Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ingenjör fick sitta i hörn utan arbetsuppgifter

En Unionenmedlem fick inga arbetsuppgifter under 255 dagar och fick heller inte åtnjuta samma villkor som sina kollegor. När han sedan avskedades krävde Unionen arbetsgivaren på 400 000 kronor i skadestånd.
Johanna Rovira Publicerad 1 oktober 2021, kl 06:55
Siluett av en mas som sitter vid en dataskärm i mörker.
Mannen som är civilingenjör fick inga arbetsuppgifter på 255 dagar. Foto: Shutterstock

Kort tid efter att den relativt nybakade civilingenjören fick jobb på ett stort teknikkonsultföretag började hans arbetsuppgifter sina. Han fick mest småjobb och trots att civilingenjören vid flera tillfällen bad om vettiga arbetsuppgifter fick han till slut inga uppdrag alls.

I stället för hjälp och stöd delade arbetsgivaren ut varningar eller erinringar till medlemmen och hans chef hintade om att han kanske borde se sig om efter annat jobb.

Placerades i hörn

Efter att han bland annat blivit placerad i ett hörn på kontoret, där det stod alla andra konsulter fritt att använda flexarbetsplatser, kontaktade han sitt fackförbund Unionen. Facket höll förhandlingar med arbetsgivaren, dels om kränkande särbehandling, dels om varningarna, som Unionen menade var obefogade och grundlösa. Därefter fick medlemmen lov att använda flexarbetsplats och flextid på samma sätt som sina kollegor, men fick fortfarande inga arbetsuppgifter.

– Efter att jag gick till facket blev det ännu värre, då fick jag inga jobb alls. Det kändes om att arbetsgivaren ville att jag skulle sluta, säger medlemmen.

– Jag kände mig diskriminerad och misstänker personligen att det handlade om min hudfärg och min religion.

Blev avskedad

I oktober i fjol kallade facket återigen till förhandling kring kränkande särbehandling för att medlemmen suttit utan arbetsuppgifter i närmare 255 dagar och blivit negativt bemött. Men i stället för att komma in med underlag, valde företaget att avskeda honom. Unionen stämde företaget på sammanlagt 400 000 kronor i skadestånd eftersom man ansåg att det inte fanns skäl för avsked.

Strax före huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen backade arbetsgivaren och gick med på att betala ut pengarna till medlemmen och beklagade samtidigt ”den situation som lett till denna tvist”.

– Det är ett betydande belopp som arbetsgivaren medgivit att betala och det visar att vi inte var ute i ogjort väder, säger Ulf Åkesson, jurist på Unionen.

– Jag hoppas att medlemmen känner någon form av upprättelse, för det har varit en väldigt jobbig situation för honom.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."