera som riktmärke som vägleder förväntningarna om den framtida inflationen. På så vis ska det lägga en grund för en fungerande pris- och lönebildning.

Det viktiga anses vara att inflationen är låg och stabil. Att inflationsmålet sattes till just två procent beror bland annat på att det ansågs ge tillräckligt utrymme för att sänka räntan för att få inflationen i lågkonjunkturer.

Riksbanken

Avtalsrörelse

Här får de 26 000 i kompensation - för inflationen

2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor, som kompensation för inflationen. Det får anställda inom den tyska industrin när första delen av deras avtalsrörelse nu är färdig. Samtidigt börjar förberedelserna för de svenska avtalsförhandlingarna, där facken sneglar mot just Tyskland.
Noa Söderberg Publicerad 5 februari 2024, kl 12:49
Tysk flagga utanför riksdagshuset i Berlin.
Unionen förbereder sig för avtalsrörelsen 2025. Medlemsundersökning pågår och blickarna riktas mot Tyskland för inspiration. Läs mer om kraven och utmaningarna. Foto: Halvard Alvik/NTB/TT.

Unionen är tillsammans med fyra andra industrifack med och sätter ”märket” – löneökningsnivån som blir norm för nästan alla anställda i Sverige. Nu har Unionens medlemmar börjat förbereda sig för nästa avtalsrörelse, som ska vara färdig våren 2025. Bland annat har en digital medlemsenkät skickats ut.

Avtalskraven presenteras först i slutet av oktober. Men redan nu har de första förhandlingarna gått i mål i det land som både fack och arbetsgivare jämför med allra mest: Tyskland.

Anställda i trä- och plastindustrin i delstaten Baden-Württemberg får – utöver vanlig löneökning – en engångssumma som kompensation för inflationen: 2300 euro, motsvarande drygt 26 000 kronor. I delstaterna Niedersachsen och Bremen betalas en likadan kompensation på 1800 euro, motsvarande omkring 20 000 kronor. I andra delstater fortsätter förhandlingarna. Även där kretsar det kring inflationskompensation. 

Engångsbelopp eller procentuell ökning

Martin Wästfelt, Unionen.
Martin Wästfelt.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, säger att Tyskland är det ”avgjort viktigaste” konkurrentlandet för svensk industri och att facken alltid följer utvecklingen i landet ”väldigt noga”. Därför känner Wästfelt igen fenomenet med engångsbelopp.

I den förra svenska avtalsrörelsen lade arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fram ett sådant förslag, och enligt Wästfelt har det funnits som ett konkret alternativ vid förhandlingarna om ”märket” flera gånger tidigare.

– Idén om engångsbelopp har nog alltid funnits i förhandlarvärlden, men facken inom industrin och Unionen tycker, av principiella skäl, att vår modell är klart bättre.

Modellen han pratar om innebär att facken kräver jämna procentuella löneökningar varje år och inte söker kompensation för inflationen. På så sätt, säger Wästfelt, ökar reallönerna på lång sikt för alla i Sverige. Han talar om en ”ränta på ränta”-effekt (se faktaruta) och att den effekten försvinner om man börjar använda engångsbelopp. Dessutom pekar han på att sjuklön och andra försäkringar hänger ihop med lönerna och därför inte höjs om man satsar på engångsbelopp.

Men nu har det varit en inflationschock och medlemmars köpkraft har försämrats snabbt. Kan det inte vara aktuellt med ett engångsbelopp just denna gång, som ett komplement till de vanliga löneökningarna?

– Det är en högst relevant fråga. I frågan läser jag in ett kompensationstänk och det är en annan hörnsten i vår lönebildningsmodell: vi förhandlar framåt. Vi ägnar oss inte åt kompensation bakåt. För skulle man göra det, då tappar man den stabiliserande faktorn.

Kraftigt höjda lägstalöner

På andra håll i Tyskland pågår förhandlingar om kraftigt höjda lägstalöner. Landets byggfack – där även tjänstemän är medlemmar – har krävt 5700 kronor mer i månaden för de med lägst löner. Anställda på landets tåg har krävt liknande summor.

Även detta var på tapeten i den förra svenska avtalsrörelsen. Resultatet blev en höjning med 1350 kronor av de lägstalöner som finns utskrivna i kollektivavtalen. För de som låg allra sämst till innebar det en större lönehöjning än de 4,4 procent som parterna enades om i övrigt.

Martin Wästfelt säger att han inte spekulerar i vad medlemmarna kommer vilja lägga fram för krav nu, men säger att det var ”extraordinära omständigheter” som gjorde att man krävde särskilda höjningar av lägstalönerna förra gången.

– Vi är en förening som väldigt många tjänstemän är med i, så man får se vad diskussionerna blir. 

– Det man ska tänka på är att när man driver en sak som arbetsgivarna tycker väldigt illa om – höjda lägstalöner – så innebär det att det finns andra saker man inte får igenom. 2023 hade vi extraordinära skäl och jag ser inte att de skälen föreligger på samma sätt här och nu.

Inflationen fortfarande tuff

Samtidigt slår han fast att det ekonomiska läget fortfarande är tufft för många av Unionens medlemmar, på grund av inflationen.

– Siffrorna visar att det fortfarande inte är positiv reallöneutveckling. Men vi tror att det snart kommer bli det. Och då kommer det ta, utifrån vår modell, ett par år innan man är i kapp den förlust i köpkraft man gjort. Jag tycker man ska vara ärlig och säga att det har varit tufft.

Vilka andra prioriteringar tror du att medlemmarna kommer landa i när ni tar fram avtalskrav?

– I det första skedet handlar det om att få en diskussion om vilka frågor som är viktiga. Man börjar inte med att ställa frågan ”vad vill du exakt att vi ska kräva”. Det är också ganska stora skillnader mellan medlemsgrupper. Men vi vet att frågan som vi höll på med förra gången, men inte kom någon vart – reglering av distansarbetet – fortfarande är angelägen för många tjänstemän. 

– Sedan tror jag att just reallöneutvecklingen kommer vara minst lika central som den brukar vara. Lönefrågan är på något sätt alltid pudelns kärna.

RÄNTA PÅ RÄNTA

Ekonomiskt begrepp som används för att förklara hur pengar kan växa. I lönebildning syftar det på att en procentuell höjning ger större lönelyft ju högre lönen är. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden och får 3 procents löneökning höjer sin lön med 900 kronor. Om nästa löneökning också blir 3 procent så beräknas den på 30 900 kronor. Då blir höjningen 927 kronor. På sikt växer lönen mer och mer för varje gång. 

Det är samtidigt anledningen till att dagens svenska lönemodell har kritiserats av lågavlönade grupper. Eftersom deras ränta på ränta-effekt blir mindre så riskerar löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper att öka för varje år.

SVERIGE OCH TYSKLAND

När dagens svenska lönemodell – "märket" – utformades var ett av huvudmålen att svenska löner ska öka i samma takt som i andra länder med stor industri och mycket export, eftersom de länderna är Sveriges "konkurrenter". Tyskland brukar pekas ut som Sveriges allra främsta konkurrentland. Därför är det som händer med tyska löner viktigt för både fack och arbetsgivare i Sverige, trots att ländernas förhandlingssystem ser olika ut.

Enligt Petter Hällberg, löneekonom på Medlingsinstitutet, har svenska och tyska industrilöner i princip följt varandra under de senaste tio åren, om man ser dem på en sammanslagen nivå. Det innebär inte att enskilda individers löner är samma.