Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Ikea åtalas för spioneri på anställda i Frankrike

Ikea i Frankrike misstänks för att med hjälp av privatdetektiver och korrupta poliser under flera år ha spionerat på befintliga och presumtiva anställda. Under påskhelgen avslutas rättegången där Ikea och flera före detta chefer står åtalade.
Johanna Rovira Publicerad
 Frank Rumpenhorst / AP / TT
Ikeacheferna ska tillsammans med franska polisen ha spionerat på anställda. Frank Rumpenhorst / AP / TT

Redan 2012 blev det känt att möbeljätten Ikea, som har 10 000 anställda i 34 butiker i Frankrike, i minst tre års tid, spionerat på personal. Två fackförbund vände sig redan då till domstolen för att få spionhärvan, som någon läckt till en fransk veckotidning, undersökt.

Efter avslöjandet sparkades fyra toppchefer, som nu står åtalade tillsammans med elva andra, däribland fyra poliser som anklagas för att ha lämnat ut hemliga utdrag ur polisregister. Enligt åklagarna är det inte otroligt att information gått åt båda hållen och att man tipsat polisen om vissa anställda.

Säkerhetschefen på franska Ikea har erkänt att han skickat namnlistor till ett säkerhetsföretag som håvade in drygt sex miljoner årligen för att lämna information om såväl befintlig personal som blivande. Säkerhetschefen hävdar, enligt Svenska Dagbladet, att företagsledningen stod bakom övervakningen, medan de andra cheferna påstår att han handlade självständigt.

Enligt New York Times är det oklart varför franska Ikea betalade sådana stora summor för att få information om sina anställda, men domstolshandlingar visar att det finns teorier om att Ikea använt sig av uppgifterna för att kväsa klagomål på jobbet eller för att förmå anställda att säga upp sig.

Närmare 40 miljoner kronor i böter riskerar Ikea, om domstolen i Versailles går på åklagarens linje. Företaget riskerar också skadestånd från civila rättegångar initierade av fackföreningar och 74 anställda. De åtalade cheferna riskerar långa fängelsestraff.

Ikea har tidigare varit i blåsväder för att ägna sig åt anti-facklig verksamhet, så kallad union busting, bland annat i Ryssland, USA och Turkiet.

Läs mer: Ikea fälls – spionerade på anställda

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Minister kallar på parterna – för få etableringsjobb

Att antalet etableringsjobb är så få får arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att kalla till sig parterna.
– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder, säger han.
Sandra Lund Publicerad 26 november 2025, kl 10:05
Arbetsmarknadsminister Johan Britz i kostym visar på något litet mellan tumme och pekfinger.
Parterna behöver lägga in en "andra växel" när det kommer till etableringsjobben, anser arbetsmarknadsminister Johan Britz (L). Foto: Henrik Montgomery/TT

Som Kollega nyligen kunde berätta har det bara blivit 84 etableringsjobb fram till och med oktober i år. 

 

Då har anställningsformen funnits i nästan två år, den som skulle få bukt på arbetslösheten för långtidsarbetslösa och nyanlända. Reformen har förhandlats under flera år år, framför allt mellan LO, Svenskt näringsliv och Unionen. 

Men även staten som står för den stora delen av finansieringen. 

 

Men nu börjar den sistnämnda tröttna. 

Johan Britz: "Lägg i andra växel"

Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar nu till sig parterna, enligt TT. De behöver, enligt honom ”lägga i en andra växel”. 

– Etableringsjobben behöver bli fler, annars behöver vi tänka om och satsa på andra åtgärder. De volymer vi ser är helt otillräckliga för att etableringsjobben ska vara en del i att bryta långtidsarbetslösheten – inte minst hos många utrikes födda, säger han i en kommentar till TT.