Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Högutbildade har längst yrkesliv

Vill du kunna jobba länge – välj ett konstnärligt yrke eller bli akademiker. Konsthantverkare hamnar i topp bland yrken där det är vanligast att jobba efter 65. I botten hamnar fysiskt tunga jobb.
Niklas Hallstedt Publicerad

Cirka 106 000 personer är fortfarande anställda trots att de fyllt 65 år, skriver tidningen Du&jobbet som med hjälp av uppgifter från SCB presenterar en lista med yrken med störst andel 65-74-åringar.

Det visar sig att allra störst chans att få ett långt yrkesliv har konsthantverkarna där 17,3 procent av samtliga har fyllt 65 år, liksom växtodlare och djuruppfödare (15,6 procent).

I övrigt är det framför allt de högutbildade, som fortsätter att jobba, konstaterar Du&jobbet. Bland yrken som toppar listan finns chefer i intresseorganisationer (10,4 procent), präster (10,3 procent), direktörer (7,3 procent) , politiker (7,2 procent) och läkare (7 procent).

Allra svårast att fortsätta jobba efter 65 är det för dem med tunga arbeten. Längs ned på listan hittar man bland annat arbeten som industrirobotoperatörer (0,4 procent), processoperatörer (0,9 procent) liksom köks- och restaurangbiträden (0,9 procent).

En del typiska yrken bland Unionens medlemskår återfinns mot mitten av listan. Exempelvis administratörer i intresseorganisationer (5,2 procent), jurister (4,8 procent), kontorssekreterare (3,9) procent och ingenjörer 3,2 procent.

Snittet för samtliga yrken ligger på 2,5 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.